Guglielmo Marconi
| Guglielmo Marconi | |
 Guglielmo Marconi | |
| Född | 25 april 1874 Bologna, Italien |
|---|---|
| Död | 20 juli 1937 (63 år) Rom, Italien |
| Nationalitet | italienare |
| Yrke/uppdrag | uppfinnare, fysiker |
| Känd för | pionjärarbete inom radiotekniken |
Guglielmo Marconi, född 25 april 1874 i Bologna, Emilia-Romagna, Italien, död 20 juli 1937 i Rom, Italien, var en italiensk uppfinnare och fysiker.
Biografi
Marconis far var italienare, hans mor tillhörde den förmögna irländska whiskyproducentfamiljen Jameson. Marconi var genuint tvåspråkig och talade engelska utan brytning, vilket brittisk press fann anmärkningsvärt.
Han var en av radioteknikens pionjärer och anses rätt ofta som "radions uppfinnare", men de flesta ideerna var stulna från Nikola Tesla. Många patentstrider uppstod och till sist fick Nikola Tesla tillbaka sin titel.
Egentligen var det James Clerk Maxwells förtjänst att det började. Han förutsade på 1860-talet på matematisk grund att radiovågor borde existera, men han visade aldrig att de existerade. (De berömda Maxwellska ekvationerna publicerades 1873.) Det visade emellertid Heinrich Hertz 1888. I efterhand kan man, med ledning av dimensionerna på apparater som Hertz använde i sitt laboratorium, sluta sig till att hans första experiment skedde i UHF-området. Hertz verifierade att radiovågor verkligen existerar, men han kom aldrig på något som de kunde användas till. Men det gjorde Marconi, som redan som ung student hade hört talas om Hertz' arbeten, och började experimentera. Han har ibland kallats världens första radioamatör. Den sändartyp Marconi använde kallas gnistsändare. De mottagna radiovågorna detekterade han med en kohär.
Några milstolpar:
- 1895 uppnådde Marconi några km räckvidd
- 1896 ansökte han 22 år gammal patent i London på uppfinningen Trådlös telegrafi genom elektriska vågor. Både sändare och mottagare var uppbyggda med öppen svängningskrets. Patentet beviljades året därpå med nr 12 039.
- 1897 startade han ett företag som använde tid till att undersöka trådlös telegrafi
- 1898 byggdes de första stationerna för kommunikation över Engelska kanalen
- 1899 engelskt patent nr 26 196 på radiomottagare med sluten svängningskrets
- 1900 engelskt patent nr 7777 på radiosändare med sluten svängningskrets
- 1900 Poldhu-stationen i Cornwall, England byggs för försök med radiokommunikation över Atlanten. Motstationen ligger vid S:t Johns på Newfoundland, 3350 km från Poldhu.
- 1901, den 12 december, uppfattade man på Newfoundland med viss möda de första svaga signalerna från Polhu.[1]
- 1909, delade Marconi Nobelpriset i fysik med Karl Ferdinand Braun. Marconi var då 35 år gammal.
Halva fysikpriset 1909 var 70 000 kr. Marconi lär ha blivit besviken över att han inte blev ensam pristagare för insatser inom radiotekniken.
Till skillnad från Hertz arbetade Marconi med mycket lägre frekvenser. Atlantförsöken gjordes vid ca 300 kHz, med betoning på cirka, eftersom man inte hade något att mäta frekvensen med. Trots primitiv utrustning hade man lyckats åstadkomma en sändareffekt på bortåt 30 kW.
Marconi-systemet fick på kort tid stor framgång, särskilt för kommunikation med fartyg, som inte kunde nås på annat sätt, när de kommit utom synhåll. Marconi introducerade också press-telegram med nyheter till fartygen.
Vid en av de mest omtalade fartygskatastroferna i världen, Titanics kollision med ett isberg 1912, spelade radiokommunikation en betydelsefull roll vid räddningsarbetet. Titanic var utrustad med apparater av system Marconi.
Vid en trafikolycka i Italien 1912 förlorade Marconi ena ögat.
Marconi invaldes i Kungliga Vetenskapsakademien 1906.[källa behövs]
Han är begravd i parken till Villa Griffone i Pontecchio.
Se även
Källor
Fotnoter
- ^ Marcus Boldemann (31 december 1995). ”Ett sekel i etern” (på svenska). Dagens nyheter. http://www.dn.se/arkiv/kultur/ett-sekel-i-etern/. Läst 6 maj 2017.
Externa länkar
|