Gruppröstning
Med gruppröstning avses att flera personer samtidigt befinner sig i ett röstbås.[1]
Med familjeröstning avses att flera familjemedlemmar samtidigt befinner sig i ett röstbås.[2][3] Vid familjeröstning riskeras valhemligheten.[4][bättre källa behövs]
Klanröstning avser att en grupp på direktiv från ett överhuvud väljer att rösta på ett visst parti.[5] Vid klanröstning kan gruppröstning (eller familjeröstning) vara en metod för att kontrollera om direktivet från klanöverhuvudet efterlevs.
Förekomst[redigera | redigera wikitext]
Organisationen Democracy Volunteers har påtalat bristen vid flera val, till exempel vid val i Storbritannien[6], Nederländerna[6] och Sverige[2].
I Sverige[redigera | redigera wikitext]
Vid riksdagsvalet i Sverige 2014 genomförde Swedish International Liberal Centre (SILC) observationer i 188 vallokaler i Stockholmsområdet och noterade 147 fall av familjeröstning[7] fördelade på 50% av vallokalerna[8] och utan att valförrättarna sade till[9][bättre källa behövs]. I sin rapport från valet rekommenderade de åtgärder mot familjeröstning genom att antingen informera väljaren muntligen eller med en skylt på den gröna skärmen.[8]
2016 pratade författaren Per Brinkemo om risken med klanröstning.[10]
Vid riksdagsvalet i Sverige 2018 kommenterade SILC att familjeröstning hade minskat sedan föregående val men menade också att valförrättarna borde få tydliga instruktioner om hur de ska agera om det förekommer.[11] Democracy Volunteers rapporterade förekomst av familjeröstning vid 46% av de besökta vallokalerna och i den övervägande majoriteten av fallen avbröt inte valförrättarna.[2] Förekomsten var högre än den genomsnittliga förekomsten i Europa.[2] Två dagar före valet avslöjade Uppdrag granskning att en lokalpolitiker för Miljöpartiet i Botkyrka hade förmedlat kontakt till en man som erbjöd Moderaterna 3 000 röster i utbyte mot att en moské skulle få bygglov.[12] Efter valet 2018 uppstod en offentlig debatt om klanröstning.[13][12][14][5] Ordet klanröstning uteslöts från språkrådets nyordslista 2018 då det ansågs laddat och för politiskt känsligt.[15]
Inför valet 2022 ändrades vallagen till att varje väljare nu måste vara ensam bakom valskärmen. Ändringen kom efter att flera internationella valobservatörer vid valet 2018 hade påpekat att det var relativt vanligt att flera personer befann sig bakom skärmen samtidigt.[16]
Referenser[redigera | redigera wikitext]
- ^ "Efter kritiken – ny lag stoppar gruppröstning", P4 Sörmland, Sveriges Radio, 23 augusti 2022.
- ^ [a b c d] "PRELIMINARY STATEMENT – Sweden General Election 09/09/18 Arkiverad 15 september 2018 hämtat från the Wayback Machine.", democracyvolunteers.org, 9 september 2018. Åtkomst den 15 september 2018.
- ^ Anna Ekström. "Så vill politikerna säkra valet" (arkiverad), gp.se, 28 april 2018. Åtkomst den 15 september 2018.
- ^ Jenny Sonesson. "Sonesson: Valet på söndag är inte fritt och hemligt för alla väljare" (arkiverad), gp.se, 7 september 2018. Åtkomst den 15 september 2018.
- ^ [a b] "Veckans nyord: klanröstning Arkiverad 19 september 2018 hämtat från the Wayback Machine.", spraktidningen.se, 17 september 2018. Åtkomst den 19 september 2018.
- ^ [a b] "SPECIAL REPORT – Netherlands Parliamentary Elections 15/03/17 Arkiverad 15 september 2018 hämtat från the Wayback Machine.", democracyvolunteers.org, 16 mars 2017. Åtkomst den 15 september 2018.
- ^ DN:s ledarredaktion. ”Ledare: Låt inte nazisterna förstöra på valdagen”. Arkiverad från originalet den 15 september 2018. https://web.archive.org/web/20180915135243/https://www.dn.se/ledare/lat-inte-nazisterna-forstora-pa-valdagen/. Läst 15 september 2018., Dagens Nyheter, 29 juli 2018. Åtkomst den 15 september 2018.
- ^ [a b] "Rapport från valövervakning av de svenska valen till riksdag, kommun och landsting 14 september 2014", silc.se, maj 2015. Åtkomst den 15 september 2018.
- ^ Ledarredaktionen. ”Skydda vallokalerna mot extremisterna”. Arkiverad från originalet den 15 september 2018. https://web.archive.org/web/20180915135228/https://www.expressen.se/ledare/skydda-vallokalerna-mot-extremisterna/. Läst 15 september 2018., expressen.se, 28 juli 2018. Åtkomst den 15 september 2018.
- ^ Patrik Kronqvist. ”'Sverige har blundat för klanernas makt'”. Arkiverad från originalet den 30 januari 2018. https://web.archive.org/web/20180130084816/https://www.expressen.se/ledare/podcast/politiknorden/sverige-har-blundat-for-klanernas-makt/. Läst 19 september 2018., 6 jun 2016. Åtkomst den 19 september 2018.
- ^ Ann Sehlin. "Valobservatörer kritiska: 'Hanteringen av valsedlarna måste förändras'", svt.se, 11 september 2018. Åtkomst den 7 oktober 2018.
- ^ [a b] Sofie Löwenmark. ”Högern missar det verkliga problemet med klanröstning”. Arkiverad från originalet den 16 september 2018. https://web.archive.org/web/20180916131219/https://www.expressen.se/ledare/sofie-lowenmark/hogern-missar-det-verkliga-problemet-med-klanrostning/. Läst 19 september 2018., 14 sep 2018. Åtkomst den 19 september 2018.
- ^ Daniel Swedin. ”Pratet om klanröster är rå rasism”. Arkiverad från originalet den 19 september 2018. https://web.archive.org/web/20180919165002/https://www.aftonbladet.se/a/l1yOwG. Läst 19 september 2018., 12 september 2018. Åtkomst den 19 september 2018.
- ^ Sakine Madon. ”Sakine Madon: Nej, 'klanröstning' är inte huvudförklaringen”. Arkiverad från originalet den 14 september 2018. https://web.archive.org/web/20180914152146/https://www.vlt.se/artikel/opinion/ledare/sakine-madon-nej-klanrostning-ar-inte-huvudforklaringen. Läst 19 september 2018., 14 september 2018. Åtkomst den 19 september 2018.
- ^ "Luncheko" (vid 18m30s), Sveriges Radio, 27 december 2018.
- ^ Rapport 18:00 (vid 4m35s).