Gunnar Bergh

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Gunnar Bergh
Gunnar Bergh

Gunnar Bergh.

Friidrott, herrar
EM
Brons Paris 1938 Diskuskastning
Svenska mästerskap
Guld 1935 Kulstötning
Guld 1936 Kulstötning
Guld 1937 Kulstötning
Guld 1938 Kulstötning
Guld 1939 Kulstötning
Guld 1940 Kulstötning
Guld 1941 Kulstötning
Guld 1942 Kulstötning
Brons 1933 Diskuskastning
Brons 1934 Diskuskastning
Silver 1935 Diskuskastning
Silver 1936 Diskuskastning
Guld 1937 Diskuskastning
Guld 1938 Diskuskastning
Guld 1939 Diskuskastning
Guld 1940 Diskuskastning
Guld 1941 Diskuskastning
Silver 1942 Diskuskastning
Guld 1943 Diskuskastning
Guld 1944 Diskuskastning
Brons 1945 Diskuskastning
Brons 1949 Diskuskastning

Gunnar "Kinna-Bergh" Bergh, född 20 mars 1909 i Kinna, död 25 januari 1986, var en svensk kulstötare och diskuskastare. Under sin idrottsperiod tävlade han för IFK Kinna, IF Elfsborg samt (från och med 1936) Göteborgs Polismäns IF.

Han började som boxare 1928, men övergick snart till friidott där han slog igenom 1935, både i kulstötning och diskuskastning.

Främsta meriter[redigera | redigera wikitext]

  • I OS i Berlin 1936 hamnade Gunnar Bergh på nionde plats i kulstötning (15,01) och på sjunde plats i diskuskastning (47,22).
  • Han vann brons i diskuskastning vid EM 1938.
  • Han satte svenskt rekord i kulstötning tre gånger 1935-36.
  • Han vann SM i kulstötning åtta gånger (1935-42) samt i diskuskastning sju gånger (1937-41 samt 1943-44).

Personliga rekord[redigera | redigera wikitext]

Karriär[redigera | redigera wikitext]

Kulstötning[redigera | redigera wikitext]

1935 vann Gunnar Bergh SM (på 15,20). Den 7 september slog han också Walfrid Rahmqvists svenska rekord från året innan (15,37) med en stöt på 15,66. Senare samma år (13 oktober) förbättrade han sitt rekord till 15,75. Detta medförde att han också blev Sverige-etta detta år.

2 september 1936 satte han ånyo svenskt rekord, 15,84, vilket skulle stå sig till 1947 då Roland Nilsson förbättrade det. Dessutom vann han SM igen, på 14,98. Återigen var han Sverige-etta. Han var också med i OS i Berlin där han kom nia med 15,01.

Åren 1937 till 1942 vann Gunnar Bergh ytterligare sex SM-tecken (resultat 14,78, 15,63, 14,66, 15,05, 14,58 resp 14,49). 1937 till 1939 var han dessutom Sverige-etta med resultaten 15,75, 15,75, resp 15,34, något som han lyckades åstadkomma en gång till, 1941 med 14,76.

Diskuskastning[redigera | redigera wikitext]

1936 var Gunnar Bergh med i OS i Berlin där han kom på sjunde plats med 47,22.

Hans första SM-vinst i diskuskastning 1937 (på 48,65) följdes av ytterligare fyra stycken de kommande åren fram till och med 1941 (resultat 50,43, 49,07, 48,39 resp 47,65).

Under denna period hann han också delta i EM 1938 där han vann brons med 48,72.

Han vann ytterligare ett par SM-tecken 1943 och 1944 (47,81 resp 45,25).

Gunnar Bergh har fortsatt med diskuskastningen efter elitperioden. I statistiken för distriktsbästa för Göteborg finns han fortfarande omnämnd som rekordhållare i diskuskastning (2,0 kg). I klassen M 40 har han rekordet 46,84, satt 1 juli 1951. I klassen M 45 har han rekordet 42,95, satt 1 september 1955.

Allmänt[redigera | redigera wikitext]

Gunnar Bergh blev 1936 Stor Grabb nummer 85.

Han har fortfarande distriktsbästaresultatet för Göteborg i diskuskastning herrar i klasserna M40 och M45.

Företrädare:
15,37 Walfrid Rahmqvist (1934-1935)
Svensk rekordhållare i kulstötning
15,66-15,84 Gunnar Bergh (1935–1947)
Efterträdare:
15,93–16,64 Roland Nilsson (1947-1956)
Företrädare:
Samuel Norrby (1930-1934)
Svensk mästare i kulstötning
Gunnar Bergh (1935-1942)
Efterträdare:
Herbert Willny (1943-1945)
Företrädare:
Åke Hedvall (1936)
Svensk mästare i diskuskastning
Gunnar Bergh (1937-1941)
Efterträdare:
Erik Westlin (1942)
Företrädare:
Erik Westlin (1942)
Svensk mästare i diskuskastning
Gunnar Bergh (1943-1944)
Efterträdare:
Arne Hellberg (1945)


Referenser[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  • Nordisk Familjeboks Sportlexikon. Stockholm: Nordisk Familjeboks Förlags AB. 1938-1949 
  • Focus Presenterar Sporten 2. Stockholm: Almqvist & Wiksell/Gebers Förlag AB. 1967 
  • Friidrottens först och störst. Helsingborg: Stig Gustafson/Forum. 1975 
  • Svenska Mästerskapen i friidrott 1896-2005. Trångsund: Erik Wiger/TextoGraf Förlag. 2006 
  • Sverigebästa genom tiderna i friidrott. Trångsund: Bengt Holmberg/TextoGraf Förlag. 2009 
  • Swedish Athletic Page
  • Stora grabbar
  • Veteranfriidrott i Göteborg