Guldpapegojnäbb

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Guldpapegojnäbb
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Golden Parrotbill.jpg
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningTättingar
Passeriformes
FamiljSylvior
Sylviidae
SläkteSuthora
ArtGuldpapegojnäbb
S. verreauxi
Vetenskapligt namn
§ Suthora verreauxi
Auktor(Sharpe, 1883)
Synonymer
Paradoxornis verreauxi
Hitta fler artiklar om fåglar med

Guldpapegojnäbb[2] (Suthora verreauxi) är en östasiatisk fågel i familjen sylvior inom ordningen tättingar.[3]

Kännetecken[redigera | redigera wikitext]

Utseende[redigera | redigera wikitext]

Guldpapegojnäbben är en liten (10-12 cm) och ljus papegojnäbb med svart strupe och mycket liten, knubbig och blekrosa näbb. Bröst och buk är gråvita, flankerna varmare orangebruna. Ansiktet är mörkt med gråsvart kring ögat, med kort ögonbrynsstreck, brett vitaktigt mustaschstreck och gråvitt på tygeln och örontäckarna. Ovansidan är varmt orangebrun, brunare på rygg och skapularer. Vingarna är svartaktiga med bleka spetsar på vingpennorna, medan den likaledes svartaktiga rätt långa stjärten har orangebruna yttre stjärtpennor.[4]

Läten[redigera | redigera wikitext]

Guldpapegojnäbbens sång är ett tunt och ljust "ssii-ssii-ssu-ssii". Bland lätena hörs korta "pit" eller "tup" som kontaktläten, även skallrande "trrr'it" och spinnande "prrp prrp".[4]

Utbredning och systematik[redigera | redigera wikitext]

Guldpapegojnäbb förekommer i bergstrakter i östra Asien och delas in i fem underarter med följande utbredning:[5]

Guldpapegojnäbbens utbredningsområde.

Släktestillhörighet[redigera | redigera wikitext]

Tidigare inkluderades alla papegojnäbbar förutom större papegojnäbb (Conostoma oemodium) i Paradoxornis. DNA-studier visar dock att större papegojnäbb och den amerikanska arten messmyg (Chamaea fasciata) är inbäddade i släktet.[6] Paradoxornis har därför delats upp i ett antal mindre släkten: Neosuthora, Suthora, Chleuasicus, Sinosuthora, Cholornis och Psittiparus.

Levnadssätt[redigera | redigera wikitext]

Guldpapegojnäbben hittas i bambustånd och snår kring städsegröna bergsskogar på mellan 1000 och 3050 meters höjd. Där ses den i par eller i smågrupper med upp till tio individer, på jakt efter små larver, skalbaggar och frön. På Taiwan häckar fågeln i juli. Båda könen hjälps åt att bygga det äggformade boet. Arten är stannfågel.[7][4]

Status och hot[redigera | redigera wikitext]

Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population, men tros minska i antal till följd av habitatförstörelse och fragmentering. Den minskar dock inte tillräckligt kraftigt för att den ska betraktas som hotad.[1] Internationella naturvårdsunionen IUCN kategoriserar därför arten som livskraftig (LC).[1] Världspopulationen har inte uppskattats men den beskrivs som vida spridd och generellt inte ovanlig, men ovanlig till endast lokalt vanlig i Sydostasien.[8]

Namn[redigera | redigera wikitext]

Fågelns vetenskapliga artnamn hedrar Jules Pierre Verreaux (1807-1873), fransk handlare i specimen.[9]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] Birdlife International 2016 Suthora verreauxi Från: IUCN 2016. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2016.3 www.iucnredlist.org. Läst 10 december 2016.
  2. ^ Sveriges ornitologiska förening (2018) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2018-02-14
  3. ^ Gill, F & D Donsker (Eds). 2015. IOC World Bird List (v 5.4). doi : 10.14344/IOC.ML.5.4.
  4. ^ [a b c] Mark Brazil (2009) Birds of East Asia, Helm Field Guide, A&C Black Publishers, London, ISBN 978-0-7136-7040-0
  5. ^ Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2019) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2019 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2019-08-11
  6. ^ Yeung, C.K.L., R.-C. Lin, F. Lei, C. Robson, L.M. Hung, W. Liang, F. Zhou, L. Han, S.-H. Li, and X. Yang (2011), Beyond a morphological paradox: Complicated phylogenetic relationships of the parrotbills (Paradoxornithidae, Aves), Mol. Phylogenet. Evol. 61, 192-202.
  7. ^ Robson, C. (2018). Golden Parrotbill (Suthora verreauxi). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/59715 19 december 2018).
  8. ^ del Hoyo, J.; Elliott, A.; Christie, D. 2007. Handbook of the Birds of the World, vol. 12: Picathartes to Tits and Chickadees. Lynx Edicions, Barcelona, Spain.
  9. ^ Jobling, J. A. (2016). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.) (2016). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]