Gunnar Lindkvist

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Gunnar "Knas" Lindkvist)
Hoppa till: navigering, sök
Gunnar Lindkvist
Född Erik Gunnar Lindkvist
24 augusti 1916
Stockholm
Död 27 maj 1990 (73 år)
Stockholm
Andra namn Knas
Betydande roller
Rudolf i Vi hade i alla fall tur med vädret (1980)
IMDb SFDb

Erik Gunnar "Knas" Lindkvist, född 24 augusti 1916 i Stockholm, död 27 maj 1990 i Stockholm, var en svensk skådespelare och revyartist.[1]

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Lindkvist växte upp på Södermalm i ett fattigt hem. Han hade först planer på att bli präst, men studerade 1934–1935 vid Viskadalens folkhögskola. Han blev samtidigt politiskt aktiv inom socialdemokratiska ungdomsrörelsen. Han arbetade som annonsförsäljare för SSU:s tidskrift Frihet och Aftontidningen, som han varit med att starta. I mitten av 1930-talet började han spela amatörrevy och lärde känna Carl-Gustaf Lindstedt. Tillsammans med honom och Nils Ohlson bildade man 1942 crazytrion Tre Knas. 1946 engagerades trion till Casinorevyn där man spelade med framgång fram till 1952. 1942–1950 arbetade han även som journalist vid Frihet och Aftontidningen. Han blev under sin politiskt aktiva tid erbjuden att bli landshövding i Norrbotten.[1]

Han gjorde ett stort antal roller på film, men aldrig några huvudroller. Med sin torra humor blev han något av en specialist på att göra små biroller. Till hans karaktärer hör morfar Rudolf i Kjell Sundvalls TV-film Vi hade i alla fall tur med vädret 1980. Lindkvist var med när Casinogänget återförenades på Intiman i Stockholm 1973, det som först var tänkt som ett kort gästspel pågick i åtta år med en allra sista föreställning på Berns i Stockholm 1981. I övrigt arbetade han flitigt på olika privatteatrar, bland annat Oscars, Vasan och Maximteatern. Han hade ingen formell skådespelarutbildning, men hade lärt sig yrket genom att studera människor när han i sin ungdom arbetade som springpojke och senare som annonsförsäljare.[1]

Lindkvist begravdes den 12 juli 1990 på Adolf Fredriks kyrkogård.[2]

Filmografi[redigera | redigera wikitext]

Teater[redigera | redigera wikitext]

Roller (ej komplett)[redigera | redigera wikitext]

År Roll Produktion Regi Teater
1962 Greven Den tappre soldaten Svejk
Karl Larsen
Åke Falck Skansens friluftsteater[3]
1964 Wally Womper Hur man lyckas i affärer utan att egentligen anstränga sig
Frank Loesser, Abe Burrows, Jack Weinstock och Willie Gilbert
Folke Abenius Oscarsteatern[4]
1965 Doc West Side Story
Leonard Bernstein, Stephen Sondheim och Arthur Laurents
Rikki Septimus Oscarsteatern[5][6]
1966 Hello, Dolly!
Michael Stewart och Jerry Herman
Sven Aage Larsen Oscarsteatern[7]
1967 von Kronow Glada änkan
Franz Lehár, Victor Léon och Leo Stein
Mimi Pollak Oscarsteatern[8]
1969 Snark
Spike Milligan
Thor Zackrisson Maximteatern[9]
Ungkarlslyan
Burt Bacharach, Hal David och Neil Simon
Ivo Cramér Oscarsteatern[10]
1971 Upp i smöret
Terence Frisby
Isa Quensel Intiman[11]
1981 Edvard Spanska flugan
Franz Arnold och Ernst Bach
Per Gerhard Vasateatern[12]
1983 Arsenik och gamla spetsar
Joseph Kesselring
Lars Amble Maximteatern[13]
1986 Leva loppan
Georges Feydeau
Pierre Fränckel Vasateatern[14]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] ”Gunnar "Knas" Lindkvist”. Svensk Filmdatabas. http://www.sfi.se/sv/svensk-filmdatabas/Item/?type=PERSON&itemid=66558&iv=OVERVIEW. Läst 16 juli 2014. 
  2. ^ Begravda i Sverige
  3. ^ Barbro Hähnel (10 juni 1962). ”Svejk på Skansen: Den breda vägen till publikgunsten”. Dagens Nyheter: s. 12. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1962-06-10/155/12. Läst 20 mars 2016. 
  4. ^ ”Hur man lyckas i affärer utan att egentligen anstränga sig”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF25049&pos=76. Läst 26 juni 2015. 
  5. ^ ”West Side Story”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF25690&pos=173. Läst 12 juni 2015. 
  6. ^ Barbro Hähnel (31 december 1965). ”'West Side Story' på svenska: Ungt, fräscht och ojämnt”. Dagens Nyheter: s. 13. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1965-12-31/354/13. Läst 31 augusti 2015. 
  7. ^ Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 43. 9 september 1966. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1966-09-09/244/43. Läst 20 augusti 2015. 
  8. ^ ”Den glada änkan”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF24820&pos=33. Läst 26 juni 2015. 
  9. ^ Bengt Jahnsson (15 februari 1969). ”'Snark' på Maxim: Uttunnat clowneri”. Dagens Nyheter: s. 15. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1969-02-15/44/15. Läst 22 januari 2016. 
  10. ^ Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 55. 12 september 1969. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1969-09-12/247/55. Läst 22 augusti 2015. 
  11. ^ Barbro Hähnel (14 mars 1971). ”En fräckis - inte mer”. Dagens Nyheter: s. 13. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1971-03-14/71/13. Läst 22 januari 2016. 
  12. ^ Bengt Jahnsson (26 september 1981). ”Spanska flugan: Ett underverk av komik”. Dagens Nyheter: s. 20. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1981-09-26/261/20. Läst 17 april 2016. 
  13. ^ Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 59. 29 september 1983. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1983-09-29/264/59. Läst 25 januari 2016. 
  14. ^ Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 58. 3 oktober 1986. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1986-10-03/268/58. Läst 18 september 2016.