Gunnar Brodin

Lägg till länkar
Från Wikipedia
Gunnar Brodin
Född1 juni 1931
Ragunda församling i Jämtlands län, Sverige
Död24 december 2009 (78 år)
Hedvig Eleonora församling i Stockholms län, Sverige
NationalitetSverige Sverige
ForskningsområdeElektrisk mätteknik
InstitutionerTekniska högskolan, Försvarets forskningsanstalt
Alma materTekniska högskolan

Gunnar Brodin, född 1 juni 1931 i Ragunda församling i Jämtlands län,[1] död 24 december 2009 i Hedvig Eleonora församling i Stockholm,[2] var en svensk ingenjör, professor, ämbetsman och riksmarskalk.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Brodin växte upp i östra Jämtland under den tid då vattenkraften byggdes ut, och uppgav att detta fick honom att bli intresserad av att studera elektroteknik.[3] År 1952 påbörjade han studier i ämnet vid Kungliga Tekniska högskolan (KTH) och 1956 tog han civilingenjörsexamen. Han fortsatte därefter en tid som assistent vid KTH, där han blev teknologie licentiat, och studerade även reglerteknik vid Norges tekniske høgskole i Trondheim. Därefter var han anställd vid Axel Johnsons Institut för industriell forskning 1959–1963 och vid Försvarets forskningsanstalt (FOA) 1963–1970,[4] där han var laborator och arbetade med tröghetsnavigering.[3]

År 1970 återkom Brodin till KTH, där han var professor i elektrisk mätteknik 1970–1981 och rektor 1981–1988.[5] Därefter var han universitetskansler 1988–1992.[5][6] Åren 1992–1995 var han landshövding i Norrbottens län. Brodin var riksmarskalk 1995–2003 och ordenskansler vid Kungl. Maj:ts Orden 2004–2009.[5]

Bland övriga uppdrag kan nämnas det som ordförande för Granskningskommissionen av säkerhetstjänsterna, den så kallade Säkerhetstjänstkommissionen, som bland annat granskade SÄPO och som rapporterade i december 2002 efter tre och ett halvt års utredning.[7] Han var även ordförande för FOA:s styrelse och som ordförande i Hedlunds stiftelse. Han satt också en tid i regeringens industriella och tekniska råd.[8]

Brodin invaldes som ledamot av Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien 1978 och som ledamot av Kungliga Vetenskapsakademien 1988.[5] Han promoverades till teknologie hedersdoktor vid KTH 1989.[9]

Gunnar Brodin är begravd på Skogskyrkogården i Stockholm.[10]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Landsarkivet i Östersund: Ragunda kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker (C), volym 6 (1926–1940), uppslag 80 (digital avbildning).
  2. ^ Sveriges dödbok 1901–2009, DVD-ROM, version 5.00 (Sveriges Släktforskarförbund 2010).
  3. ^ [a b] Elektrosektionen vid KTH: Gunnar Brodin - en kungens man, intervju 2004
  4. ^ Norrländska socialdemokraten, 5 januari 2010: Gunnar Brodin har avlidit (av Per-Ola Eriksson)
  5. ^ [a b c d] Moen, Ann, red (2006). Vem är det 2007. Svensk biografisk handbok. Malmö: Nationalencyklopedin. sid. 93. ISBN 91-975132-7-X .
  6. ^ Sveriges statskalender 1988. Stockholm: Allmänna Förlaget. 1988. sid. 207 .
  7. ^ Svenska Dagbladet, 18 december 2002: 100 000 fanns i Säpos register
  8. ^ Piteå-Tidningen 7 januari 2010: Gunnar Brodin
  9. ^ KTH: Hedersdoktorer 1944-2008 Arkiverad 24 mars 2010 hämtat från the Wayback Machine., läst 13 april 2009
  10. ^ SvenskaGravar
Företrädare:
Anders Rasmuson 		Rektor för Kungliga Tekniska högskolan
1981–1988 		Efterträdare:
Janne Carlsson
Företrädare:
Carl-Gustaf Andrén 		Universitetskansler
1988–1992 		Efterträdare:
Stig Hagström
Företrädare:
Curt Boström 		Landshövding i Norrbottens län
1992–1995 		Efterträdare:
Björn Rosengren
Företrädare:
Per Sköld 		Sveriges riksmarskalk
1995–2003 		Efterträdare:
Ingemar Eliasson
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Gunnar_Brodin&oldid=48500891”