Gorani

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Gurani)
Hoppa till: navigering, sök


Gorani
گۆرانی
Talas i  Iran
 Irak
Region Mellanöstern
Antal talare Huvudsakligen Hawraman och Garmiyan
Språkfamilj Indoeuropeiska
Dialekter
Hawrami (Hewramî)
Kenduleyi (Kenduleyî)
Bajurwani (Bacurwanî)
Bajelani (Bacelanî)
Shabaki (Şebakî)
Sarli (Sarlî)
Sorani alfabetet (Perso-Arabisk skrift; används huvudsakligen)
Hawar alfabetet
Språkkoder
ISO 639-3 hac
Kurdish languages map.svg
Geografisk utbredning av kurdiska och andra iranska språk som talas av kurder
  Zazaki
  Gorani
  blandad

Gorani (även gurani) är en grupp av de nordväst iranska dialekterna som talas av kurder[1][2] i den sydligaste delen av iranska Kurdistan och även i irakiska Kurdistan. Språket klassificeras som en del av Zaza–Gorani-grenen av de nordvästiranska språken.[3] Hawrami-dialekten, som klassificeras som en dialekt av Gorani,[4][5] är en distinkt dialekt som talas av Hawramifolket i en region som kallas för Hawraman vid den iransk-irakiska gränsen.[6]

Även om gorani delar många drag hos nordkurdiska, centralkurdiska och sydkurdiska, som också talas av kurder, är gorani grammatiskt distinkt från dem och mer likt zazaki.[3] Gorani talas i det sydvästra hörnet av den iranska provinsen Kurdistan och nordvästra hörnet i provinsen Kermanshah, liksom i delar av Halabja-regionen i irakiska Kurdistan och Hawramanbergen i gränsområdet mellan Iran och Irak.

De äldsta litterära dokumenten bland de kurdiska språken och dialekterna är skrivna på gorani.

Många goranitalare ansluter sig till den religiösa inriktningen yarsanism, med en stor mängd religiösa dokument skrivna på språket.

Gorani var en gång i tiden ett viktigt litterärt språk i de sydöstra delarna av det kurdiska området, men det har senare blivit ersatt av sorani.[7] På 1800-talet blev gorani successivt ersatt av centralkurdiskan i flera städer både i Iran och Irak. Idag talas sorani i städerna Kirkuk, Meriwan och Halabja, som fortfarande är känt som en del av stora Gorani-regionen.

Etymologi[redigera | redigera wikitext]

Namnet Goran verkar vara av indo-iranskt ursprung. Namnet sägs komma från det gamla avestiska ordet gairi, vilket betyder berg.[8] Ordet Gorani syftar på invånarna i bergen eller bergsborna och suffixet -i betyder 'från'. Ordet har använts för att beskriva bergsområden och regionernas samhällen i moderna kurdiska litterära texter.

Namnet Hawrami tros av vissa forskare komma från Guds namn i den religiösa urkunden AvestaAhura Mazda.[9]

Dialekter[redigera | redigera wikitext]

Goranidialekterna är:

  • Hawrami (Hewramî)
  • Kenduleyi (Kenduleyî)
  • Bajurwani (Bacurwanî)
  • Bajelani (Bacelanî)
  • Shabaki (Şebakî)
  • Sarli (Sarlî)

Litteratur[redigera | redigera wikitext]

Hos de oberoende härskarna i Ardalan (800-1300-talet / 1300-1800-talet), med deras huvudstad i Sanandaj, var gorani poesins språk. Gorani var och är fortfarande det främsta språket i skrifterna inom yarsanismen (hos Ahl-e Haqq-sekten), centrerad kring Gahwareh. Strukturen hos dikterna på gorani är mycket enkel och monoton. Den består nästan uteslutande av strofer med två rimmande halva verser med tio stavelser vardera, utan hänsyn till mängden stavelser.

Ett exempel:
دیمای حمد ذات جهان آفرین
Efter beröm av det väsen som skapade världen

یا وام پی تعریف شای خاور زمین
har jag anlänt till beskrivningen av "Konungen av landet i öst".

Namnen på de fyrtio klassiska poeter som skrev på gorani finns bevarade, men detaljerna kring deras liv är mindre känt. Den tidigaste författaren var Mala Parisha, författare till en masnavi på 500 rader på den shiitiska tron och som rapporteras ha levt i slutet av 1300-talet. Andra poeter från 1600- och 1800-talet inkluderar Mahzuni, Shaikh Mostafa Takhti, Khana Qubadi, Yusuf Zaka och Ahmab Beg Komashi. En av de sista stora poeterna att förfärdiga en diktsamling, Divan, på gorani är Mala Abd-al Rahm från staden Tawa-Goz söder om Halabja

Det existerar även ett dussintal episka och romantiska masnavier, för det mesta översatta av anonyma skibenter, från persisk litteratur. Där finns namn som Bijan och Manijeh, Khurshid-i Khawar, Khosrow och Shirin, Layla och Majnun, Shirin och Farhad, Haft Khwan-i Rostam och Sultan Jumjuma. Handskrifter av dessa verk bevaras i nationalbibliotek i Berlin, London och Paris.

Några litterära verk på gorani:

  • Shirin u Xusrew av Khana Qubadi (1700–1759), tryckt 1975 i Bagdad.
  • Diwan des Feqe Qadiri Hemewend (1800-talet)
  • Koranen, översatt på 1900-talet av Haci Nuri Eli Ilahi (Nuri Eli Shah).

Hawrami[redigera | redigera wikitext]

Hawrami (هەورامی; Hewramî) är ett av den största gruppen dialekter. Den anses samtidigt vara den mest ålderdomliga i hela gruppen.[10] Den talas i Hawramanregionen, en bergig region i västra Iran (iranska Kurdistan), samt i nordöstra Irak (irakiska Kurdistan). De viktigaste städerna i denna region är Pawe i Iran och Halabja i Irak.

Goran-kurderna[redigera | redigera wikitext]

Det finns också stora grupper av yarsaniter i vissa regioner i iranska Azerbajdzjan. Staden Ilkhichi (İlxıçı), 87 km sydväst om staden Tabriz, är nästan helt och hållet befolkad av yarsaniter. Av politiska skäl, varav en var att skapa en tydlig identitet för dessa samhällen, har de inte kallats goran-kurder sedan början av 1900-talet. De går under olika namn, såsom Ali-Ilahis och Ahl-e Haqq. Grupper med liknande övertygelser finns också i iranska Kurdistan. Intressant nog håller sig både zazakifolket och goranifolket till en form av yazdanism.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ "Kurdish language."
  2. ^ Edmonds, Cecil.
  3. ^ [a b] J. N. Postgate, Languages of Iraq, ancient and modern, British School of Archaeology in Iraq, [Iraq]: British School of Archaeology in Iraq, 2007, p. 138.
  4. ^ D. N. Mackenzie, Avromani, Encyclopedia Iranica
  5. ^ D. N. Mackenzie, GURĀNI, Encyclopedia Iranica
  6. ^ http://portal.unesco.org/culture/en/ev.php-URL_ID=36232&URL_DO=DO_TOPIC&URL_SECTION=201.html
  7. ^ Meri, Josef W. Medieval Islamic Civilization: A–K, index. p 444
  8. ^ http://www.avesta.org/avdict/avdict.htm#dctg
  9. ^ Nyberg, H.S. (1923), The Pahlavi documents of Avroman, Le Monde Oriental, XVII, p.189.
  10. ^ D. N. Mackenzie Avromani, Encyclopedia Iranica

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]