Granattillsats

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
EN M203 laddas med en övningsgranat.
en 40 mm granat avfyras från en M203.

Granattillsats, kort GrT, är en tillsats som fästs under handskyddet på handburna automatvapen som automatkarbiner. Tillsatsen är ett vapen som avfyrar granater av olika typer på kortare avstånd. De har klassiskt en kaliber på 40 mm men de är även vanliga i kaliber 25 och 30 mm.

Vanligaste modellerna av granattillsatser är den amerikanska M203 och den ryska Gp-30. I Sverige använder man den amerikanska M203, dock under beteckningen Granattillsats 40 mm Automatkarbin, kort GrT 40 mm AK. Dessa finns primärt till platformerna Ak 4 och Ak 5 men kan teoretiskt monteras på mer specialiserade vapen som Ksp 90B.

Funktion[redigera | redigera wikitext]

Granattillsatser är normalt ett enkelskottsvapen som måste laddas om efter varje skott. Granaterna har en väldigt låg mynningshastighet och därmed mycket kort räckvidd jämfört med projektilerna från huvudvapnet. Detta beror på att granattillsatser ska fylla avståndsluckan mellan det maximala avståndet för handgranater och de minimala avståndet för granatkastare.

Precis som handgranater och granatkastare har granattillsatser en mycket kurvig projektilbana vilket kräver att man på längre avstånd behöver lobba skotten på målet. Dock på närmare avstånd kan man skjuta rakt på så länge man är utanför granatens riskavstånd. På grund av detta kan en granattillsats beskrivas funktionellt och lite humoristiskt som en slangbella som skjuter små bomber.

Granatkarbin[redigera | redigera wikitext]

Bortom granattillsatser finns det granatkarbiner som kan beskrivas som självständiga granattillsatser, det vill säga handeldvapen som skjuter granater. Dessa har varit ovanliga i Sverige men är relativt vanliga utomlands och klassas ihop med granattillsatser internationellt under namnet "grenade launcher" (granat skjutare). Ett bra modernt exempel på en granatkarbin är Milkor MGL. Den används av flera moderna arméer i modern tid och har dessutom testats av Sverige som försöksvapen.[1]

Ammunition[redigera | redigera wikitext]

Vanligaste ammunitionen är spränggranater men det finns en uppsjö av olika andra projektiltyper som till exempel hagel, flechette, rök-, tårgas-, pansarspräng- och lysgranater. I princip alla typer av projektiler man kan tänka sig skulle vara användbara till en granattillsats finns. Sverige testar[när?] även en typ av mindre dödlig ammunition, avsedd att användas mot enskilda personer utan att döda. Det är kraftiga gummicylindrar eller påsar fyllda med gummikulor som skjuts ut med hjälp av granattillsatsen och kan beskrivas som ett slags "fjärrbatong".

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”MGL i Sverige”. https://web.archive.org/web/20170715173604/https://www.soldf.com/mgl.html. Läst 30 augusti 2019.