Granattillsats

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Granattillsats som laddas med en gevärsövningsgranat.
Gevärsövningsgranat som skjuts från en granattillsats.

Granattillsats, kort grt, är en tillsats som fästs under handskyddet på handeldvapen. Tillsatsen är ett eldvapen för understöd och avfyrar gevärsgranater med enhetshylsa.[1] Projektilerna har kort räckvidd och används primärt på kortare distans.

Granattillsatser har klassiskt en kaliber på 40 mm men de är även vanliga i kaliber 25 och 30 mm. Vanliga modeller av granattillsatser är den amerikanska M203 och den ryska Gp-30. I Sverige använder man den amerikanska M203 under beteckningen Granattillsats 40 mm Automatkarbin, kort GrT 40 mm AK, och finns tillgänglig till plattformarna Ak 4 och Ak 5.[1]

Funktion[redigera | redigera wikitext]

Granattillsatser är normalt ett enkelskottsvapen som måste laddas om efter varje skott. Granaterna har en väldigt låg mynningshastighet och därmed mycket kort räckvidd jämfört med den finkalibriga ammunitionen från huvudvapnet.[1] Detta beror på att granattillsatser ska fylla avståndsluckan mellan det maximala avståndet för handgranater och det minimala avståndet för granatkastare.

Precis som handgranater och granatkastare har granattillsatser en mycket kurvig projektilbana vilket kräver att man på längre avstånd behöver lobba skotten på målet. Dock på närmare avstånd kan man dock skjuta rakt på mål så länge man är utanför granatens riskavstånd.

Granatkarbin[redigera | redigera wikitext]

Milkor MGL granatkarbin

Granatkarbiner[2] är handeldvapen som skjuter samma typ av ammunition som granattillsatser. Dessa används inte i större utsträckning av svenska försvarsmakten men är relativt vanliga utomlands. Internationellt klassas granatkarbiner ihop med granattillsatser under namnet "grenade launcher" (granat avfyrare). I folkmun översätts ofta "grenade launcher" som granatkastare,[3] men då denna benämning redan är upptagen av ett annat vapen är detta inkorrekt.

Ett bra modernt exempel på ett granatkarbin är Milkor MGL. Den används av flera moderna arméer i modern tid och har dessutom testats av Sverige som försöksvapen.[4] Bofors ska även ha projekterat en 40 mm granatkarbin vid namn AGR (Automatic Grenade Rifle?) under sent 1990-tal.[2]

Ammunition[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Gevärsgranat

Granattillsatser och granatkarbiner skjuter primärt understödsammunition av typerna spränggranat, pansarspränggranat och diverse rök- och lysgranater. Dock finns det en stor mängd olika projektiltyper av varierande vanlighet, som till exempel hagel och flechette.

Sverige testar[när?] även en typ av mindre dödlig ammunition, avsedd att användas mot enskilda personer utan att döda. De är kraftiga gummicylindrar eller påsar fyllda med gummikulor som kan beskrivas som "fjärrbatonger".

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Wikipedia[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, 40 mm grenade, 13 januari 2021.