Gunnar Erdtman

Från Wikipedia
Gunnar Erdtman
Född28 november 1897[1]
Hjorteds församling[2], Sverige
Död18 februari 1973[1] (75 år)
Medborgare iSverige
SysselsättningBotaniker, paleontolog, universitetslärare[3]
Redigera Wikidata

Otto Gunnar Elias Erdtman, född den 28 november 1897 i Bjurvik, Oskarshamns kommun, död den 18 februari 1973, var en svensk botanist, pionjär inom pollenforskningen, och professor.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Erdtman föddes som första barnet till landskapsmålaren Elias Erdtman och dennes hustru Ottilia Erdtman född Fagerlin.[4] Familjen flyttade till Stockholm år 1903 och Erdtman tog studentexamen vid Norra Latin år 1915.[4] Han fick mycket höga betyg i biologi, geografi, fysik, filosofi, matematik, teckning, latin, engelska och svenska, samt godkänt i vapenövning och gymnastik.[4] Redan som skolgosse röjde han ett stort intresse för botanik och botanisk illustration: vid sexton års ålder sammanställde han en rikt illustrerad flora över Stora Tornö.[4]

Erdtman studerade vid Stockholms högskola där han blev filosofie magister 1918 och filosofie licentiat 1920.[5] Han började som pollenanalytiker år 1920 och han var den förste som fick en pollenanalysstudie publicerad på ett icke-skandinaviskt språk – Einige geobotanische Resultate einer pollenanalytischen Untersuchung von süd- westschnedischcn Torfmooren. År 1921 lades hans doktorsavhandling Pollenanalytische Untersuchungen von Torfmooren und marinen Sedimenten in Südwest-Schweden fram vid Stockholms högskola[6]. Hans opponenter var Gustaf Lagerheim och Lennart von Post.[4] Han fortsatte sitt arbete, huvudsakligen med pollenanalys och växters utbredning, men utökade det geografiska området till att omfatta kontinenten, Storbritannien, Irland och några öar i Nordsjön.[7]

I slutet av 1920-talet började Erdtman ge ut bibliografier över forskning om pollen och sporer. År 1933 publicerade han, tillsammans med brodern, professor Holger Erdtman, detaljer om en ny palynologiteknik. Hans första bok, An Introduction to Pollen Analysis, utkom år 1943. Erdtman grundade Palynologiska laboratoriet i Bromma, senare i Solna, numera vid Naturhistoriska riksmuseet[8], och var chef för det under åren 1948–1969. År 1954 grundade han tidskriften Grana Palynologica tillsammans med förlaget Almqvist & Wiksell och var dess chefredaktör fram till år 1970.[7] Erdtman fick professors namn år 1954 efter ansökning av professorerna Bertil Lindquist, Einar Du Rietz, Gustaf Troedsson, Hugo Osvald, Ivar Hessland, Olof Selling och Per Thorslund.[4][9]

Bibliografi[redigera | redigera wikitext]

Verk av Erdtman i urval:[10]

  • Pollenanalytische Untersuchungen von Torfmooren und marinen Sedimenten in Südwest-Schweden (1921)
  • An introduction to pollen analysis (1943)
  • Pollen morphology and plant taxonomy : an introduction to palynology. 1, Angiosperms / with 261 illustr. (or groups of illustr.) based on the author's originals by Anna-Lisa Nilsson (1952)
  • Pollen morphology and plant taxonomy : an introduction to palynology. 2, Gymnospermae, Pteridophyta, Bryophyta (1957)
  • Introduktion till palynologin (1963)
  • Handbook of palynology : morphology, taxonomy, ecology : an introduction to the study of pollen grains and spores (1969)
  • Pollen morphology and plant taxonomy : an introduction to palynology, 4 volymer (1952–1971)

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Gunnar Erdtman 28.11.1897–18.2.1973, vol. 12, 3, Grana, december 1972, s. 129-130, 10.1080/00173137209429870, läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ Professor Gunnar Erdtman 1897–1973, vol. 17, 1, Grana, april 1978, s. 1-4, 10.1080/00173137809428846, läs online.[källa från Wikidata]
  3. ^ Tjeckiska nationalbibliotekets databas, läst: 15 december 2022.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b c d e f] Edlund, Anna F.. ”Han delade med sig av det han såg – Gunnar Erdtmans liv och illustrationer”. Svensk Botanisk Tidskrift 112 (3–4): sid. 144–170. 
  5. ^ Erdtman, O Gunnar E i Vem är Vem?: Norrland, supplement, register (andra upplagan, 1968)
  6. ^ ”Pollenanalytische Untersuchungen von Torfmooren und marinen Sedimenten in Südwest-Schweden”. DiVA – Digitala Vetenskapliga Arkivet. Uppsala universitet. 28 september 2017. http://www.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A439974&dswid=4564. Läst 12 januari 2018. 
  7. ^ [a b] Barbro Gullvåg (1972). ”Gunnar Erdtman 28.11.1897–18.2.1973” (på engelska). Grana 12 (3): sid. 129–130. doi:10.1080/00173137209429870. http://www.tandfonline.com/doi/abs/10.1080/00173137209429870. Läst 12 januari 2018. 
  8. ^ ”Palynologiska laboratoriet”. Naturhistoriska riksmuseet. 29 juni 2017. Arkiverad från originalet den 13 januari 2018. https://web.archive.org/web/20180113035606/http://www.nrm.se/forskningochsamlingar/miljoforskningochovervakning/palynologiskalaboratoriet.7000.html. Läst 12 januari 2018. 
  9. ^ Engström Christer, Marklund Kari, red (1989-1996). Nationalencyklopedin: ett uppslagsverk på vetenskaplig grund utarbetat på initiativ av Statens kulturråd. "5". Höganäs: Bra böcker. sid. 562. Libris 8211184. ISBN 91-7024-619-X 
  10. ^ ”Gunnar Erdtman”. Libris. Kungliga Biblioteket. http://libris.kb.se/hitlist?d=libris&q=Gunnar+Erdtman&f=simp&spell=true&hist=true&p=1. Läst 12 januari 2018. 
Auktoritetsdata
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Gunnar_Erdtman&oldid=49506446”