Grevinnan Mariza

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Affisch av John Jon-And till Operans föreställning 1941.

Grevinnan Mariza (tyska: Gräfin Mariza) är en operett i tre akter tonsatt av Emmerich Kálmán. Libretto av Julius Brammer och Alfred Grünwald.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Kalmán hade ambitionen att återupprepa succén med Csardasfurstinnan. Efter att ha krävt revideringar av librettoförfattarna om och om igen i ett års tid ansåg han tiden mogen att komponera musiken. Sedan chefen för Theater an der Wien, Hubert Marischka, som åtagit sig premiären, också fått gehör för sina synpunkter, så hade operetten premiär den 28 februari 1924 och blev snabbt en världssuccé. Den är näst Csardasfurstinnan Kalmáns mest spelade verk.

Den svenska premiären ägde rum på Stora Teatern, Göteborg 1924 med Margit Rosengren i huvudrollen. Hon hade även huvudrollen i uppsättningen på Oscarsteatern i Stockholm året därpå. Där fick Max Hansen sitt genombrott som operettsångare i den komiska rollen som svinuppfödare Zsupán. Tillsammans med Elsie Altmann sjöng han den blivande schlagern Kom med till Varasdin! Operetten sattes även upp på Kungliga Operan i Stockholm den 10 maj 1941 då Margit Rosengren åter spelade en av sina favoritroller som grevinnan.

Margit Rosengren i lamétoalett som Mariza i Operans uppsättning 1941.

Personer[redigera | redigera wikitext]

  • Grevinnan Mariza
  • Furst Moritz Dragomir Populesco
  • Baron Kolomán Zsupán, godsägare från Varsdin
  • Greve Tassilo Endrödy-Wittemburg
  • Lisa, hans syster
  • Karl Stephan Liebenberg, Tassilos vän
  • Furstinnan Bozena Cuddenstein zu Chlumetz
  • Penizek, hennes kammartjänare
  • Tschenko, trotjänare hos grevinnan Mariza
  • Manja, ung zigenerska
  • Borko, zigenare

Gäster, herrar, damer, barn, dansöser, zigenare, bondpojkar och flickor.

Handling[redigera | redigera wikitext]

Operetten utspelar sig på grevinnan Marizas ägor. Tassilo, en utfattig greve, tar anonymt plats som rättare på ett gods, vars ägare är den egensinniga Mariza. Efter olika förvecklingar får de varandra.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  • Haslum, Bengt (1979). Operett och musical ([Ny, omarb. uppl.]). Stockholm: Sveriges radio. Sid. 138-139. Libris 7409549. ISBN 91-522-1522-9 
  • Sandberg, Ingrid (1944). Våra populäraste operor och operetter. Bd 3. Uddevalla: Hermes, Björkman & Ericson. Sid. [251]-264. Libris 420182 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]