Gustaf Adolf Hjärne

Gustaf Adolf Hjärne
Gustaf Adolf Hjärne
	Gustaf Adolf Hjärne i riksrådsmantel, som kallades för talar, med serafimerordens kedja samt svärdsordens kommendörskors runt halsen. Porträttmålning i Lunds universitets konstsamling.
	Titlar
	Svenskt riksråd
Tidsperiod	1761–1772, 1772–1789
	Friherre
Tidsperiod	1762–1770
	kansler för Lunds universitet
Tidsperiod	1768–1772
	Greve
Tidsperiod	1770
Yrke	Militär
Övrigt arbete	Riksråd
	Militärtjänst
I tjänst för	Sverige
Försvarsgren	Artilleriet; Armén
Land	Sverige
Tjänstetid	1731 – ca. 1760
Grad	Överste
Befäl	Nylands infanteriregemente
Utmärkelser	Serafimerorden; Svärdsorden
	Politik
Parti	Adelsståndet
Annat parti	Hattpartiet
	Riksdagsman
	Medlem av sekreta utskottet
Tillträdde	1751
Avgick	1760
	Personfakta
Född	5 november 1715; Stockholm
Död	19 april 1805; Ekensberg
	Släkt
Frälse- eller adelsätt	Hjärne
Far	Urban Hjärne

Gustaf Adolf Hjärne, född den 5 november 1715 i Stockholm, död den 19 april 1805 på Ekensberg i Södermanlands län, var en svensk greve, riksråd och tecknare.

Han var son till naturforskaren Urban Hjärne och Elisabeth Carlsdotter Cederström och från 1739 gift med fältmarskalken Augustin Ehrensvärds syster Maria Ehrensvärd. Hjärne blev 1731 volontär vid artilleriet och avancerade till överste vid Nylands infanteriregemente (1758). I politiken slöt sig Hjärne till hattpartiet och var vid riksdagarna 1751–1752, 1755–1756 och 1760–1762 medlem av sekreta utskottet. År 1761 utnämndes han till riksråd, en upphöjelse som kanske mest berodde på att han sedan 1739 var gift med överhovmästarinnan Anna Maria Ehrensvärd, syster till de inflytelserika bröderna Augustin, Carl och Fredrik Ehrensvärd. År 1762 upphöjdes han till friherre och 1763 blev han serafimerriddare. Han var även kommendör av Svärdsorden. Då mössorna 1765 kom till makten, var det fråga om att ur rådet avlägsna Hjärne, då han deltagit i beslutet att förnya det franska förbundet (1764), men han, liksom H. H. von Liewen, slapp undan med en skrapa, medan sju av hans ämbetsbröder avskedades eller tvingades ta avsked. År 1768 utsågs han till kansler för Lunds universitet. Hjärne var den ende av rådsherrarna som i december samma år understödde Adolf Fredriks fordran att riksdag skulle sammankallas, och därför uttalade ständerna 1769 till honom högtidligen sin tacksamhet.

År 1770 blev han greve. Vid riksdagen 1771–1772 inledde Hjärne, på Gustav III:s begäran, underhandlingar om åstadkommande av en förlikning mellan hattar och mössor; och då det vid riksdagen rådande mösspartiet fordrade fyra eller fem platser i rådet, förklarade sig Hjärne beredd att frivilligt lämna sin plats. I mars 1772 erhöll han avsked från såväl riksråds- som kanslersämbetet. I det nya råd som Gustav III efter statsvälvningen den 19 augusti 1772 tillsatte, inkallades dock Hjärne och var medlem i detsamma ända till dess upplösning 1789. Trots att han inte var någon betydande politiker, var Hjärne på grund av sina mångsidiga insikter, sitt goda omdöme och sin fasthet i åsikter och förbindelser en högt aktad och nyttig medlem av rådet, på grund av sitt saktmodiga lynne och vänliga sätt därjämte allmänt omtyckt. Gustav III använde honom mycket under förra delen av sin regering.

Alla Urban Hjärnes barn visade talang för diktning eller skön konst och den mest framstående av dem blev Gustaf Adolf Hjärne. Han påbörjade 1737 att teckna ner sin levnadshistoria som han själv illustrerade med släktvapen, stamträd, teckningar och ornamenter, boken förvaras numera vid Riksarkivet i Stockholm.

Källor[redigera | redigera wikitext]

Hjärne, 5. Gustaf Adolf i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1909)
Hjärne, 4. Gustaf Adolf i Herman Hofberg, Svenskt biografiskt handlexikon (andra upplagan, 1906)
Svenskt konstnärslexikon del III sid 155, Allhems Förlag, Malmö.Libris 8390296