Gulstrupig kungshöna

Från Wikipedia
Gulstrupig kungshöna
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningHönsfåglar
Galliformes
FamiljFasanfåglar
Phasianidae
SläkteTetraophasis
ArtGulstrupig kungshöna
T. szechenyii
Vetenskapligt namn
§ Tetraophasis szechenyii
AuktorMadarász, 1885
Utbredning

Gulstrupig kungshöna[2] (Tetraophasis szechenyii) är en asiatisk fågel i familjen fasanfåglar inom ordningen hönsfåglar.[3]

Utseende och läte[redigera | redigera wikitext]

Gulstrupig kungshöna är en stor (64 cm), gråbrun hönsfågel med vitspetsad stjärt, beigefärgad bandning tvärs över skapularer och vingar och ostreckad mantel. Strupen är orangebeige. Den liknar närbesläktade brunstrupig kungshöna (Tetraophasis obscurus) men skiljer sig genom ljusare strupe, rostfärgade istället för vita spetsar på buk- och flankfjädrar samt blågrå istället för beigegrå på rygg och övergump. Lätet är ett högljutt, upprepat två- eller tretonigt kacklande.[4][5]

Utbredning och systematik[redigera | redigera wikitext]

Gulstrupig kungshöna förekommer i bergstrakter i östra Tibet och sydvästra Kina.[3] Den behandlas som monotypisk, det vill säga att den inte delas in i några underarter. Den är nära släkt med och har tidvis betraktats som samma art som brunstrupig kungshöna.[6][7]

Levnadssätt[redigera | redigera wikitext]

Gulstrupig kungshöna återfinns i subalpina skogar och buskmarker på 3300-4600 meters höjd. Fågeln lever av rötter, rotknölar, mossor, små frukter och gröna löv, men har även setts äta ris och majs i närheten av kloster i sydöstra Tibet. Parning har observerats i andra halvan av mars, äggläggning från mitten av mars till slutet av maj och ruvning från början av april till mitten av juni.[4][1][5]

Status och hot[redigera | redigera wikitext]

Gulstrupig kungshöna har ett stort utbredningsområde. Dess populationstrend är osäker, men den anses inte hotad och kategoriseras som livskraftig av internationella naturvårdsunionen IUCN. Världspopulationen har inte uppskattats, men den beskrivs som lokalt inte ovanlig, i kinesiska delen av utbredningsområdet vida spridd, dock ovanlig[8] och mycket sällsynt och lokalt förekommande[9] i Indien.

Namn[redigera | redigera wikitext]

Fågelns vetenskapliga artnamn hedrar Béla Graf Széchenyi von Sárvár-Felsővidék (1837-1908), ungersk upptäcktsresande och samlare av specimen i Centralasien 1877-1880 (Tetraophasis).[10]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Birdlife International 2012 Tetraophasis szechenyii Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2015.4 www.iucnredlist.org. Läst 1 februari 2016.
  2. ^ Sveriges ornitologiska förening (2017) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2017-08-14
  3. ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2016) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2016 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-08-11
  4. ^ [a b] McGowan, P.J.K., Kirwan, G.M. & de Juana, E. (2018). Buff-throated Partridge (Tetraophasis szechenyii). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/53371 3 december 2018).
  5. ^ [a b] Grimmett, R.; Inskipp,C. & Inskipp, T. 1999. Birds of the Indian Subcontinent. Oxford University Press
  6. ^ Klaus, S., Ploner, R., Sun Yue-Hua & Fang Yun (2003) The Chestnut-throated Partridge (Tetraophasis obscurus) in the Lianhuashan Nature Reserve, Gansu, China: ecological observations and taxonomic questions. J. Orn. 144(2): 197–200.
  7. ^ Potapov, R.L. (2002) Distribution, biology and phylogeny of genus Tetraophasis (Elliot,1871). Russian J. Orn. 11(204): 1051–1066.
  8. ^ del Hoyo, J.; Elliott, A.; Sargatal, J. 1994. Handbook of the Birds of the World, vol. 2: New World Vultures to Guineafowl. Lynx Edicions, Barcelona, Spain.
  9. ^ Grimmett, R.; Inskipp, C.; Inskipp, T. 1998. Birds of the Indian Subcontinent. Christopher Helm, London.
  10. ^ Jobling, J. A. (2016). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.) (2016). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]