Granskningsnämnden för radio och TV

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Granskningsnämnden för radio och TV (GRN) granskar i efterhand redan sända radio- och TV-program i Sverige. Den var tidigare en egen myndighet men ingår sedan 2011 i Myndigheten för radio och tv.

Bakgrund[redigera | redigera wikitext]

Granskningsnämnden för radio och TV (som egen myndighet)
DepartementKulturdepartementet
OrganisationstypStatlig förvaltningsmyndighet
LedningEnrådighetsmyndighet
KommunStockholm
LänStockholm
Organisationsnr202100-4714
Inrättad1 juli 1994
Nedlagd31 juli 2010
EfterföljareGranskningsnämnden överfördes till Myndigheten för radio och tv
Sista direktörMagnus Larsson
InstruktionSFS 2007:1183

Bakgrunden till granskningsnämnden kan sägas vara den tidigare offentliga kontrollen över radion och televisionen. Givet ett begränsat utbud var det starkt önskvärt att detta inte dominerades av partiskt eller osakligt programinnehåll. Därför ålades radio- och televisionsföretagen att inte endast att hålla sig inom yttrandefrihetens gränser utan också respektera ytterligare regler i sändningstillståndet.

Granskningsnämnden var tidigare en statlig myndighet i Sverige som bildades den 1 juli 1994, och ersatte granskningsdelen av de tidigare myndigheterna Radionämnden och Närradionämnden. GRN:s myndighetschef hade titeln direktör.

Regeringen föreslog den 18 mars 2010 i propositionen En ny radio- och tv-lag (prop. 2009/10:115) att Radio- och TV-verket och Granskningsnämnden för radio och TV skulle avvecklas som egna myndigheter. Regeringen föreslog att myndigheternas verksamheter skulle överföras till den nyinrättade Myndigheten för radio och tv.[1] Inom den nya myndigheten fungerar Granskningsnämnden som ett självständigt beslutande organ.[2]

Verksamhet[redigera | redigera wikitext]



Circle frame.svg

Beslut 2015[3]

  Fällda inslag (4 %)
  Fridade men kritiserade inslag (1 %)
  Friade inslag (38 %)
  Ej prövade ärenden (49 %)
  Avskrivna ärenden (8 %)

Granskning av innehåll[redigera | redigera wikitext]

Granskningsnämnden undersöker om innehållet i Sveriges Radios, Sveriges Televisions, Sveriges Utbildningsradios och TV 4:s radio- och TV-program uppfyller vissa krav på bland annat saklighet och opartiskhet. Nämnden granskar även om inlslag otillbörligen gynnar kommersiella intressen.

Alla som sänder[förtydliga] radio och television i Sverige underställs krav vad gäller reklamavsnitts utformning.[källa behövs]

Under de föregående åren til 2020 sågs en ökande trend i antalet anmälningar.[4]

Det tar (2019) i genomsnitt 178 dagar för nämnden att fälla ett inslag.[5]

Under 2019 gjordes anmälningar mot fler än 1900 radio och tv-program. Nämnden skrev av 55% av anmälningarna utan utredning, 33% av anmälningarna ledde till frianden och 9% kunde ej prövas. En anledning till att program ej kan prövas var att det rörde sig om ett utländskt programbolag. Strax under 3% av ärendena ledde till fällningar.[4]

Det stora antalet avskrivningar föranledde Riksrevisionen att inleda en utredning om nämndens arbete ledde till rättelser hos programförtagen.[4]

Uppmärksammade och vägledande granskningar[redigera | redigera wikitext]

Några av de granskningar som uppmärksammats i media är de av Dokument inifråns reportage Könskriget och Uppdrag gransknings program "Metoo och Fredrik Virtanen" efter metoo.

2020 friades åter TV4:s inlsag där deltagare i sändning skrapar Trisslotter. Nämnden fann att inslaget innebar ett "otvetydigt kommersiellt gynnande" av Svenska Spel men att "gynnandet inte var otillbörligt då inslaget hade förekommit under lång tid och hade ett tillräckligt stort underhållningsintresse."[6]

Granskning av ekonomi[redigera | redigera wikitext]

Nämnden granskar om SVT, SR och UR på ett transparent sätt redovisar hur de utför sina uppdrag, sedan sändningstillståndet 2014−2019 genom särsilda redovisningsvillkor.[7]:21m27s Ett av dessa villkor rör kommersiella samarbeten.[7]

Nämnden har upprepade gånger underkänt SVTs transparens rörande Melodifestivalens ekonomi och företagets kommersiella samarbeten, trots att just Melodifestivalen lyftes fram som exempel i den proposition som låg till grund för redovisningsvillkoren.[7] Nämnden saknar sanktionsmöjlighet kopplad till granskningsprocessen undantaget att nämnden lämnar sin bedömning till regeringen vilket ligger till grund för beslut om framtida sändningstillstånd och anslagsvillkor.[7]

Granskningsnämndens rapportserie[redigera | redigera wikitext]

GRN har utgivit ett antal rapporter relaterade till radio och TV. Dessa inkluderar bland annat den fram t.o.m. år 2015 årligt återkommande Svenskt TV-utbud / Svenskt Medieutbud.[8]

Nämndens sammansättning[redigera | redigera wikitext]

Granskningsnämnden består av en ordförande, sex ledamöter samt fyra ersättare som alla utses av regeringen. Ordföranden i nämnden ska vara, eller ha varit, domare.[9]

Ledamöter:

  • justitierådet Dag Mattsson (ordförande)
  • bankjuristen Ulrika Hansson
  • journalisten Clas Barkman
  • producenten och projektledaren Berivan Yildiz
  • journalisten och medieanalytikern Gunnar Springfeldt
  • psykologen och medicine doktor Malin Bergström
  • regissören och rådgivaren Bo-Erik Gyberg

Ersättare:

Tidigare ledamöter i urval:

Om anmälningar[redigera | redigera wikitext]

Allmänheten kan anmäla program till granskningsnämnden som då prövar om innehållet strider mot sändningsreglerna. Vem som helst kan anmäla ett program för granskning, till skillnad från till exempel Pressens opinionsnämnd där endast den som anser sig själv utsatt för publicitetsskada kan anmäla. 5% av anmälda inslag leder till en fällning eller kritik.[3]

Påföljder vid fällande utslag[redigera | redigera wikitext]

Om ett program fälls för partiskhet eller bristande saklighet kan radio- eller TV-kanalen åläggas att offentliggöra beslutet.

Ifall saken berör ekonomiska intressen, såsom otillbörligt gynnande, annonser och sponsring, och man därvid överträtt radio- och TV-lagen kan nämnden ansöka hos länsrätten om att programföretaget ska betala en särskild avgift.

Nämnden kan också förelägga till exempel en lokalradiostation vid vite att följa vissa andra bestämmelser, bland annat att innehållet i sändningarna ska ha lokal anknytning.

Kritik[redigera | redigera wikitext]

Kraven på bl.a. opartiskhet och saklighet inom medier i allmänhetens tjänst, som t.ex. hos svenska Public Service, förutsätter att efterlevnaden kan granskas och eventuella överträdelser från regelverken kan påtalas. Public service-företagen har därför länge arbetat med modellen med en av regeringen utsedd granskningsnämnd som regelbundet beslutar om fällningar efter kritik och anmälningar mot enskilda inslag i programmen.

Andra har kritiserat myndigheten för att vara ett spel för gallerierna och ifrågasatt meningen med granskningar som nästan aldrig leder till fällanden eller kritik.[10]

En kritik som framförts är att Granskningsnämnden inte har i uppdrag att granska saklighet och opartiskhet i en programserie eller i hela programutbudet över tid utan bara granskar enskilda uttalanden.[11] [12] Däremot gäller det omvända; enskilda program kan frias genom att nämnden vid sin prövning tar hänsyn till övrigt programutbud som anses balansera framställningen; "Vid sin prövning kan nämnden ta hänsyn till ett annat program eller inslag, förutsatt att en sådan balansering framstår som naturlig för lyssnarna."[13]

Bland Granskningsnämndens kritiker har funnits bl.a. TV4:s informationsdirektör Göran Ellung som år 2005 pläderade för Granskningsnämndens avskaffande för att ersättas med utökat ansvar för Pressens Opinionsnämnd.[14]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Proposition 2009/10:115 - En ny radio- och tv-lag”. 18 mars 2010. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/proposition/en-ny-radio--och-tv-lag_GX03115. 
  2. ^ ”Granskningsnämnden”. https://www.mprt.se/att-anmala/granskningsnamnden/. 
  3. ^ [a b] "Myndigheten för press, radio och TV årsredovisning 2015" (s 24), radioochtv.se. Åtkomst den 20 november 2016.
  4. ^ [a b c] ”Beslutet: Nu ska Granskningsnämnden granskas”. Dagens Juridik. 28 april 2020. https://www.dagensjuridik.se/nyheter/beslutet-nu-ska-granskningsnamnden-granskas/. Läst 29 april 2020. 
  5. ^ "Advokatutredning mot Dagens industris chefredaktör, etiska avvägningar vid begravningsbevakning och tidskrifterna som söker ny digital affär" (vid 19m42s), Medierna, Sveriges Radio, 25 januari 2020.
  6. ^ "TV4, Nyhetsmorgon, Triss-dragningen (dnr 19/01609)" (pdf), mprt.se, 30 mars 2020. Åtkomst den 4 april 2020.
  7. ^ [a b c d] "Melodifestivalen special: om pengarna, avtalen och bristen på insyn", Medierna, Sveriges Radio, 2 februari 2019. Åtkomst den 2 februari 2019.
  8. ^ ”Publikationer”. Granskningsnämnden. https://www.mprt.se/sv/blanketter--publikationer/publikationer/svenskt-medieutbud/. Läst 1 mars 2020. 
  9. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 22 december 2018. https://web.archive.org/web/20181222024450/http://www.mprt.se/sv/att-anmala/granskningsnamnden/. Läst 22 december 2018. 
  10. ^ ”Granskningsnämnden ett spel för gallerierna”. Dagens Media. 29 mars 2016. https://www.dagensmedia.se/experter/debatt/granskningsnamnden-ett-spel-for-gallerierna-6536299. 
  11. ^ ”Debatten om Public Service kom för sent”. Timbro. 27 november 2018. https://timbro.se/smedjan/debatten-om-public-service-kom-for-sent/. 
  12. ^ ”Ny rapport visar på GAL-vinkling i public service”. Näringslivers Medieinstitut. 8 juni 2019. https://naringslivets-medieinstitut.se/ny-rapport-visar-pa-gal-vinkling-i-public-service/. 
  13. ^ ”Sommar i P1, 2018-08-18, program med Sara Danius; fråga om opartiskhet”. Granskningsnämnden. 21 december 2018. http://www.mprt.se/casedecisions/229332.pdf. 
  14. ^ ”Granskningsnämnden måste läggas ned”. Dagens Nyheter. 11 april 2005. https://www.dn.se/debatt/granskningsnamnden-maste-laggas-ned/. 

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

  • Rydbeck, Olof (1991). ”Från medborgarnämnd till ämbetsverk: radionämnden granskas”. Presshistorisk årsbok (Stockholm : Föreningen Pressarkivets vänner, 1984-) 1991 (8),: sid. 49-57 : ill.. ISSN 0282-020X. ISSN 0282-020X ISSN 0282-020X.  Libris 2885230

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]