Hoppa till innehållet

Gullregnssläktet

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Gullregn)
Uppslagsordet ”Gullregn” leder hit. För andra betydelser, se Gullregn (olika betydelser).
Gullregnssläktet
Hybridgullregn (Laburnum ×watereri)
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeVäxter
Plantae
DivisionFröväxter
Spermatophyta
UnderdivisionGömfröväxter
Angiospermae
KlassTrikolpater
Eudicotyledonae
OrdningÄrtordningen
Fabales
FamiljÄrtväxter
Fabaceae
SläkteGullregnssläktet
Laburnum
Vetenskapligt namn
§ Laburnum
AuktorFabricius, 1759
Arter

Gullregnssläktet (Laburnum)[1][2] är ett släkte av buskar i familjen ärtväxter.[1] Gullregnsarterna blommar i början av sommaren med gula blomklasar.

Gullregnsarterna är stora lövfällande buskar eller träd med grågrön slät stam. Buskarna blommar på våren med gula blommor i stora hängande klasar. Bladen är trefingrade. Fröna, som ligger i en fruktbalja, är bruna eller svarta.[3] Hela växten är giftig och fröna innehåller särskilt mycket av giftet.[4]

Gullregnen härstammar från bergstrakterna i södra Europa och förekommer förvildade i södra och mellersta Sverige.[5][6]

Gullregnsarterna är uppskattade prydnadsväxter vars trä även används till slöjd och snickeri. Träet är segt och hårt med en ljus gulbrun färg som skimrar i grönt. Även träet är giftigt, men de giftiga egenskaperna avtar i takt med att träet torkar. Skyddsutrustning samt god ventilation rekommenderas vid svarvning, sågning och slipning.[7]

Hela växten och i synnerhet fröna innehåller ett giftigt ämne, alkaloiden cytisin. Det är ovanligt med allvarliga förgiftningar. Dock kan några få frön ge symptom hos barn. Förgiftningssymptomen kan komma inom en halvtimme till ett par timmar. Symptomen omfattar illamående, kräkningar, yrsel, slöhet, hjärtklappning, vida pupiller och feber. I allvarliga fall eventuellt även muskelryckningar, medvetande- och andningspåverkan.[4]

Det är mycket ovanligt med svårare förgiftningsfall orsakade av växter. Inga allvarliga olyckor har skett i Sverige sedan 1940-talet.[8]

Släktet består av två arter, sydgullregn (L. anagyroides) och alpgullregn (L. alpinum). Båda arterna förekommer i Sverige och har också förvildats. Hybriden mellan dessa arter, hybridgullregn (L. ×watereri), har ökat i odling eftersom den producerar mycket få frön, vilket minskar risken för att barn får i sig frön och fruktbaljor av misstag.[3]

Kladogram enligt Catalogue of Life[1]:

Gullregn 

alpgullregn



sydgullregn



Laburnum watereri



  1. ^ [a b c] Roskov Y., Kunze T., Orrell T., Abucay L., Paglinawan L., Culham A., Bailly N., Kirk P., Bourgoin T., Baillargeon G., Decock W., De Wever A., Didžiulis V. (ed) (2 oktober 2014). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2014 Annual Checklist.”. Species 2000: Reading, UK. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2014/browse/tree/id/17069502. Läst 26 maj 2014. 
  2. ^ ”Laburnum Fabr. – Gullregnssläktet”. SKUD. Sveriges LantbruksUniversitet. http://skud.slu.se/Skud/ReportPlant.action?skudNumber=1435. Läst 3 oktober 2015. 
  3. ^ [a b] Anderberg, Anna-Lena. ”Den virtuella floran: Laburnum Fabr. - Gullregn”. linnaeus.nrm.se. http://linnaeus.nrm.se/flora/di/faba/labur/welcome.html. Läst 11 juli 2016. 
  4. ^ [a b] ”Gullregn”. www.giftinformation.se. https://www.giftinformation.se/vaxtregister/gullregn/. Läst 10 juli 2016. 
  5. ^ Anderberg, Anna-Lena. ”Den virtuella floran: Laburnum alpinum (Mill.) Bercht. & J. Presl - Alpgullregn”. linnaeus.nrm.se. http://linnaeus.nrm.se/flora/di/faba/labur/labualp.html. Läst 11 juli 2016. 
  6. ^ Anderberg, Anna-Lena. ”Den virtuella floran: Laburnum anagyroides Medik. - Sydgullregn”. linnaeus.nrm.se. http://linnaeus.nrm.se/flora/di/faba/labur/labuana.html. Läst 11 juli 2016. 
  7. ^ ”FAKTA - Giftiga träslag”. Slöjd Håller. Arkiverad från originalet den 16 augusti 2016. https://web.archive.org/web/20160816192838/http://www.slojdhaller.se/material-1/2012/06/04/giftiga-traslag. Läst 11 juli 2016. 
  8. ^ ”Giftiga och allergiframkallande växter”. www.vaxteko.nu. Arkiverad från originalet den 15 juli 2016. https://web.archive.org/web/20160715230641/http://www.vaxteko.nu/html/sll/slu/fakta_tradgard_fritid/FTF26/FTF26.HTM. Läst 10 juli 2016. 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]