Gröna Lund

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Uppslagsordet ”Grönalund” leder hit. För byn i Trelleborgs kommun, se Grönalund, Trelleborgs kommun.
Gröna Lund
Djurgården February 2013aa.jpg
Grönan från luften, februari 2013
Plats Sverige Stockholm, Sverige
Öppningsår 1883
Ägare Parks and Resorts
Antal besökare 1,4 miljoner
Webbplats http://www.gronalund.com
Åkattraktioner
Berg- och dalbanor 7 stycken
Övriga attraktioner 23 stycken
Huvudentrén 2010.

Gröna Lund, även kallat Grönan, är ett nöjesfält som ligger på Djurgården, Stockholm, med huvudentré från Allmänna gränd.

På Gröna Lund finns inte bara åkattraktioner utan även teater och scener för uppträdanden. På Stora scen gästspelar nationella och internationella underhållare. Här har bland andra Europe, Tenacious D, The Hives, Louis Armstrong, Jimi Hendrix, Bob Marley, Paul McCartney, Sweet, LMFAO, Jussi Björling, Flo Rida, Damian Marley, Nas, ABBA, Lady Gaga, Bryan Adams, Alexander Rybak, Kiss och Alice Cooper uppträtt. Varje sommar fram till 1970-talet uppträdde också Evert Taube här, en tradition som sedan hans död förts vidare av sonen Sven-Bertil Taube. På dansbanan spelar dansband flera dagar i veckan, och här hålls även barnföreställningar av olika slag.

Lilla Allmänna gränd delar Gröna Lund i två avdelningar: det gamla och det nya området. En liten brobyggnad kallad Spanska Trappan förbinder båda sidor. Inom området ligger också Restaurang Tyrol. Gröna Lund har dessutom byggnadstillstånd för att utvidga parken på den nuvarande parkeringen på andra sidan Allmänna gränd, där det gamla Nöjesfältet tidigare låg.[1]

Gröna Lund är öppet för allmänheten från helgen före Valborg i april till slutet av september. Åren 2005-2008 hade parken även öppet från slutet av november fram till jul (torsdagar till och med söndagar) för en julmarknad och en del åkattraktioner. År 2009 beslutade man dock att inte genomföra någon sådan.

Historik[redigera | redigera wikitext]

Gröna lund före tivolit[redigera | redigera wikitext]

Området 1885.

Gröna Lund som plats för nöjesliv är äldre än tivolit. På 1700-talet har det funnits nöjesinrättningar i trakten för dagens Gröna Lund, som bland annat besjöngs av Bellman. Gröna lunden var ursprungligen namnet på en stor trädgårdstomt i Djurgårdsstaden.[2] Senare var det en krog mellan Mjölnargården och Bellmanshuset i Djurgårdsstaden. Detta värdshus som på 1700-talet låg intill Djurgårdsstadens enda trädgård omtalas i fyra av Fredmans epistlar av Carl Michael Bellman:

  • N:o 12, Gråt Fader Berg och spela; Elegi öfver slagsmålet på Gröna Lund
  • N:o 22, De dyrbaraste gåfvor; Til the Nybyggare på Gröna Lund
  • N:o 31, Se Movitz, hvi står du och gråter; Över Movitz, då han blev uppiskad på gatan, för det kvinten sprang på basfiolen, en sommarafton 1769
  • N:o 62, Movitz Valdthornet proberar; Angående sista Balen på Gröna Lund

Området där tivolit Gröna Lund sedermera uppstod ligger strax väster om Djurgårdsstaden och begränsades i norr av Allmänna gränden. Den ledde fram till Djurgårdens inhägnad och vid dagens Djurgårdsvägen fanns en port eller grind, där man skulle erlägga inträdesavgift för att komma in på Kungliga Djurgården.[3] Den största delen av tomten upptogs av stadens järnvåg som 1865 flyttats hit från JärngravenSödermalm. Mot Allmänna gränden påminde det äldre kvartersnamnet Trädgården om den trädgård som gav Grönan sitt namn. Här var området bebyggt med enkla skjul samt Djurgårdens första brandstation som inrättades år 1876 i före detta järnvågshuset, byggnaden finns alltjämt kvar.

Tivolits historia[redigera | redigera wikitext]

Gröna Lund 1939, i förgrunden ligger konkurrenten Nöjesfältet.
Branden på Grönan, 23 mars 1935.

Vid mitten av 1800-talet och framåt uppfördes på Djurgårdsslätten en rad värdshus och krogar samt etablissemang där komedianter, musikanter och innehavare av tittskåp, bild- och kasperteatrar höll till. Till kända ställen hörde bland annat Stockholms Tivoli med den populära revyteatern Kristallsalongen som låg en bit norr om Skansens nuvarande huvudentré och Mothanders manege som ersattes 1890 av Cirkus.

Tivolit Grön Lund växte fram under 1880-talet. År 1883 arrenderade den från Berlin inflyttade snickaren Jacob Schultheis området. Till en början startade han tillsammans med sin bror Johan en varieté i Göteborg. Men Jacob fortsatte till Stockholm för anordnande av "Karuseller och andra Nöjesanordningar" på Gröna Lunds område.[4]

Invigningen av Tivoli Gröna Lund skedde 1883 vilket gör det till Sveriges äldsta existerande tivoli. Efter Schultheis död 1914 tog änkan och sonen Gustaf Nilsson över tivolit. Under den nya ledningen genomfördes stora moderniseringar och utvidginar av Gröna Lund. År 1924 fick företaget konkurrens av ett kringresande tivoli som hette Nöjesfältet, även kallat Nöjet och som slog sig ner mittemot Gröna Lund på norra sidan av Allmänna gränd.

Under Gustaf Nilssons tid drabbades Grönan av en svår brand, som närapå kunde ha utplånat hela nöjesparken. Natten mellan 22 och 23 mars 1935 kom elden lös i ett skjul, och spred sig snabbt i området. Grönans nya attraktion från 1932, Skräckexpressen förstördes fullständigt likaså Skrattsalongen. Även en del av gamla berg- och dalbanan försvann i elden.[5] Skräckexpressen återuppstod senare samma år under namnet Blå Tåget. Efter Gustaf Nilssons död 1940 övertogs ledningen av hans hustru Nadeschda Nilsson, som var dotter till källarmästaren på närbelägna Novilla.[4]

Nöjet drevs av Johan Lindgren och under konkurrenskriget mellan dessa båda tivolin uppstod kärlek mellan Johan Lindgrens son John Lindgren och Gustaf Nilssons dotter Ninni, men först efter att både Johan Lindgren och Gustaf Nilsson gått bort 1940, vågade de offentliggöra sin kärlek.

John och Ninni gifte sig 1942, och drev sedan Nöjesfältet tillsammans fram tills det stängde 1957. Efter detta drev paret Gröna Lund. Sonen John Lindgren j:r blev verkställande direktör 1981 och dottern Nadja Bergén var tivolichef fram till 2001, när anläggningen införlivades i nöjesparkskoncernen Parks & Resorts Scandinavia, där bland andra Kolmårdens Djurpark och Skara Sommarland ingår.[6]

Direktörer[redigera | redigera wikitext]

Bilder[redigera | redigera wikitext]

Historiska bilder
Uppträdanden
Offentlig konst

Några av Armand Rossanders 20 konstglasföster från 1942 med motiv från Gröna Lund som finns uppsatta i restaurang Tyrols torn.

Åkattraktioner[redigera | redigera wikitext]

För 2013-års säsong skaffade Gröna Lund en ny attraktion som kallas Eclipse och är världens högsta StarFlyer. Det rör sig om en slänggunga med 121 meters höjd. Eclipse har tolv gungor med dubbelsäten som hänger i åtta meter långa kedjor. Ekipaget lyfts upp och ner för påstigning respektive avstigning. Körs attraktionen på maxfart kommer man upp i 70 kilometer i timmen. Åktiden är cirka två minuter. Attraktionen kostade 50 miljoner kronor och tillverkades av ”Funtime” i Österrike.[11]

Åkattraktion Beskrivning Längdgräns Läskighetsfaktor[a] Byggnadsår Tillverkare, Tillverkarens beteckning
Barnradiobilarna En barnvariant av Radiobilarna 100 cm Green dot 13x23.gif 2003 Bertazzon (Italien), Children Bumper Cars
Blå Tåget Spöktåg Ingen Green dot 13x23.gifGreen dot 13x23.gif 1935/1982/2011 Gröna Lund, egen produktion 1935. Ombyggd 1982 av Zierer (Tyskland). Ombyggd 2011 av Magnus Sörman,Gröna Lund & Gosetto (Italien)
Bläckfisken Roterande åkattraktion med utsvängande "armar" 110 cm Green dot 13x23.gifGreen dot 13x23.gif 2000 Schwarzkopf (Tyskland), Polyp
Cirkuskarusellen Klassisk karusell Ingen Green dot 13x23.gif 1883
Eclipse Kättingflygare på 121 meters höjd. 120 cm Green dot 13x23.gifGreen dot 13x23.gifGreen dot 13x23.gifGreen dot 13x23.gif 2013 Funtime (Österrike)
Flygande Mattan Roterande åkattraktion 120 cm Green dot 13x23.gifGreen dot 13x23.gifGreen dot 13x23.gif 1983 Zierer (Tyskland), Flying Carpet
Flygande Elefanterna En åkattraktion med separata armar och sittkorgar. De senare kan höjas och sänkas av passagerarna. 100 cm eller i vuxet sällskap. Green dot 13x23.gif 2008 Zamperla (Italien), Flying Elephants
Fritt Fall Korgar för fyra personer dras upp till en höjd av 80 meter och släpps därefter för att följa spåret vertikalt i en hastighet av ca 100 km/h. 140–195 cm Green dot 13x23.gifGreen dot 13x23.gifGreen dot 13x23.gifGreen dot 13x23.gif 1998 Intamin (Schweiz), Multi Drop
Fritt Fall Tilt I princip likadan som Fritt fall, förutom att korgen lutas ca 20 grader framåt före nedsläppet. 140–195 cm Green dot 13x23.gifGreen dot 13x23.gifGreen dot 13x23.gifGreen dot 13x23.gif 2004 Intamin (Schweiz), Ride Trade (Liechtenstein), Multi Drop
House of Nightmares Hus, i vilket besökarna själva går in för att bli skrämda av olika specialeffekter och utklädda skådespelare. Ingen, men rekommenderas för barn över 13 år. Green dot 13x23.gifGreen dot 13x23.gifGreen dot 13x23.gifGreen dot 13x23.gif 2015 Sally Corporation (USA)
Insane En berg- och dalbana av så kallad "Zac-Spin"- typ, vilket innebär att passagerarna sitter på sidan av rälsen medan vagnen kan rotera kring sin egen axel beroende på belastning. 140–195 cm Green dot 13x23.gifGreen dot 13x23.gifGreen dot 13x23.gifGreen dot 13x23.gif 2009 Intamin (Schweiz)
Jetline Berg- och dalbana, ritad av Anton Schwarzkopf som allmänt anses vara de moderna berg- och dalbanornas fader.[källa behövs] 140 cm Green dot 13x23.gifGreen dot 13x23.gifGreen dot 13x23.gifGreen dot 13x23.gif 1988 Zierer (Tyskland), BHS (Tyskland), Bavarian Mountain Railroad. Ombyggd 2000 av Maurer Söhne (Tyskland)
Katapulten Torn, i vilket passagerarvagnen skjuts upp 55 meter i en hastighet av 60 km/h med hjälp av tryckluft 140–195 cm Green dot 13x23.gifGreen dot 13x23.gifGreen dot 13x23.gifGreen dot 13x23.gif 2004 S&S Power Inc. (USA), Combo Ride
Kvasten Hängande berg- och dalbana 110 cm Green dot 13x23.gifGreen dot 13x23.gifGreen dot 13x23.gif 2007 Vekoma Family suspended (upphängda vagnar)
Kärlekstunneln Små båtar som av strömmande vatten sakta förs längs en byggd bana Ingen Green dot 13x23.gifGreen dot 13x23.gif 1917/1986-87
Kättingflygaren Roterande åkattraktion, med i kedjor hängande separata passagerarvagnar, vilka av de vertikala g-krafterna svänger utåt. 120 cm Green dot 13x23.gifGreen dot 13x23.gif 1997 Zierer (Tyskland)
Lilla Pariserhjulet Gröna Lunds första pariserhjul Ingen Green dot 13x23.gif 1920/1993
Lustiga Huset Klassisk attraktion, i vilken besökarna vandrar genom olika typer av mekaniska upplevelser Ingen Green dot 13x23.gifGreen dot 13x23.gif 1917/1986-87 Gröna Lund, Egen produktion 1917. Ombyggd 1986 av Zierer (Tyskland).
Lyktan En roterande korg dras upprepade gånger upp till en höjd av 12 meter, för att sedan släppas nedåt 100 cm Green dot 13x23.gifGreen dot 13x23.gifGreen dot 13x23.gif 2008 Zierer (Tyskland), Freefall Tower
Nyckelpigan Mindre typ av berg- och dalbana Ingen Green dot 13x23.gif 1975 Zierer (Tyskland), Family Coaster
Pettson & Findus Värld Hus, i vilket besökarna själva vandrar genom ett antal rum Ingen Green dot 13x23.gif 2003 Gröna Lund, Egen produktion
Pop-Expressen Roterande attraktion, med roterande passagerarvagnar 140 cm Green dot 13x23.gifGreen dot 13x23.gifGreen dot 13x23.gif 1996 HUSS Machinenfabrik (Tyskland), Breakdance
Radiobilarna Klassiska radiobilar 120 cm Green dot 13x23.gifGreen dot 13x23.gif 1968 Bertazzon (Italien), Bumper Cars
Rock-Jet Roterande attraktion. Hade tidigare namnet Disco Jet. Var ihoppackad på lager säsongen 2007, innan den återuppbyggdes 2008 på taket till skjutbanan, mittemot Jetline. Ingen Green dot 13x23.gifGreen dot 13x23.gifGreen dot 13x23.gif 1976/2008 Reverchon (Frankrike), Disco Jet
Skrattkammaren Hus, i vilket besökarna själva går in för att titta i olika typer av speglar Ingen Green dot 13x23.gifGreen dot 13x23.gif 1935/2011
Tekopparna Roterande attraktion med roterande passagerarvagnar. Ingen Green dot 13x23.gifGreen dot 13x23.gif 2008 Mack (Tyskland), Tea Cups
Tuff-Tuff Tåget Berg- och dalbana för barn Ingen Green dot 13x23.gif 2010 Zamperla (Italien)
Twister Berg- och dalbana av trä. 120 cm Green dot 13x23.gifGreen dot 13x23.gifGreen dot 13x23.gif 2011 The Gravity Group (USA)
Vilda Musen Berg- och dalbana, högst i världen av sin typ 120 cm, 110 i vuxet sällskap. Green dot 13x23.gifGreen dot 13x23.gifGreen dot 13x23.gif 2003 Gerstlauer (Tyskland), Bobsled Coasterj
  1. ^ Observera att "läskighetsfaktor" var en vägledande bedömning från Gröna Lund om vilken effekt attraktionen kan ha. En fyrgradig skala där ett är minst läskig och fyra är läskigast.

Bilder, attraktioner i urval[redigera | redigera wikitext]

Filmer[redigera | redigera wikitext]

Åktoppen 2015[redigera | redigera wikitext]

Attraktion Antal åkande
Jetline 834 077
Lustiga Huset 701 462
Twister 589 868
Kvasten 561 999
Vilda Musen 498 787
House of Nightmares 137 749

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Detaljplan för del av kvarteret Skeppsholmsviken m m på Djurgården. Remiss. Markanvisning för museum m m till AB Gröna Lund.”. insynsverige.se. http://insynsverige.se/documentHandler.ashx?did=109378. Läst 15 april 2015. 
  2. ^ Hasselblad (1982), s. 38
  3. ^ Stockholms gatunamn (1986), s. 25
  4. ^ [a b] Hasselblad (1982), s. 39
  5. ^ Branden på Grönan 1935.
  6. ^ Tivolisläkt lämnar Grönan”. Svenska Dagbladet. 10 mars 2006. http://www.svd.se/kultur/tivolislakt-lamnar-gronan_298074.svd. 
  7. ^ [a b c d e] Hahn Ove, red (1983). Gröna Lund 1883-1983. Bjästa: CeWe-förl. Sid. 25. Libris 7647006. ISBN 91-7542-095-3 
  8. ^ Bergén, Anders T, direktör Österskär i Vem är det / Svensk biografisk handbok / 1993 / s 101.
  9. ^ [a b] Ny vd för Gröna Lund Sydsvenskan 1 augusti 2005. Åtkomst 24 april 2016.
  10. ^ [a b] Widell ny vd för Gröna Lund SVT Stockholm 13 februari 2013. Åtkomst 24 april 2016.
  11. ^ Gröna Lund: Senaste nyheter.

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

Litteratur[redigera | redigera wikitext]

  • Cramér, Margareta; Myrehed Per (2009). Varvet som blev tivoli: byggnadshistoria och arkitektur på Gröna Lund. Stockholm: AB Gröna Lunds Tivoli. Libris 11733642. ISBN 978-91-633-5782-4 
  • Hahn Ove, red (1983). Gröna Lund 1883-1983. Bjästa: CeWe-förl. Libris 7647006. ISBN 91-7542-095-3 
  • Hahn, Ove (1994). Gröna Lund Stora scenen kl. 20.00: från Evert till Miles. Stockholm: Wahlström & Widstrand. Libris 7282080. ISBN 91-46-16593-2 
  • Lyrevik, Anna; Lyrevik Thomas, Björs Ida (2005). När vi sa farväl till Niklas. Stockholm: Natur och kultur. Libris 9828111. ISBN 91-27-10529-6 
  • Strandberg, Björn (1993). Gungor, karuseller och trumpeter: om jazzmusiken på Gröna Lund. Skrifter från Musikvetenskapliga institutionen / Stockholms universitet, 0281-241X ; 11. Stockholm: Univ., Musikvetenskapliga institutionen. Libris 1793843 
  • Sundborg, Åke (1933). Gröna Lunds tivoli femtio år: en jubileumskrönika : 1883-1933. Stockholm: Iduns tr.-a.-b. Libris 1368785 
  • Sundborg, Åke; Sundborg Åke (1941). Gustaf Nilsson och hans tivoli: några minnesblad. Stockholm: Idun, Esselte. Libris 1459151 
  • Sundborg, Åke (1949). Kulturtivoli - tivolikultur: några synpunkter på en aktuell fråga. Stockholm: Gröna Lunds tivoli. Libris 1459152 
  • Theve, Andreas; Wickman Mats, Hahn Ove (2003). Folkets Gröna Lund på Kungl. Djurgården. Stockholm: Lind & Co. Libris 8903479. ISBN 91-89538-36-6 
  • Theve, Andreas (2008). ”Nöjesstaden Gröna Lund”. Sankt Eriks årsbok 2008,: sid. 108-119 : ill.. 0348-2081. ISSN 0348-2081.  Libris 11290050
  • Unge, Ingemar (2008). ”Glädjekällan Gröna Lund”. Svenska turistföreningens årsbok 2008,: sid. 133-143 : ill.. 0283-2976. ISSN 0283-2976.  Libris 11507092

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]