Gustaf Adolf (1906–1947)

Från Wikipedia
För fler kungliga, se Gustav Adolf av Sverige.
Gustaf Adolf
Prins Gustaf Adolf som ryttmästare 1939, målning av Bianca Wallin.
Sveriges Arvfurste
Hertig av Västerbotten
Gemål Sibylla av Sachsen-Coburg-Gotha (1932–1947)
Barn Margaretha
Birgitta
Désirée
Christina
Carl Gustaf
Personnamn Gustaf Adolf Oscar Fredrik Arthur Edmund
Ätt Bernadotte
Far Gustaf VI Adolf
Mor Prinsessan Margareta
Född 22 april 1906
Sverige Stockholms slott, Sverige
Död 26 januari 1947 (40 år)
Danmark Kastrups flygplats, Köpenhamn, Danmark
Begravd Kungliga begravningsplatsen

Gustaf Adolf Oscar Fredrik Arthur Edmund, inom familjen kallad Edmund, född 22 april 1906 på Stockholms slott, död 26 januari 1947 i en flygolycka på Kastrups flygplats, var prins av Sverige och hertig av Västerbotten. Han var son till dåvarande svenske arvprinsen (sedermera kronprins respektive kung) Gustaf VI Adolf och dennes första hustru prinsessan Margareta av Storbritannien och Irland och far till Carl XVI Gustaf. Prins Carl Philip har fått namnet Edmund (se ovan) efter sin farfar. Gustaf Adolf gifte sig 1932 med sin syssling Sibylla av Sachsen-Coburg-Gotha (Gustaf Adolfs morfar var bror till Sibyllas farfar, båda söner till regerande drottningen Victoria av Storbritannien.)

Uppväxt och familjeliv

Prins Gustaf Adolf 1909.

Gustaf Adolf föddes på Stockholms slott den 22 april 1906 kl. 23.10, som äldste son till hertigen och hertiginnan av Skåne, arvprins Gustaf Adolf och hans hustru prinsessan Margareta. Året därefter blev fadern kronprins, då kung Oscar II avled. Prins Gustaf Adolf, som erhöll titeln hertig av Västerbotten, fick senare syskonen prins Sigvard, prinsessan Ingrid, prins Bertil och prins Carl Johan.

Han växte upp i den nordvästra flygeln på Stockholms slott, som föräldrarna låtit rusta upp och modernisera. Eftersom modern var engelska, blev detta språk prinsens modersmål vid sidan av svenska. Av modern ärvde han också sitt sportintresse och sociala ansvarstagande. När han var fjorton år avled hon oväntat, och hennes hovdamer Stina Reuterswärd och Stina von Stockenström fick större ansvar för barnen. Förlusten av modern tog prinsen mycket hårt. Han var vid händelsen sjuk, och gjorde ett årslångt uppehåll i sin skolgång. Under den tiden utvecklade han ett allvar och en blyghet, som han vid sidan av pliktkänslan var omtalad för.

Prinsens far, kronprins Gustaf Adolf, gifte om sig med lady Louise Mountbatten 1923. Efter faderns omgifte flyttade familjen till Ulriksdals slott. Somrarna tillbringade man under hela uppväxten på Sofiero slott, vars park och blomsteranläggningar fadern och modern låtit iordningställa.

22 april 1924 blev Gustaf Adolf myndig, och fick den 14 november samma år för första gången tjänstgöra som regent, då både farfadern och fadern befann sig utomlands. Det var första gången som sonen till en tronföljare innehaft regentskap i Sverige, då den författningsbestämmelse som medgav det kom till först 1909 och då prins Gustaf Adolf först detta år blev myndig[1].

Eftersom de hade en engelsk prinsessa som mor vistades prins Gustaf Adolf och hans syskon ofta i Storbritannien. Under ett bröllop i London 1931 träffade Gustaf Adolf för första gången sin blivande hustru, prinsessan Sibylla av Sachsen-Coburg-Gotha. Hennes far, Karl Eduard, var tidigare hertig över det lilla hertigdömet Sachsen-Coburg-Gotha men var också brittisk prins och barnbarn till drottning Victoria; den brittiska grenen av familjen hade 1917 bytt namn till huset Windsor eftersom det under första världskriget var problematiskt att det brittiska kungahuset hade ett tyskklingande namn.

Den 16 juni[2] 1932 eklaterades trolovningen mellan prins Gustaf Adolf och Sibylla av Sachsen-Coburg-Gotha. De vigdes den 20 oktober 1932 i Sankt Moritzkyrka i tyska Coburg. Sextiosju kungligheter och furstligheter närvarade vid ceremonin.

Tillsammans fick Gustaf Adolf och Sibylla fem barn: Margaretha (född 1934), Birgitta (född 1937), Désirée (född 1938), Christina (född 1943) och Carl Gustaf (född 1946). Familjen var bosatt på Haga slott. Eftersom Sibylla livet ut hade problem att lära sig svenska, talade makarna i regel engelska med varandra hemma.

Utbildning och hedersuppdrag

Prins Gustaf Adolf gick på Lundsbergs skola i Värmland 1918–1924 och tog studenten på Stockholms slott 1925. Arvfursten genomgick därefter officersutbildning och aspirantskola, Karlberg, och blev löjtnant vid Svea Livgarde efter utbildning vid ridskolan på Strömsholm, och genomgick sedan Krigshögskolan då han blev kapten och ryttmästare vid Livregementet till häst. Gustaf Adolf ägnade sig därefter åt trupptjänst.

Han studerade statskunskap, statsrätt, tyska, franska och historia vid Uppsala universitet för lärare som Dag Hammarskjöld, Halvar Sundberg och Carl-Axel Reuterskiöld. Därefter följde Handelshögskolan i Stockholm och studier i ekonomi, industriella och samhällsvetenskapliga ämnen, blandat med praktik. Under en vistelse i Wien 1930 följde han en utbildning vid hovridskolan.

Bland hedersuppdrag och ordförandeskap kan nämnas ordförandeskap i den internationella scoutkommittén 1932, Sveriges olympiska kommitté, Riksidrottsförbundet, Svenska jägareförbundet, Svenska aeroklubben, och Sveriges ungdoms beredskaps centralråd, samt hedersledamot i Vetenskapsakademien och Krigsvetenskapsakademien.


Tjänster i armén under andra världskriget

Gustaf Adolf i en av sina uniformer.

Under beredskapsåren var hans tjänst förlagd till Försvarsstaben, och var chef över XIII. Kavalleribataljonen i under dess tjänstgöring i Värmland 1941–42. [3] Han medverkade i utarbetandet av ordern om ”motstånd i alla lägen” 1942, och skrev utkastet till Om kriget kommer 1943 som skickades ut till svenska hushåll.

1944 var han chef för stabens arméavdelning, som präglades av ett intensivt arbete för att stödja frivilliga norska och danska förband som fanns i Sverige, de s.k. polistrupperna. Detta arbete lade han ner sin själ i, och kämpade aktivt för banden och lojaliteten mellan de nordiska folken. Hans uppgift som arvprins var dock att följa den neutralitetspolitik som statsminister Per Albin Hansson utfärdat under andra världskrigets första dagar.

1938–1947 var den senare avslöjade spionen Stig Wennerström hans adjutant[4].

Politisk hållning under kriget

Det har förekommit skrivningar om att Gustav Adolf visat sympatier för Tyskland under Hitler.[5][6] Dessa påståenden har dock tillbakavisats av svenska hovet[7] och Staffan Skott som i sin bok från 1996 Alla dessa Bernadottar undersökte detta i detalj.[8]

Uppgifterna i samtida källor om prinsens uppfattning i olika frågor är mycket få. När Gustaf V skrev sin diktamen 19 februari 1940, i vilken han ställde sig bakom statsminister Per Albin Hanssons redan fattade beslut att inte bistå Finland militärt, sa emellertid prins Gustaf Adolf privat att han inte delade sin farfaders uppfattning, vilket torde betyda att han i likhet med sin far ville sända trupper till Finlands försvar mot Sovjetunionen som under denna tid ingick i en allians med Nazityskland.[9] Kungahuset var generellt engelskorienterat och hade sympatier med USA, men känslorna delades inte av Gustaf V. Om prins Gustaf Adolf var tyskorienterad, kände inte statsrådet Karl Gustaf Westman till det 1941.[10]

Idrottsframgångar

Gustaf Adolf vann fälttävlan i de nordiska ryttartävlingarna i Oslo 1929; sammanlagt tio hinderlöpningar under fyra säsonger samt sextio hederspris. 1929–1938 vann han tre fälttävlan, tre dressyrtävlan, och tio hopptävlan. Han var dessutom en framstående steeplechaseryttare. 1930-1931 var han scholar på Spanska ridskolan i Wien tillsammans med adjudant Ernst Linder.[källa behövs] Han ingick med hästen Aida i den svenska ryttartruppen i banhoppning under OS 1936, men ekipaget slutade utan placering.

Han tillhörde den svenska eliten i fäktning med sabel och värja och blev svensk mästare individuellt tre gånger (SM-guld i sabel 1936, 1937 och 1940), och i lag också tre gånger, samt var en duktig skidlöpare. Han tog vidare guldmärke i såväl skytte som fri idrott och militär idrott. Gustaf Adolf kunde i sin idrottsutövning kombinera sport med sitt intresse för friluftsliv. Räknat i priser och utmärkelser är han alltjämt den i särklass mest framstående idrottsmannen bland svenska kungligheter.

Andra fritidsintressen

Utöver idrott var prins Gustaf Adolf intresserad av musik. Han lyssnade ofta på musik av Ludwig van Beethoven, César Franck och Gustav Mahler, men också på negro spirituals. Gustaf VI Adolfs handsekreterare Carl-Fredrik Palmstierna har i sina memoarer berättat hur prinsen under sina besök i London kunde sitta i timmar i lyssnarbåsen på His Master’s Voices butik på Regent Street och lyssna på den senare musiktypen tillsammans med sin syster prinsessan Ingrid.

Prinsen var också intresserad av trädgårdsskötsel och av friluftsaktiviteter. Han var bland annat, liksom senare hans son, engagerad i scoutrörelsen och var Svenska Scoutunionens (nuvarande Scouternas) första ordförande från starten 1930 till sin död 1947. Efter hans död inrättades också det s.k. Gustaf Adolfs-märket som idag är den svenska scoutrörelsens näst högsta utmärkelse.

Prins Gustaf Adolf var även frimurare och utnämndes 1934 till den högsta graden, riddare och kommendör med röda korset, inom Svenska Frimurare Orden.[11]

Död

Se även: Flygolyckan på Kastrup 1947
Prins Gustaf Adolf omkom när Carl Gustaf var ungefär 9 månader gammal, inte lång tid efter att denna bild togs i vardagsrummet på Haga slott.

Den 26 januari 1947 var Gustaf Adolf tillsammans med sin adjutant, greve Albert Stenbock på väg hem till Stockholm efter en vildsvinsjakt hos prins Bernhard av Nederländerna på Palais Soestdijk i Holland. Den Douglas DC-3 från KLM som de färdades i havererade kort efter en mellanlandning på Kastrups flygplats utanför Köpenhamn, och Gustaf Adolf och Stenbock samt de andra 20 ombordvarande omkom i flygolyckan.

Kronprinsessan Louise begav sig vid beskedet genast med bil till prinsessan Sibylla på Haga för att underrätta styvsonens hustru om vad som inträffat.

Jordfästningen förrättades i Storkyrkan den 4 februari. Processionen därifrån bevittnades av 100 000 personer, och 12 000 scouter deltog med facklor. Gustaf Adolf gravsattes på Kungliga begravningsplatsen.

I sin minnesteckning över Gustaf Adolf skrev generalmajor Carl August Ehrensvärd den 27 januari i Svenska Dagbladet: ”... han var en god svensk man. Ära. Skyldighet. Vilja. De orden karakteriserar honom bäst”. Greve Folke Bernadotte uttalade sig i samma tidning med anledning av bortgången: ”Han sparade sig aldrig, var aldrig rädd om sin värdighet, för oss förblev han alltid en scout bland scouter”. I Dagens Nyheter hyllade tecknaren Rit-Ola den avlidne med ett stramt porträtt iförd fäktardräkt och rubriken En idrottsman är död.

Tage Erlander antydde i sina dagboksanteckningar från dagarna efter dödsfallet att det uppfattades som en händelse som i förlängningen kunde leda till slutet för monarkin i Sverige, eftersom det var osäkert om kronprins Gustaf (VI) Adolf skulle leva så länge att sonsonen, endast åtta månader gammal, skulle hinna bli myndig under dennes livstid; en förmyndarregent ansågs inte som ett tidsenligt alternativ. Erlander antecknade att han var mycket imponerad av Gustaf V:s värdiga sätt att bära sorgen och ändå upprätthålla sina plikter som kung, trots att han "naturligtvis inser vad detta kan betyda".

Barn

  1. Margaretha
  2. Birgitta
  3. Désirée
  4. Christina
  5. Carl XVI Gustaf

Titulatur och utmärkelser

Titulatur

Gustaf Adolfs fullständiga titel var: Hans Kunglig Höghet Gustaf Adolf, Sveriges Arvfurste, Hertig av Västerbotten.[12]

Utmärkelser

Svenska utmärkelser

Anfäder

 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Kung Oscar II av Sverige och Norge
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Kung Gustaf V av Sverige
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Drottning Sophia av Sverige och Norge
 
 
 
 
 
 
 
 
Kung Gustaf VI Adolf av Sverige
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Storhertig Friedrich I av Baden
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Drottning Victoria av Sverige
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Prinsessan Luise av Preussen
 
 
 
Prins Gustaf Adolf
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Prins Albert av Sachsen-Coburg-Gotha
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Arthur, hertig av Connaught, prins av Storbritannien-Irland
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Drottning Victoria I av Storbritannien-Irland, kejsarinna av Indien
 
 
 
 
 
 
 
 
Kronprinsessan Margareta av Sverige
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Prins Friedrich Karl av Preussen
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Prinsessan Luise Margarete av Preussen
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Prinsessan Maria Anna av Anhalt-Dessau
 
 
 

Se även

Referenser

Gustaf Adolfs och Sibyllas grav på Kungliga begravningsplatsen.
  1. ^ Hvar 8 dag : illustreradt magasin, 26:e årgången [5 oktober 1924 - 27 september 1925], D F Bonnier, Göteborg 1925, s. 120, 126
  2. ^ Hvar 8 dag : illustrerat magasin, 34:e årgången [3 januari 1932 - 30 oktober 1932], Stockholm 1932, s. 385. På konungens födelsedag, alltså.
  3. ^ K1 1928-2000 Del 1, Kungliga Livgardets Dragoners Historiekommitté, Nordsik Form AB, Bengt Wallerfelt (Redaktör), Christian Braunstein (Bildredaktör), Stockholm 2000 ISBN 91-631-04-34-2
  4. ^ Burling, Ingeborg, red (1960). Vem är det : Svensk biografisk handbok 1961. Stockholm: P.A. Norstedt & Söner. sid. 1098 
  5. ^ ”Tobias Hübinette: Uppgifterna stämmer”. Aftonbladet. 9 mars 2006. http://www.aftonbladet.se/vss/nyheter/story/0,2789,789874,00.html. 
  6. ^ http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=573&a=541030&previousRenderType=2
  7. ^ ”Kungens far hos Hitler”. Aftonbladet. 9 mars 2006. http://www.aftonbladet.se/vss/nyheter/story/0,2789,789873,00.html. 
  8. ^ Skott, Staffan (1996). Alla dessa Bernadottar: kungarna, de kungliga och de övriga. Stockholm: Albert Bonniers förlag. Libris 7149346. ISBN 91-0-056022-7 
  9. ^ Krister Wahlbäck och Göran Boberg, Sveriges sak är vår. Svensk utrikespolitik 1939–45 i dokument, bokförlaget Prisma Stockholm 1966, s.46
  10. ^ Krister Wahlbäck, Regeringen och kriget. Ur statsrådens dagböcker 1939–41, Bokförlaget Prisma Stockholm 1972, s.150
  11. ^ Bergroth, Tom C (2002) [2002]. Kungliga Carl den XIII:s orden. Stockholm: Svenska Frimurare Orden. Libris 8838953. ISBN 91-974123-3-3 
  12. ^ Sveriges statskalender 1925 s. 42
  13. ^ Sveriges statskalender 1925 s. 805

Vidare läsning

Externa länkar

Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Gustaf_Adolf_(1906–1947)&oldid=30590269”