Blågul tangara
| Blågul tangara | |
_(cropped).jpg) | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass | Fåglar Aves |
| Ordning | Tättingar Passeriformes |
| Familj | Tangaror Thraupidae |
| Släkte | Rauenia |
| Art | Blågul tangara R. bonariensis |
| Vetenskapligt namn | |
| § Rauenia bonariensis | |
| Auktor | (Gmelin, 1789) |
| Utbredning | |
 | |
| Synonymer | |
| |
Blågul tangara[1] (Rauenia bonariensis) är en fågel i familjen tangaror inom ordningen tättingar.[2] Den förekommer i Sydamerika, dels i Anderna, dels i låglänta områden i södra Brasilien och norra Argentina.
Utseende[redigera | redigera wikitext]
Hane blågul tangara är en färgglad fågel med blått huvud och gult på undersida och övergump. Ryggenb är grönaktig i Chile och norrut i Anderna men svart i östra lågländerna. Honan är rätt färgglös och känns bäst igen på kraftig näbb och att den ses i närheten av hanen.[3]
Utbredning och systematik[redigera | redigera wikitext]
Blågul tangara delas in i fyra underarter med följande utbredning:[2]
- Rauenia bonariensis darwinii – förekommer från Anderna i Ecuador till norra Chile
- bonariensis-gruppen
- Rauenia bonariensis composita – förekommer i Anderna i östra och centrala Bolivia
- Rauenia bonariensis schulzei – förekommer i Paraguay och nordvästra Argentina (södra till Mendoza och Lavalle)
- Rauenia bonariensis bonariensis – förekommer från södra Brasilien (Rio Grande do Sul) till Uruguay och i norra Argentina
Sedan 2016 urskiljer Birdlife International och naturvårdsunionen IUCN darwinii som den egna arten "grönmantlad tangara".
Släktestillhörighet[redigera | redigera wikitext]
Tidigare placerades arten i släktet Thraupis men DNA-studier visar att den står nära ockrabukig tangara (Pipraeidea melanonota).[4] Initialt inkluderades den därför i släktet Pipraeidea, men lyfts numera ut till ett eget släkte eftersom både morfologiska och genetiska skillnader dem emellan är relativt stora.[2][5]
Levnadssätt[redigera | redigera wikitext]
Blågul tangaran hittas i olika typer av halvöppna och lätt beskogade områden, huvudsakligen i Andernas torrare delar, men även i låglänta områden i södra Brasilien och norra Argentina. Den ses vanligen i par eller smågrupper, men slår inte följe med artblandade kringvandrande flockar.[3]
Status[redigera | redigera wikitext]
IUCN bedömer hotstatus för underartsgrupperna (eller arterna) var för sig, båda som livskraftiga.[6][7]
.jpg)
Referenser[redigera | redigera wikitext]
- ^ BirdLife Sverige (2020) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter
- ^ [a b c] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, S. M. Billerman, T. A. Fredericks, J. A. Gerbracht, D. Lepage, B. L. Sullivan, and C. L. Wood. 2022. The eBird/Clements checklist of birds of the world: v2022 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2022-10-26
- ^ [a b] Hilty, S., J. del Hoyo, N. Collar, E. de Juana, and G. M. Kirwan (2021). Blue-and-yellow Tanager (Rauenia bonariensis), version 1.1. In Birds of the World (S. M. Billerman, B. K. Keeney, P. G. Rodewald, and T. S. Schulenberg, Editors). Cornell Lab of Ornithology, Ithaca, NY, USA. https://doi.org/10.2173/bow.baytan3.01.1
- ^ Sedano, R.E., and K.J. Burns (2010), Are the Northern Andes a species pump for Neotropical birds? Phylogenetics and biogeography of a clade of Neotropical tanagers (Aves: Thraupini), J. Biogeogr. 37, 325-343.
- ^ Gill F, D Donsker & P Rasmussen (Eds). 2022. IOC World Bird List (v12.2). doi : 10.14344/IOC.ML.12.2.
- ^ Birdlife International 2016 Pipraidea bonariensis Från: IUCN 2016. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2016.3 www.iucnredlist.org. Läst 11 december 2016.
- ^ Birdlife International 2016 Pipraeidea darwinii Från: IUCN 2016. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2016.3 www.iucnredlist.org. Läst 10 december 2016.
Externa länkar[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör Blågul tangara.
Wikispecies har information om Rauenia bonariensis.- Läten på xeno-canto.org
|