Gunnar Olof Hyltén-Cavallius

Från Wikipedia
Version från den 22 december 2017 kl. 23.19 av Salgo60 (Diskussion | Bidrag) (Libris namn)
Gunnar Olof Hyltén-Cavallius
Född18 maj 1818[1][2][3]
Vislanda församling[1], Sverige
Död5 juli 1889[1][2][3] (71 år)
Skatelövs församling[1], Sverige
Medborgare iSverige
Utbildad vidUppsala universitet
SysselsättningFörfattare[1], etnolog, diplomat, sagosamlare
Noterbara verkWärend och wirdarne. Ett försök i svensk ethnologi
MakaSofia Margareta Hæggström[1]
BarnCarl Hyltén-Cavallius (f. 1851)
Gösta Hyltén-Cavallius (f. 1860)
SläktingarGustaf Erik Hyltén-Cavallius (syskon)
Carl Erengisle Hyltén-Cavallius (syskon)
Redigera Wikidata

Gunnar Olof Hyltén-Cavallius, född 18 maj 1818 i Vislanda, död 5 juli 1889 i Skatelöv, var en svensk diplomat, folklivsforskare och etnolog.

Biografi

Gunnar Olof Hyltén-Cavallius var son till kontraktsprosten Carl Fredrik Cavallius och hans hustru Anna Elisabet Hylténius. Liksom sina syskon, bland vilka kan nämnas sjöofficeren och botanisten Gustaf Erik Hyltén-Cavallius, bildade han, enligt morfaderns önskan, sitt efternamn i en kombination av faderns och moderns namn.

Hyltén-Cavallius blev filosofie magister i Uppsala 1839 och blev därefter anställd vid Kungliga biblioteket samma år, och blev 1852 förste amanuens. Han var direktör för Kungl. Maj:ts hovkapell och spektakler åren 1856-1860. Han var sedan chargé d'affaires vid brasilianska hovet åren 1860-1864, men måste av hälsoskäl avgå från tjänsten. Han återvände sedan till Sverige och inrättade Smålands museum i Växjö 1867.[4] Han blev vidare ledamot av Kungliga Samfundet för utgivande av handskrifter rörande Skandinaviens historia 1856 och hedersledamot av Kungliga Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien 1883.

Hans främsta insats gäller svensk arkeologisk och etnografisk forskning och han grundade Sveriges första landsortsmuseum, nämligen Smålands museum. Han var också en av grundarna av Svenska fornskriftstälskapet (1843), Konstnärsgillet i Stockholm (1845) och Svenska fornminnesföreningen (1869).[4]

Bland hans verk märks främst Svenska folksagor och äfventyr (utgivna tillsammans med George Stephens) 1844-49, (nya upplagor 1853, 1915-16, och 1986), Sveriges historiska och politiska visor (1851), samt Wärend och wirdarne. Försök i svensk ethnologi (1863-1868, senaste upplaga 1972). Hyltén-Cavallius författade även ett historiskt skådespel, Dackefejden (1846), som samma år spelades på Kungliga teatern. Han efterlämnade en handskriven självbiografi Ur mitt framfarna liv, som i något förkortat form utgavs 1929.[4]

Hans hustru Sophia Margareta var dotter till Zacharias Hæggström och Eva Burström.[5] Han ligger begravd på Skatelövs kyrkogård och hans gravsten har utseendet av en runsten. Hans sonson var regissören Ragnar Hyltén-Cavallius.

Hyltén-Cavalliusföreningen grundades i Växjö 1919 med uppgift att för Kronobergs län "verka för hembygdskunskap och hembygdsvård ... väcka uppmärksamhet och skapa intresse för småländsk natur såväl som kultur samt uppspana, beskriva , anteckna eller taga till vara vad som kan visa kommande släkten hur man i dessa bygder känt och tänkt, talat och levat." Föreningen utgjorde en parallell till andra läns fornminnesföreningar och upptog G.O. Hylténs-Cavallius namn som sitt för att markera honom respekt och visa på hans betydelse för ändamålet. Föreningen har numera successivt ombildats till Kronobergs läns hembygdsförbund.

Referenser

  1. ^ [a b c d e f] Gunnar Olof Hyltén-Cavallius, Svenskt biografiskt lexikon, läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, Gunnar-Olof Hyltén-Cavallius, licens: öppen licens.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] Babelio, Gunnar-Olof Hyltén-Cavallius.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b c] Carlquist, Gunnar, red (1932). Svensk uppslagsbok. Bd 13. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 577 
  5. ^ Svenskt biografiskt lexikon, Stockholm 1972, s. 552

Vidare läsning

Externa länkar