Gunila Stierngranat
| Gunila Stierngranat | |
 Haile Selassie och Gunila Stierngranat | |
| Född | Margret Mary Gunila Charlotte Antoinetta Elisabeth Stierngranat 1 oktober 1902 Stockholm |
|---|---|
| Död | 9 december 1960 (58 år) Lidingö |
| Nationalitet | Svensk |
| Andra namn | Stierngranat-Lind |
| Yrke/uppdrag | Tecknare, författare, serieskapare |
| Känd för | Serieskapare, illustratör, författare |
Margret Mary Gunila Charlotte Antoinetta Elisabeth Stierngranat, född 1 oktober 1902 i Stockholm, död 9 december 1960 på Lidingö, var en svensk tecknare, serieskapare och författare. Utöver detta var hon även en skicklig konståkare.[1]
Biografi[redigera | redigera wikitext]
Stierngranat var dotter till löjtnant Gösta Stierngranat (1874–1956) och Sadie Josephine Marie Brown (1877–1941).[2] Gösta hade träffat Sadie Brown i New York 1899 när han och hans bror Malte Liewen Stierngranat var där för att finna sig var sin hustru. Gunila Stierngranat hade en äldre bror, kapten Henrik Stierngranat och en yngre syster, Catharina Stierngranat.[2] Sin grundskoleutbildning fick hon vid flickskolan Franska skolan i Stockholm.
Som ung kom hon till USA där hon utbildade sig och fick anställning på ett större ritkontor. Efter ett 20-tal år återvände hon till Sverige och knöts som tecknare till Åhlen & Åkerlunds förlag. År 1936 gifte hon sig med juristen Sigurd Lind, men de skiljde sig runt 1950.[1] I två år, i slutet av 1940-talet bodde hon med sin familj i Etiopien, då hennes make hade uppdrag åt Haile Selassie.[1] Under denna period målade hon mycket i olja och skapade motiv som landskap, människor och blommor.[1] Hon ritade även uniformsdetaljer åt kejsaren och hans krets, och undervisade prinsessorna i franska.[1]
Hon var som mest produktiv på 1950-talet med en mängd serier, vinjetter, barnböcker, bokomslag och illustrationsarbeten för många olika tidningar. Vid sidan av detta tecknade hon även gratulations- och julkort samt skrev sagoböcker som hon själv illustrerade.
Serieskapare[redigera | redigera wikitext]
Gunila Stierngranat var mycket produktiv. På 1930-talen tecknade hon "Lilla Lena och Jon Blund" och "Lille Göran och Jon Blund" som publicerades i Allt för Alla, och "Lisa vill till filmen" åt Husmodern. På 1940-talen tecknade Stierngranat "Lasseman och Hans Vänner" för Allt för Alla, och de båda serierna "Snövit" och "Prinsen och tiggargossen" för Vårt hem. De båda senare samlades senare i ett antal album som gavs ut på Åhlen & Åkerlunds förlag. För tidningen Folkskolans Barntidning tecknade hon serierna "Morfars Barndomsminnen" och "Eva-Maria och Ingegerd" och hon fortsatte att teckna mycket för tidningen även efter att den bytt namn till Kamratposten. Stierngranat var även medarbetade för Sveriges första egentliga ungdomstidning, Min tidning. Flera serier publicerade hon under pseudonym, bland annat "Ka och Kim" under namnet Gunde från 1950-talet, om en afrikansk pojke och hans vän från Europa som hon gjorde för Vecko-Revyn och som även publicerades i tidningen Tuff och Tuss. Hennes sista uppdrag blev framsidan till Kalle Ankaa julalbum 1961.[1]
Bibliografi i urval[redigera | redigera wikitext]
Enligt Libris:
- Rosen och ringen, 1920 (illustrationer)
- Fågel Blå Barnkalender, 1921 (illustrationer)
- Läsa och lära : läsebok för dövstumskolan, 1931 (illustrationer)
- Cirkus kommer till sta'n!, 1932 (målarbok om cirkusfolk)
- Hemma och borta, En liten målarbok med rim, 1932
- Kaninkusinernas äventyr, 1934 (författare / illustratör)
- Äventyret i Bubbellandet, 1935 (författare / illustratör)
- Nu är det jul igen. En samling julberättelser, 1935 (illustrationer)
- Robinson Kruses äventyr : läsning för dövstumma i skola och hem, 1937 (illustrationer)
- Bättre än svarta börsen : Vivi berättar hur hon lever gott och riktigt på kupongerna, 1942 (illustrationer)
- Sjung, sjung, lilla vän, 1943 (illustrationer / sångbok)
- Snövit, 1943–1945 (ett antal samlingseriesalbum)
- Prinsen och tiggargossen, 1947 (serie/julalbum efter Mark Twains historia)[3]
- Guldslottet, 1950 (illustrationer)
- Till sångens land : en samling sånger för barn i hem, skola och söndagsskola, 1951 (illustrationer)
- Flickornas julbok - Nästan sjutton år, 1951 (illustrationer)
- Syster Eva på åttan, 1951 (illustrationer)
- Rosengull - en saga, 1952 (illustrationer)
- Putte och Pyttan : en liten julbok för barn, 1952 (illustrationer)
- Rosengull – Sagan om den bortrövade prinsen, 1953 (illustrationer)
- Stjärnan över Betlehem, julens evangelium, 1953 (illustrationer, utifrån Lukas 2:1-16, Matteus 2:1-14)
- Hassan skattsökaren, 1953 (illustrationer)
- Lill-Nisse i det förtrollade landet, 1953 (illustrationer)
- Lill-Nisse i tomtelandet, 1954 (illustrationer)
- Sagan om Törnrosa, 1954 (författare / illustratör)
- Rosengull – Prinsessan som försvann, 1954 (författare / illustratör)
- Rosengull – Den bortrövade prinsen, (illustrationer)
- Rosengull – Den hemliga skatten, (illustrationer)
- Rosengull – Det hemliga slottet, 1955 (illustrationer)
- Lill-Nisse och nyårstrollet, 1955 (illustrationer)
- Sagan om Tummelisa, 1955 (författare / illustratör)
- Flickornas julbok - Ann finner lyckan, 1955 (illustrationer)
- Rosengull – Den förtrollade prinsen, 1956 (illustrationer)
- Lill-Nisse i Filurien, 1956 (illustrationer)
- Putte som inte trodde på tomten, 1957 (författare / illustratör)
- Putte som inte ville gå i skolan, 1957 (författare / illustratör)
- Putte som inte ville gå på kalas (författare / illustratör)
- Rosengull – Den förtrollade nyponrosfén, 1957 (illustrationer)
- Flickornas julbok - Syster Lena blir botad, 1957 (illustrationer)
- Putte som inte ville gå på kalas, 1958 (författare / illustratör)
- Putte som inte ville lägga sej, 1960 (författare / illustratör)
- Putte som inte ville titta på TV, 1961 (författare / illustratör)
Referenser[redigera | redigera wikitext]
Noter[redigera | redigera wikitext]
Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]
- Svenskt konstnärslexikon del V, sid 265, Allhems Förlag, Malmö. Libris 8390293