Greger Eman

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Greger Eman, född 1952 i Borås, död 14 februari 2003 i Stockholm, var en svensk litteraturvetare, skribent och debattör med stort fokus på HBT-rörelsen.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Eman växte upp på landsbygden strax utanför Borås i Västergötland. Hans pappa var engagerad i den radikala arbetarrörelsen men dog tidigt. Eman flyttade då in till Borås tillsammans med sin mamma. 1971, vid 19 års ålder, var han med om att starta RFSL Borås, men var även aktiv inom radikalare rörel­ser.

Vid Göteborgs universitet läste han bland annat engelska och antropologi och gick även med i den socialistiska studentföreningen Röda bögar. Där blev han bekant med den fem år äldre Fredrik Silverstolpe, bli­vande homosexualitetsforskare. De fortsatte vara nära vänner fram till Silverstolpes död 2001.

1977 reste Eman till Brighton för att vidare studera det engelska språket, men återvände 1978 för att ta en filosofie kandidat vid Göteborgs universitet. Där skrev han en uppsats om de nordamerikanska berdacherna, det vill säga indianska män som levde och klädde sig som kvinnor och oftast ansågs som lämpliga shamaner. Berdacherna hade dessutom sexuella förbindelser med både män och kvinnor.

Eman flyttade sedan till Stockholm för att läsa litteraturvetenskap och började samtidigt frilansa på den radikala gaytidningen Revolt – mot sexuella fördomar. I och med Emans stora intresse för och kunskap om HBT-historia startade han 1985 den första svenska tidskriften i detta ämne: Homosexuella historikers Handlingar och hugskott. Tillsammans med Silverstolpe var det meningen att han skulle skriva ett samlingsverk om lesbisk historia i Stockholm med arbetsnamnet Sympatiens hemlighetsfulla makt, Stockholms homosexuella 1860-1960, men på grund av sjukdom kunde inte Silverstolpe avsluta arbetet. Istället gavs Emans avsnitt ut separat 1993, med fokus på lesbisk historia, som Nya himlar över en ny jord - Om Klara Johanson, Lydia Wahlström och den feministiska vänskapskärleken. Boken beskriver intellektuella kvinnor kring sekelskiftet 1900 och ses som ett banbrytande verk. Antologin Sympatiens hemlighetsfulla makt gavs ut först 1999, med tyngdpunkt på gayhistoria.[1]

Eman blev chefredaktör för RFSL:s tidning KomUt 1988, och var detta fram till sin död 2003. Han lyckades förvandla tidningen från ett enkelt medlemsblad till den kulturtidskrift den blev under hans redaktörskap. Själv skrev han de viktigaste artiklarna och det var även han som utformade tidningens typografiska profil. Plötsligt var KomUt en bety­dande del av den ideologiska och politiska debatten inom HBT-rörelsen. I denna tidskrift kom Eman bland annat att mynta uttrycket "HBT-samhället (Homosexuella-Bisexuella-Transpersoner".[2][3]

Under många år ansvarade han även för redigeringen av lambda nordica med tonvikt på tidningens typografiska form och produktion.

Under det tidiga 2000-talet planerade han ett stort forskningsprojekt om konstnärer i Paris vid 1900-talets början. Projektet slutfördes aldrig då han plötsligt avled på Alla hjärtans dag den 14 februari 2003 medan han simmade i Eriksdalsbadet i Stockholm.[2]

Familj[redigera | redigera wikitext]

Eman var gift med Ronny Steiner och fick tillsammans med ett lesbiskt par två barn, en pojke och en flicka. De var då bland de första homosexuella par i Sverige att skaffa barn på det sättet. 1996 gav han ut Älskade barn, en handbok för blivande homosexuella föräldrar.

Bibliografi[redigera | redigera wikitext]

  • 1985 - Viktor Rydberg och erotiken - Argument och motargument under sextio år.. Stockholms universitet. Litteraturvetenskapliga inst. Libris 12654899 
  • 1989 - Johanson, Klara; Eman Greger. Ur dagböckerna. Lund: Ellerström. Libris 7758511. ISBN 91-86488-45-7 
  • 1989 - ”Hamlet och Faust i Ludgo.”. Lambda nordica (Stockholm : Föreningen Lambda nordica, 1989-) 1989:1: sid. 162-169 : ill.. ISSN 1100-2573. ISSN 1100-2573 ISSN 1100-2573.  Libris 3239786
  • 1993 - Eman, Greger (red). Nya himlar över en ny jord: om Klara Johanson, Lydia Wahlström och den feministiska vänskapskärleken. Monografier utgivna av Stockholms stad, 0282-5899 ; 78:1. Lund: Ellerström. Libris 7758550. ISBN 91-86488-86-4 
  • 1996 - Eman Greger, red (1996). Älskade barn: homo- och bisexuella föräldrar berättar. Stockholm: Carlsson. Libris 7622138. ISBN 91-7203-152-2 
  • 1999 - Silverstolpe Fredrik, Söderström Göran, red. Sympatiens hemlighetsfulla makt: Stockholms homosexuella 1860-1960. Monografier utgivna av Stockholms stad, 0282-5899 ; 78:2. Stockholm: Stockholmia. Libris 7593299. ISBN 91-7031-095-5 , bidrag av Greger Eman:
    • Café Frisk Luft: den homosexuella infrastrukturen i Stockholm 1880-1920. sid. 104-127.  Libris 2793095
    • När män möts.. sid. 128-148.  Libris 2793140
    • 1907: det homosexuella genombrottet. sid. 149-164 : ill..  Libris 2793143
    • Homosexualitet i kulturdebatten.. sid. 165-180 : ill..  Libris 2793894
    • Bröderna Jansson.. sid. 208-245.  Libris 2793975
    • Nils Santessons femtioåriga helvete.. sid. 246-267.  Libris 2794117
  • 1999 - ”Gossen Snövit: passioner och förpliktelser hos Viktor Rydberg”. Lambda nordica (Stockholm : Föreningen Lambda nordica, 1989-) 1999 ([N.S.] 5:2/3),: sid. 6-41 : ill.. ISSN 1100-2573. ISSN 1100-2573 ISSN 1100-2573.  Libris 2914047
  • 2000 - Eman, Greger (2000). ”Klänningens betydelse för mänsklighetens frigörelse: om den socialistiska gruppen Röda bögar i Göteborg 1976-78”. Homo i folkhemmet / Martin Andreasson (red.) (Göteborg : Anamma, 2000): sid. 155-175 : ill..  Libris 3208393

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Tiina Rosenberg (27 juli 1999). ”SvD Under Strecket - Pionjärarbete om manliga homosexuella i Stockholm”. Svenska Dagbladet. https://www.svd.se/arkiv/1999-07-27/10. Läst 5 juli 2018. 
  2. ^ [a b] Göran Söderström (21 februari 2003). ”Ett stort tomrum efter Greger Eman”. Tidskriften QX. https://www.qx.se/nyheter/2326/ett-stort-tomrum-efter-greger-eman/. Läst 5 juli 2018. 
  3. ^ Göran Söderström (10 mars 2003). ”Greger Eman - minnesord”. Svenska Dagbladet: s. 30. https://www.svd.se/arkiv/2003-03-10/30. Läst 5 juli 2018. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]