Graviditetstoxikos

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Preeklampsi
latin: hypertonia gravidarum cum proteinuria significanti, præeclampticus
Klassifikation och externa resurser
ICD-10O11, O14
ICD-9642.4-642.7
DiseasesDB10494
Medlineplus000898
eMedicinemed/1905  ped/1885
MeSHsvensk engelsk

Preeklampsi är en sjukdom som kan drabba gravida kvinnor efter den 20:e graviditetsveckan, under förlossningen eller den första tiden därefter. Sjukdomen karaktäriseras av högt blodtryck tillsammans med skador i ett eller flera organsystem såsom njurarna (protein i urinen), levern (HELLP-syndrom), hjärnan (ödem, blödning, eklampsi), blodet och/eller moderkakan (intrauterin tillväxthämning).

De äldre svenska termerna havandeskapsförgiftning och graviditetstoxikos är kvarlevor från en tid då tillståndet antogs bero av något slags förgiftning. Orsaken är ännu okänd, men att det rör sig om en förgiftning är uteslutet.

Symptom[redigera | redigera wikitext]

Preeklampsi ger oftast inga symptom.[1] I de fall där symptom uppträder är följande vanligast:

Preeklampsi innebär nytillkommen hypertoni och ofta protein i urinen vid graviditet.[2][3] Tillståndet debuterar tidigast den 20:e graviditetsveckan.[3] Det är vanligast att preeklampsi uppträder efter graviditetsvecka 34.[1]

Orsak[redigera | redigera wikitext]

Orsaken till preeklampsi är okänd och patofysiologin är inte klarlagd.[4][5][6] De vanligaste hypoteserna pekar på en störd anläggning av moderkakan i livmodern vilket är kopplat till nedsatt blodförsörjning och syretillförsel till moderkakan och således fostret.[4][5][6]

Epidemiologi[redigera | redigera wikitext]

Preeklampsi förekommer i 2–8% av alla graviditeter i världen.[7][8] Det är en av de vanligaste orsakerna till mödradödlighet i världen.[9][10]

Komplikationer[redigera | redigera wikitext]

Preeklampsi kan leda till för tidig födsel och tillväxthämning av fostret.[4] Svår preeklampsi kan i ovanliga fall leda till tillstånd som eklampsi (kramper och medvetslöshet) eller HELLP-syndromet (organpåverkan; "hemolysis, elevated liver enzymes, and low platelet count").[1][11]

Behandling[redigera | redigera wikitext]

Den enda definitiva behandlingen är att kvinnan föder barnet och graviditeten avslutas.[5][11]

Världshälsoorganisationen rekommenderar blodtryckssänkande läkemedel till kvinnor med avsevärt förhöjt blodtryck.[8] Magnesiumsulfat rekommenderas vid svår preeklampsi för att motverka eklampsi (graviditetskramper till följd av preeklampsi) och som behandling vid pågående eklampsi.[2][8]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d e f g h] ”Havandeskapsförgiftning”. 1177 Vårdguiden. 20 maj 2020. https://www.1177.se/barn--gravid/graviditet/graviditetsbesvar-och-sjukdomar/havandeskapsforgiftning/. Läst 1 juni 2021. 
  2. ^ [a b c d e f g] ”Hypertension in pregnancy: diagnosis and management”. www.nice.org.uk. 25 juni 2019. https://www.nice.org.uk/guidance/ng133/chapter/Recommendations. Läst 1 juni 2021. 
  3. ^ [a b] Brown, Mark A.; Magee, Laura A.; Kenny, Louise C.; Karumanchi, S. Ananth; McCarthy, Fergus P.; Saito, Shigeru (2018-07). ”Hypertensive Disorders of Pregnancy: ISSHP Classification, Diagnosis, and Management Recommendations for International Practice”. Hypertension (Dallas, Tex.: 1979) 72 (1): sid. 24–43. doi:10.1161/HYPERTENSIONAHA.117.10803. ISSN 1524-4563. PMID 29899139. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/29899139. Läst 1 juni 2021. 
  4. ^ [a b c] Steegers, Eric AP; von Dadelszen, Peter; Duvekot, Johannes J; Pijnenborg, Robert (2010-08). ”Pre-eclampsia”. The Lancet 376 (9741): sid. 631–644. doi:10.1016/s0140-6736(10)60279-6. ISSN 0140-6736. PMID 20598363. https://doi.org/10.1016/S0140-6736(10)60279-6. Läst 1 juni 2021. 
  5. ^ [a b c] Eiland, Elosha; Nzerue, Chike; Faulkner, Marquetta (2012). ”Preeclampsia 2012”. Journal of Pregnancy 2012. doi:10.1155/2012/586578. ISSN 2090-2727. PMID 22848831. PMC: 3403177. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC3403177/. Läst 1 juni 2021. 
  6. ^ [a b] Mustafa, Reem; Ahmed, Sana; Gupta, Anu; Venuto, Rocco C. (2012). ”A Comprehensive Review of Hypertension in Pregnancy”. Journal of Pregnancy. doi:10.1155/2012/105918. ISSN 2090-2727. PMID 22685661. PMC: 3366228. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC3366228/. Läst 1 juni 2021. 
  7. ^ Abalos, Edgardo; Cuesta, Cristina; Grosso, Ana L.; Chou, Doris; Say, Lale (2013-09). ”Global and regional estimates of preeclampsia and eclampsia: a systematic review”. European Journal of Obstetrics, Gynecology, and Reproductive Biology 170 (1): sid. 1–7. doi:10.1016/j.ejogrb.2013.05.005. ISSN 1872-7654. PMID 23746796. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/23746796. Läst 1 juni 2021. 
  8. ^ [a b c] WHO recommendations for prevention and treatment of pre-eclampsia and eclampsia.. Världshälsoorganisationen (WHO). 2011. ISBN 978-92-4-154833-5. http://whqlibdoc.who.int/publications/2011/9789241548335_eng.pdf 
  9. ^ Al-Jameil, Noura; Aziz Khan, Farah; Fareed Khan, Mohammad; Tabassum, Hajera (2014-2). ”A Brief Overview of Preeclampsia”. Journal of Clinical Medicine Research 6 (1): sid. 1–7. doi:10.4021/jocmr1682w. ISSN 1918-3003. PMID 24400024. PMC: 3881982. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC3881982/. Läst 1 juni 2021. 
  10. ^ ”Maternal mortality” (på engelska). Världshälsoorganisationen (WHO). 19 september 2019. https://www.who.int/news-room/fact-sheets/detail/maternal-mortality. Läst 1 juni 2021. 
  11. ^ [a b] Gidlöf, Sebastian; Nisell, Henry (20 december 2010). ”ABC om Preeklampsi”. Läkartidningen. https://lakartidningen.se/klinik-och-vetenskap-1/2010/12/abc-om-preeklampsi/. Läst 1 juni 2021.