Groens malmgård

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Groens malmgard och trädgård i april 2011.

Groens malmgård är en av Stockholms bevarade malmgårdar, belägen vid Malmgårdsvägen 53 på Södermalm i Stockholm. Malmgårdsvägen har fått sitt namn efter denna malmgård.

Historik[redigera | redigera wikitext]

Gården, Ehrenfried Wahlqvist, 1887.
Elsa Borgs staty i Vitabergsparken av Astri Bergman-Taube.
Långa längan 2009

På 1670-talet anlades en stor trädgård av Christian Horleman, en skicklig trädgårdsmästare från Republiken Förenade Nederländerna och farfar till arkitekten Carl Hårleman. Han planterade 286 fruktträd, byggde växthus och orangerier och odlade till och med exotiska frukter som citroner, vindruvor och pomeranser. Horlemans trädgård var Stockholms första stadsträdgård.[1]

Christian Horleman dog 1687 och kryddkrämaren Scipio Meijtens, även han holländare, övertog gården. Meijtens uppförde den röda längan (“Långa längan”) vid Lilla Mejtens gränd. Han ägde området till år 1700, då köptes egendomen av Werner Groen (uttalas “grön“), han var den tredje holländaren i raden av husägare till malmgården och vinhandlare till yrket. Han lät uppföra huvudbyggnaden som fortfarande finns kvar. Då var det ett gult putsat trähus med gråa pilaster och säteritak i karolinsk stil. 1791 fick huset dagens utseende med brutet tak och målad fasadpanel. Werner Groen bodde bara på somrarna i sin malmgård, övrig tid fick hans trädgårdsmästare ta hand om egendomen.[2]

Efter Werner Groens död 1721 övertog en annan vinhandlare, Joakim Schultz, gården. Av hans brandförsäkring framgår att han hade förutom malmgården även drivhus, orangeri, stall, vagnshus, hönshus och en stor fruktträdgård. Efter flera andra ägare togs huset över av Elsa Borg år 1879. Hon förvandlade malmgården till ett skyddshem för flickor,[2] vilken efter sin död 1909 överlät hela verksamheten i Louise Ulffs ledning. Gården stod i missionens tjänst till 1928.

År 1928 övertog sonen till Elsa Borgs trädgårdsmästare August Johansson egendomen. 1933 planterade sonen Josef Johansson till Borgs ära en magnolia i trädgården samt var den huvudsakliga donatorn till den staty, som 1972 restes intill magnolian. Statyn, som föreställer Elsa Borg omfamnande två små barn, skapades av Astri Bergman-Taube. Under statyn står att läsa "Den första verkliga socialarbetaren Elsa Borg Vita bergens drottning 1826-1909. Till minne av en enastående kärleksgärning. Donation av Augusta och Josef Johansson m.fl."

På 1930-talet beslöt Stockholms stad att upprusta gården och sedan 1983 drivs egendomen av stiftelsen Malmgården Vita Bergen som odlar biodynamisk och anordnar julmarknad i huvudbyggnaden under adventstiden.

Historiska bilder[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Malmgårdarna i Stockholm, sida 50
  2. ^ [a b] Malmgårdarna i Stockholm, sida 51

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]