Gunnar Jacobson

Från Wikipedia
För personer med liknande namn, se Gunnar Jacobsson.
Gunnar Jacobson
Personfakta
NationalitetSvensk
Född27 april 1899
FödelseplatsUkna, Småland
Död10 november 1972 (73 år)
DödsplatsLidingö
Alma materKungliga Tekniska Högskolan
Arbeten
Betydande projektEPA-husen
Hitta fler artiklar i
Arkitekturportalen
KulturNav

Bror Gunnar Jacobson, född 27 april 1899 i Ukna, Småland, död 10 november 1972Lidingö, var en svensk arkitekt.

Utbildning och verksamhet[redigera | redigera wikitext]

Gunnar Jacobson tog studentexamen 1918 och examen vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm 1923. På KTH deltog han i flera spex och skrev i Blandaren. Han var anställd hos Carl Bergsten 1925–1928, hos Isak Gustaf Clason och Wolter Gahn 1928–1939. Jacobson bedrev egen verksamhet i Stockholm från 1940, från 1964 tillsammans med Olof Strömberg. Han har bland annat ritat loftgångshusen på Bränningevägen 9-11, 17-19 i Årsta och de runda hyreshusen i Vällingby i Stockholm. På norra Gröndal stod han för utformningen av Aromatics byggnad i rött murtegel och sin kända neonskylt på sadeltaket (nertaget 2014). Vid Vallhallavägen ritade duon Engelbrekts Barnavårds- & Husmodersskola som numera rymmer Engelska skolan Norr.[1]

Tillsammans med svågern Stig Åkermark utformade han 1942 den uppskattade ruinparken i mitten av Torekov. I Södertälje ritade Gunnar Jacobson vattentornet i Rosenlund[2]. På Lidingö ritade han 1947 den egna villan på Hersbyvägen 41 och i slutet av 1950-talet och slutet av 1960-talet utformade han tillsammans med Strömberg de så kallade Kopparhusen vid Torsviks centrum[3].

Gunnar Jacobson är begravd på Lidingö kyrkogård.[4] Han var gift med Inga Jacobson, född Gemmel (1903–2007), som var syster till Brita af Geijerstam. Makarna Jacobson hade tre söner, läraren och kommunalrådet Per Jacobson, arkitekten Thomas Jacobson samt konstnären Jens Jacobson.

Bilder, verk i urval[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  • Svenska Arkitekters Riksförbund (SAR). Matriklar.
  • Svenska Dagbladet 1972-11-15, dödsruna.
  • Sveriges Släktforskarförbund: CD-skivan Sveriges dödbok 1950-1999.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]