Graan

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Graan
UrsprungSkellefteå
StamfarGerhardus Jonae
Adlad1645
Sverige Sveriges riddarhus
Introducerad1647
Gradadlig ätt nr: 336
† Utslocknad
Utslocknad1700
SvärdssidanJohan Graan (död 1700)

Graan var en svensk adelsätt från Västerbotten och Lappland av samiskt ursprung.

Stamfader för ätten är kyrkoherden Gerhardus Jonae i Skellefteå som var same, och enligt obekräftade uppgifter född som Gert Jonsson vid Gertsjaur i Sorsele. Redan som barn hade han emellertid blivit omhändertagen av en kyrkoherde i Piteå och blivit uppfostrad tillsammans med dennes söner.[1] Det finns inga uppgifter i litteraturen om vem denne kyrkoherde var, men man kan misstänka att det var Andreas Nicolai, som innehade tjänsten 1566–1600. Denne ska ha varit son till en birkarl från Öjebyn, bedrev själv lappmarkshandel och var mycket väl bekant med det samiska området. Det innebär i så fall att Gerhardus Jonae uppfostrades tillsammans med Nicolaus Andreae Rhen, som efterträdde sin far som kyrkoherde i Piteå och som utarbetade de första tryckta böckerna på samiska, en sångbok och en ABC-bok. Även om detta är osäkert så vet vi att Gerhardus Jonae med tiden blev kyrkoherde i Skellefteå och att han där fick sonen Johan.[2]

Den vedertagna uppfattningen numera är att Gerhardus Jonaes hustru var Brita Andersdotter Grubb från den så kallade Bureätten, svägerska med ärkebiskop Nicolaus Olai Bothniensis. Denna moder anges i Svenskt biografiskt lexikon. I Gabriel Anreps ättartavlor uppges istället att modern var en annan medlem av Bureätten, nämligen en Brita Andersdotter som var dotter till kyrkoherden Andreas Olai och Anna Andersdotter Bure. Makarnas barn skulle i så fall ha varit kusiner med Johannes Bureus, som dock inte uppger detta.

Gerhardus Jonae blev far till bland andra landshövding Johan Graan. Denne var gift med Elisabet Bure, dotter till Jonas Bure och Anna Bagge af Boo, samt med Kristina Jacobina Robertson von Struan, dotter till en arkiater. Här skiljer sig uppgifterna åt beträffande ordningen på äktenskapen. Anrep uppger att Bure var den första hustrun, medan Svenskt biografiskt lexikon hävdar att den senare var först.

Johan Graan adlades 1645 och släkten introducerades år 1647 på nummer 336. Han skrev sig till Ånestad och Stora Wäsby. I äktenskapet med Elisabeth Bure fick han flera barn. Äldste sonen Jacob var kunglig livdrabant men avled barnlös, 19 år gammal. Dottern Brita gifte sig med en major Anrep och blev stammoder till den friherrliga ätten Appelman. Dottern Anna var enligt Anrep först gift med Georg Stiernhielms son och sedan med Johan Stiernhööks son. De yngre döttrarna var gifta med en Klingspor och en Silfverlood. Den yngre sonen levde utan tjänst på faderns gård och slöt ätten på svärdssidan 1683.

Andra släkter med namnet Graan[redigera | redigera wikitext]

Släktnamnet Graan har även burits av flera andra, ofrälse, släkter, bland annat ättlingar till riksdagsman och kyrkoherden i Över- och Yttergraan, Stephanus Stephani som levde under början av 1600-talet, och den samiske kyrkoherden Olaus Stephani Graan († 1690).

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Elgenstierna, Gustaf (1927). Den introducerade svenska adelns ättartavlor 3. sid. 89-90 
  2. ^ Bygdén, Leonard. Hernösands stifts herdaminne 
  • Gabriel Anrep, Svenska adelns Ättar-taflor, volym 1
  • Leo Nyholm, Svenskt biografiskt lexikon, Stockholm 1967