Granhults kyrka

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Granhults kyrka
Kyrka
Granhults kyrka
Granhults kyrka
Land Sverige Sverige
Län Kronoberg
Trossamfund Svenska kyrkan
Stift Växjö stift
Församling Nottebäcks församling
Koordinater 57°2′49.67″N 15°12′29.02″Ö / 57.0471306°N 15.2080611°Ö / 57.0471306; 15.2080611
Invigd 1220-talet
Interiör
Interiör
Webbplats: Svenska kyrkan, Uppvidinge
Altaret med altartavla från 1699.
Interiör mot väster. Takmålningens motiv är hämtat ur Uppenbarelseboken.

Granhults kyrka är en kyrkobyggnad i Nottebäcks församling i Växjö stift. Den var Granhults församlings kyrka tills Granhults församling uppgick i Nottebäcks församling. Kyrkan är Sveriges äldsta bevarade timmerbyggnad.[1]

Historik[redigera | redigera wikitext]

Genom dendrokronologisk analys har timret i kyrkan daterats till åren efter 1217; kyrkan är sannolikt byggd på 1220-talet. Anledningen till att Granhults kyrka finns kvar är att församlingsborna vägrade att riva kyrkan när den formellt togs ur bruk 1829, då man anslöts till grannförsamlingen och bildade Nottebäck med Granhults socken med nyuppförd Nottebäcks kyrka i Nottebäck.

Under 1800-talets första decennier, en tid av stark befolkningsökning, uppfördes större kyrkor i många församlingar i landet (i Växjö stift kallades de Tegnérlador, se Esaias Tegnér#Kyrkobyggnader)). Därvid kom många små medeltidskyrkor att rivas. Nära Granhult räddades dock Dädesjö gamla kyrka genom att komma i bruk som spannmålsmagasin. Även Jäts gamla kyrka och Hemmesjö gamla kyrka tillhör de byggnader som räddades trots att nya större kyrkor uppfördes, ibland alldeles intill den gamla byggnaden.

1879 fick Granhults kyrka åter rätt att fungera som gudstjänstlokal.

Kyrkobyggnaden[redigera | redigera wikitext]

Kyrkan är utvändigt helt spånklädd både på väggar och tak. Kyrkans planform består av ett kort och brett långhus, ett smalare och lägre rakslutet kor i öst samt en sakristia i norr uppförd under 1600-talet. Den södra ingången utgörs av ett vapenhus troligen uppfört under 1700-talet. Långhuset har även haft en ingång i sin norra del, vilken numera är borttagen.

Kyrkan är byggd i liggtimmer med släta knutar och gavelrösten av liggande panel. Kyrkans fönster är inte ursprungliga utan tillkomna på 1700-talet. Spår efter de ursprungliga fönstren kan ses i fasaden. Dessa var placerade högre upp och mycket mindre än de nuvarande. På korets södra sida finns ett hagioskop, det vill säga en urtagning mellan två stockar med en skjutlucka genom vars öppning människor som av katolska kyrkan utstängts från att ta nattvarden kunde åhöra mässan och förrätta bön med blicken mot altaret. Kyrkogården omgärdas av en bogårdsmur i gråsten. Entrén till kyrkogården består av en stiglucka från 1700-talet. [2]

Strax intill kyrkan reser sig en öppen klockstapel uppförd under början av 1700-talet. Den är av öppen klockbockstyp. Huven utgörs av två korsade sadeltak med en hög spira krönt av en tupp. På en av bjälkarna i klockvåningen finns inristat >> Anno 1703<<, som kan innebära att stapeln är rest detta år. I stapeln hänger två klockor varav storklockan troligen är gjuten under 1300- eller 1400-talet. Lillklockan är enligt inskrift omgjuten 1818. [2]

Interiör[redigera | redigera wikitext]

Kyrkans interiör härstammar i huvudsak från 1600- och 1700-talen. Väggarna är dekorerade med målningar från 1753 utförda av Johan Christian Zschotzscher. Under målningarna i kyrkorummet finns rester av en medeltida målningsdekor. Triumfbågen var ursprungligen rundbågig och smalare men vidgades och förändrades 1819. Medeltida målningsfragment kan skönjas på triumfbågens norra och södra del samt på östra korväggen. Annars präglas kyrkorummet av Zschotzschers målningar med motiv ur Uppenbarelsebokens fjärde och femte kapitel. I kortaket framställs tillbedjan av Lammet som bär en korsfana omgiven av en molnkrans med änglahuvuden. Korväggen har försetts med en draperimålning och en bård med akantusdekor. Långhusets tak har som centralmotiv en medaljong med Gud på sin härlighets tron omgiven av evangelistsymboler och Lammet som är berett att ta emot boken med de sju inseglen. Medaljongen omges av en tillbedjande skara hållande skålar med rökelse. I övrigt är kyrkorummets vitmålade väggar dekorerat med akantusrankor. Zschotzscher försåg även vapenhuset med målningar i form av rankor och molnformationer i taket. Sakristians väggar har en mycket rik målningsskrud tillkomna under 1600-talet. Västra väggen har ett motiv hur Gud varnar Adam och Eva för kunskapens träd. Norra väggen skildrar syndafallet och utdrivandet ur paradiset. Östra väggen framställer Abrahams offer. Sakristians tak är dekorerat senare.Det är troligen Hans Sigismund Brachwagen som i början av 1700-talet i en rund medaljong målat Kristus som Salvator Mundi med basunblåsande änglar i de fyra omgivande sidofälten. [2]

Altartavlan tillsammans med krucifixet är utförda av Torbern Röding 1699. Predikstolen har tillkommit under 1600-talet. En inskrift säger: Denna har Zacharias Scheder pastor i Nottebäck låtit bygga och uppsätta år 1669 av Olof Torsson, snickaren Måns Jonson i Elm. Ljudtaket bär inskriften Anno 1650 och har tydligen tillhört en äldre predikstol. Bänkinredningen är av 1600-talstyp, helt sluten och består av två kvarter samt två bänkar i koret varav en är klockarebänk.Bland de medeltida inventarierna framstår som särskilt iögonfallande en Sankt Olofsbild i ett skåp uppsatt på västra väggen och omramad av akantusrankor.Olofsbilden är daterad till 1400-talet. Vidare pryds kyrkan av en Madonna i skuren ek, ett sengotiskt arbete från omkring 1475. Noteras kan även en senmedeltida primklocka uppsatt på korets sydvägg. Rökelsekaret av brons från 1200-talet förvaras i Smålands Museum. Under senare tid har det tillkommit en dopfunt skuren i trä. [2] Orgeln som ersatte en liten skolorgel eller harmonium 1970 har sin plats i långhusets sydöstra hörn.

Galleri[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Riksantikvarieämbetet Arkiverad 22 februari 2007 hämtat från the Wayback Machine.
  2. ^ [a b c d] Granhults och Nottebäcks kyrkor,Småland Band II:4 av Marian Ullén. Volym 149 av Sveriges kyrkor.Sid.280-317

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

Webbkällor[redigera | redigera wikitext]

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

  • Bonnier, Ann Catherine; Hägg, Göran; Sjöström, Ingrid (2008). Svenska kyrkor : en historisk reseguide. Stockholm: Medström. sid. 135-136. Libris 10867351. ISBN 978-91-7329-015-9 
  • Glase, Béatrice; Glase, Gösta (1996). 99 kyrkor : från Skåne i söder till Lappland i norr. Stockholm: Byggförl./Kultur i samarbete med Riksantikvarieämbetet. sid. 36-37. Libris 8377620. ISBN 91-7988-142-4 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]