Gulbuddin Hekmatyar

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Gulbuddin Hekmatyar, född 1947 i provinsen Kunduz, är en afghansk islamist, gerillaledare, politiker och krigsherre. Han lever numera i exil.

Hekmatyar tillhör den pashtunska Kharoti-stammen, talar flera språk (inklusive engelska), har tre fruar och flera barn.[1]

Unga år[redigera | redigera wikitext]

Gulbuddin Hekmatyar föddes 1947 i norra Kunduz-provinsen i Afghanistan, vid gränsen till Tadzjikistan.

Den afghanske affärsmannen och stamhövdingen Gholam Serwar Nasher betecknade Hekmatyar som en intelligent ung man och sände honom först till militärutbildning och senare till universitetet i Kabul.

Hekmatyar anslöt sig 1970 till den underjordiska gruppen Muslimsk Ungdom och gick också med i vänsterpartiet Afghanistans Demokratiska Folkparti, som kom att styra landet under den senare sovjetiska ockupationen av Afghanistan.

1972 dömdes Hekmatyar till två års fängelse för att dödat en annan vänsterradikal student. När Mohammad Daoud Khan 1973 tog makten lyckades han fly till Pakistan, där han var aktiv bland de afghanska exilgrupper som där organiserade sig och knöt kontakter med pakistansk säkerhetstjänst.

Hekmatyar bildade 1975 Hezb-i-Islami i exil i Pakistan. Under och efter kriget mot den sovjetstödda regimen var Hekmatyars förhållande till andra gerillaledare spänt. Motsättningarna kulminerade efter kommunistregimens fall 1992 och bestod under Hekmatyars tid som premiärminister 1993–94 och dödade flera tusen civila med att bomba dem.

Efter talibanernas maktövertagande i september 1996 förlorade han inflytande och gick i exil i Iran.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ The Gem Hunter: The Adventures of an American in Afghanistan, page 293