Vapenbrott

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Grovt vapenbrott)

Vapenbrott är en sammanfattande beteckning på ägande eller innehav av vapen utan tillstånd.

Enligt svensk lag är det straffbart enligt 9 kap 1 § vapenlagen att inneha skjutvapen utan tillstånd eller överlåta eller låna ut ett skjutvapen till någon som inte har rätt att inneha vapnet.[1]

Påföljden för vapenbrott är fängelse i högst tre år.[2] Om brottet är grovt döms för grovt vapenbrott till fängelse i lägst två år och högst fem år.[3] Är brottet att anse som synnerligen grovt döms för synnerligen grovt vapenbrott till fängelse i lägst fyra år och högst sex år.[4] Om gärningen har begåtts av oaktsamhet eller om brottet är ringa, döms till böter eller fängelse i högst sex månader.[5]

Definition av vapen[redigera | redigera wikitext]

Enligt vapenlagen definieras skjutvapen som vapen med vilka kulor, hagel, harpuner eller andra projektiler kan skjutas ut med hjälp av krutladdningar, kolsyreladdningar, komprimerad luft eller andra liknande utskjutningsmedel.[6] Med skjutvapen jämställs

  1. obrukbara vapen som i brukbart skick skulle räknas som skjutvapen
  2. start- och signalvapen som laddas med patroner
  3. armborst
  4. tårgasanordningar och andra till verkan och ändamål jämförliga anordningar
  5. slutstycken, ljuddämpare, eldrör, pipor, stommar, lådor och trummor till skjutvapen, eller armborststommar med avfyrningsanordningar
  6. anordningar som kan bäras i handen och är avsedda att med elektrisk ström bedöva människor eller tillfoga dem smärta och
  7. anordningar som gör att skjutvapen kan användas med annan ammunition än de är avsedda för.[7]

Som skjutvapen räknas inte

  1. salutkanoner som inte kan laddas med gastäta enhetspatroner
  2. skjutvapen som har tillverkats före år 1890 och som inte är avsedda för gastäta enhetspatroner
  3. spikpistoler avsedda för byggnadsarbete
  4. bultpistoler avsedda för slakt eller för industriellt eller liknande bruk och
  5. skjutanordningar avsedda för livräddning eller liknande ändamål.[8]

Överklagande[redigera | redigera wikitext]

En polismyndighets beslut enligt vapenlagen får överklagas hos allmän förvaltningsrätt. Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten. En polismyndighets eller en domstols beslut skall gälla omedelbart, om inte annat förordnas.[9]

Statistik[redigera | redigera wikitext]

Under 2017 anmäldes 16 519 vapenbrott (brott mot knivlagen inkluderat). Mörkertalet är dock stort och många vapenbrott ertappas i samband med polisens ingripande vid andra typer av brott som t.ex. misshandel och rån.

Anmälda vapenbrott[10]
År Antal
2017 16 519
2016 15 475
2015 15 475
2014 13 665
2013 12 138
2012 12 488
2011 13 409
2010 13 524
2009 12 937
2008 13 420
2007 13 651

Rättsfall[redigera | redigera wikitext]

  • Hos en person har påträffats vapen samt en stor mängd ammunition, en batong, handfängsel, tårgas, pepparspray, blyinfattade handskar, skyddsväst och walkie-talkie. Personen har dömts för förberedelse till grovt rån. Åtal för grovt vapenbrott har däremot ogillats då vapeninnehavet ansetts vara konsumerat av brottet förberedelse till grovt rån.[11]
  • Innehav av ett ”prydnadsvapen” från 1800-talet har bedömts som ringa vapenbrott.[12]
  • Ett innehav av en pennpistol och en patron till denna har ansetts utgöra ett vapenbrott av normalgraden. Trots presumtion för fängelse vid illegalt innehav av skjutvapen har påföljden för brottet bestämts till villkorlig dom med föreskrift om samhällstjänst (straffvärde är fängelse tre månader).[13]

EUs påverkan på svensk vapenbrottslagstiftning[redigera | redigera wikitext]

2017 ändrade EU det så kallade vapendirektivet, en tvingande EU-lag. Samtliga medlemsländer ålades att införa vissa krav i lagstiftningen för tillåtna civila vapen. I maj 2022 begärde EU-kommissionen att EU-domstolen att Sverige skulle förpliktas att betala ekonomiska sanktioner för brott mot EU-fördraget genom landets underlåtenhet att i tid införliva ändringarna i nationell lagstiftning. EU-domstolen utfärdade i november 2023 en bot på motsvarande cirka 100 miljoner kronor för att Sverige inte införlivat det ändrade vapendirektivet från 2017 i nationell lagstiftning i tid, vilket av EU-domstolen betraktades som ett allvarligt fördragsbrott.[14]

Noter[redigera | redigera wikitext]