Granatspruta

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
LAG 40 är ett exempel på en automatisk granatkastare.

Granatspruta, kort Grsp, är en granatkastare som kan avfyra en skottsalva i snabb följd från ett ammunitionsband eller ett högkapacitetsmagasin.[1] [2] [3] [4] Dessa vapen är ofta monterade på fordon eller helikoptrar, då de med lavett och ammunition, om de skulle flyttas av infanteri, kräver ett team av tre män.[1]

Tekniska egenskaper[redigera | redigera wikitext]

Den första modellen, som är i användning än idag (2017), är Mark 19 Automatic Grenade Launcher, och togs i användning av amerikanerna 1966, väger 62,5 kg när den är monterad på sin lavett och laddad med en låda med ammunition.[2] Den har en räckvidd på 2 200 meter, en kapacitet som traditionellt är förknippad med granatkastare. Även om projektilen bär mindre sprängmedel än en 60 mm granat, är detta tänkt att uppvägas av dess högre eldkraft.

Den vanligaste kalibern för granatspruta i västvärlden har varit 40 mm.[1][2] Sovjetunionen använde framgångsrikt en 30 mm granatspruta, AGS-17, under sitt krig i Afghanistan, och år 2002 införde Ryssland en efterföljare, AGS-30.[5] Traditionell ammunition för granatspruta är högexplosiva, fragmenterande projektiler avpassade för att attackera lätta pansarfordon. Mindre dödlig eldgivning, som tårgas mot folksamlingar, har också gjorts. På 2000-talet har granatsprutor försetts med riktmedel som kan få en koncentrerad salva att detonera exakt på, ovanför eller bakom ett utsett mål.[5] [6]

Olika vapen använder olika metoder för utnyttja rekylen vid avfyrning, med "blowback" (intern dämpning) och ”lång rekyl" som de vanligaste valen.[1] I alla dessa vapen används den energi som frigörs vid avfyrningen av en projektil till att ladda nästa omgång i vapnets patronläge. Den populära Mark 19 laddas automatiskt genom blowback-metoden, där de expanderande gaserna trycker tillbaka slutstycket.

I långa rekyl-metoden är slutstycket fixerat till avfyrningskammaren, och hela avfyrningskammaren trycks tillbaka. Dessa vapen är något mindre exakta, men väger mindre än ett blowbackvapen.[7] General Dynamics tillverkar ett långrekyl-vapen, Mark 47 Automatic Grenade Launcher, liksom det spanska företaget Santa Bárbara. LAG-40 som också tillverkas av Santa Barbara har en relativt låg eldhastighet - 215 skott per minut.

Källor[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d] "CASW (Close Area Suppression Weapon System) Automatic Grenade Launcher — MERX Notice of Proposed Procurement". Canadian American Strategic Review. August 2009. Archived from the original on 2009-06-05. Hämtad 2015-03-09.
  2. ^ [a b c] "Background – CASW Project – Company Area Suppression Weapon". Canadian American Strategic Review. December 2008. Archived from the original on 2009-08-08. Hämtad 2015-03-09.
  3. ^ Spencer C. Tucker (20 May 2011). The Encyclopedia of the Vietnam War: A Political, Social, and Military History. ABC-CLIO. p. 431. ISBN 978-1-85109-961-0.
  4. ^ Dennis J. Blasko (17 June 2013). The Chinese Army Today: Tradition and Transformation for the 21st Century. Routledge. p. 168. ISBN 978-1-136-51997-0.
  5. ^ [a b] "A new generation of AGLs". Armada International. 2002-04-01. Hämtad 2015-03-09.
  6. ^ Us Future Combat & Weapon Systems Handbook. International Business Publications. 30 March 2009. sid. 265. ISBN 978-1-4387-5447-5.
  7. ^ "Background — CASW Candidates Operating Systems – Long Recoil". Canadian American Strategic Review. December 2008. Archived from the original on 2009-08-08. Hämtad 2015-03-09.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]