Gulvial

Från Wikipedia
Gulvial
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeVäxter
Plantae
DivisionFröväxter
Spermatophyta
UnderdivisionGömfröväxter
Angiospermae
KlassTrikolpater
Eudicotyledonae
OrdningÄrtordningen
Fabales
FamiljÄrtväxter
Fabaceae
SläkteVialsläktet
Lathyrus
ArtGulvial
L. pratensis
Vetenskapligt namn
§ Lathyrus pratensis
AuktorL., 1753
Synonymer

Se avsnitt "Synonymer"


Efter Carl Lindman: Bilder ur Nordens Flora (Tavla 316) * 1 Stjälkens topp * 2 Blomma, förstoring × 2 * 3 Stift och märke, förstoring × 15 * 4 Balja med ena hälften borttagen    förstoring × 2 * 5 Frö, förstoring × 4
Efter Carl Lindman: Bilder ur Nordens Flora (Tavla 316)
  • 1 Stjälkens topp
  • 2 Blomma, förstoring × 2
  • 3 Stift och märke, förstoring × 15
  • 4 Balja med ena hälften borttagen
       förstoring × 2
  • 5 Frö, förstoring × 4

Gulvial (Lathyrus pratensis) är en ört i familjen ärtväxter.

Beskrivning[redigera | redigera wikitext]

Klase
Stipler under det stora bladet.
Käringtand
Kromosomtal 2n = 24

Gulvial är mångformig, flerårig och klängande och blir upp till 100 cm hög med kantiga stjälkar. Vanligen är den något hårig. Bladen sitter i par, med ett par småblad och enkelt eller grenigt klänge. Småbladen är brett lansettlika och spetsiga, 1 – 4 cm långa, 1,5 – 11 mm breda. Stiplerna är 1 – 3 cm långa, brett lansettlika. Blommorna kommer 3 – 12 tillsammans i klasar på långa skaft i bladvecken. Kronan är 10 – 16 mm lång, klargul och har segel med grå ådror. Frukten är en balja, som blir svart som mogen, 2 – 3 cm lång, 5 – 6 mm bred. Gulvial blommar i juniaugusti. Gulvial bildar underjordiska utlöpare och kan bli ett besvärligt ogräs i trädgårdar.

Kromosomtal 2n = 14 och 28.

Ibland förväxlas gulvial med käringtand, Lotus corniculatus. En skillnad är bl a att käringtand saknar klängen.

Tre underarter har identifierats:

  • Lathyrus pratensis ssp. pratensis
  • Lathyrus pratensis ssp. luesseri
  • Lathyrus pratensis ssp. velutinus

Habitat[redigera | redigera wikitext]

Gulvial förekommer i större delen av Europa (bromsas söderut av Pyrenéerna), Nordafrika, Etiopien, Mellanöstern, Indien, Centralasien och Kaukasus.

Den är vanlig även i Sverige.

I södra Norge når den upp till 800 m ö h.

Ej ursprunglig i Nordamerika.

Utbredningskartor[redigera | redigera wikitext]

Etymologi[redigera | redigera wikitext]

  • Släktnamnet Lathyrus är ett lån från grekiska lathyros, som användes som namn på ärtväxter några hundra år f. Kr.
  • Artepitetet kommer av latin pratum = äng med böjningsformen pratensis = ängs-. Syftningen är att gulvial ofta växer på ängar.
Antik vial.
Nutida vialer.
  • Vial härleds från grekiska phiale, som i antiken var benämningen på ett slags behållare. Detta syftar på ängsvialens fröhus.

Bygdemål[redigera | redigera wikitext]

Namn Trakt  Referens 
Grävlingshö Närke [1]
Vale [2]
Vedel
Ängsvial
Ängslatyr

Synonymer[redigera | redigera wikitext]

  • Lathyrus pratensis f. glabrescens Beck
  • Lathyrus pratensis var. glaber Abrom.
  • Lathyrus pratensis var. montanus Lecoq & Lamotte, 1847
  • Lathyrus pratensis var. pubescens Rchb.
  • Lathyrus sepium Scop., 1772
  • (Koch) Soják, 1983
  • Lathyrus hallersteinii Baumg., 1816
  • Lathyrus luesseri Heer ex Koch, 1847
  • Lathyrus pratensis ssp. hallersteinii (Baumg.) Nyman, 1889
  • Lathyrus pratensis var. subalpinus Rouy, 1899
  • (DC.) Soják, 1983
  • Lathyrus pratensis var. velutinus DC., 1825
  • Lathyrus pratensis ssp. velutinus (DC.) Kerguélen
  • Orobus pratensis Stokes

Bilder[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Ernst Rietz: Svenskt dialektlexikon, sida 220, Gleerups, Lund 1862 – 1867, faksimilutgåva Malmö 1962 [1]
  2. ^ J.W.Palmstruch, Svensk Botanik, första bandet, andra upplagan, Stockholm 1815. Tillgänglig på Archive.org

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]