Gustaf Adolf von Siegroth

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Gustaf Adolf von Siegroth
Titlar
tysk-romersk friherre
Yrke Militär
Militärtjänst
I tjänst för Sverige Sverige
Frankrike Frankrike (1745-1753)
Tjänstetid 1744-1802
Grad Generallöjtnant
Enhet Infanteriet
Slag/krig Pommerska kriget

Gustav III:s ryska krig

Utmärkelser Kommendör med Stora korset av Svärdsorden
Personfakta
Född 11 februari 1725
Gäddeholm, Västmanland
Alma mater Uppsala universitet
Död 9 september 1802 (77 år)
Kappsta, Södermanland
Begravd Klara kyrka
Frälse/adelsätt von Siegroth
Far Conrad Gustaf von Siegroth
Mor Kristina Gustafviana Fägersköld
Familj
Make/maka Elisabet Mariana Makeléer

Gustaf Adolf von Siegroth , född 11 februari 1725Gäddeholm i Västmanland, död 9 september 1802Kappsta i Södermanland, var en svensk friherre, generallöjtnant samt även tysk-romersk friherre.

Han var son till översten Conrad Gustaf von Siegroth och Kristina Gustafviana Fägersköld. Han tillhörde en adlig ätt från Schlesien, adlad i Sverige 1649 och utgången på svärdssidan 1805.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Hans far, översten Conrad Gustaf von Siegroth, hade 1754 erhållit tysk-romersk friherrevärdighet. Siegroth studerade i Uppsala, ingick 1744 på den militära banan som volontär vid Fortifikationen samt blev sedan kornett vid Västgöta kavalleri. 1745-53 var han i fransk krigstjänst och utmärkte sig därunder vid flera tillfällen samt befordrades till kapten. Under frånvaron befordrad dels till kammarherre, dels till major vid Kalmar regemente, beordrades han 1758 till armén i Pommern, där han hade åtskilliga viktiga kommenderingar och från 1761 tjänstgjorde som generaladjutant. 1766 utnämndes han till överste i armén. Sedermera innehade han efter vartannat chefskapet för Jämtlands, Västmanlands och Södermanlands regementen, förestod landshövdingämbetet i Södermanlands län under sommaren 1773 samt blev s. å. generalmajor och 1778 generallöjtnant.

1771 blev han chef för Södermanlands regemente, som han omvandlade till det bäst övade i hela armén. Samma år valde han ut Malmahed till permanent exercisplats (1774-1921). Siegroth lät på egen bekostnad inköpa ett fältartilleri (8 kanoner) för soldaternas övning, upprättade på regementets av honom inköpta exercisplats en militärskola för befälet, skänkte till skolan ett bibliotek med mera. Han utfäste årligen belöningar för de officerare, som vid mötestidens slut författat de bästa avhandlingarna över uppgivet ämne. Siegroth var en föregångsman och inrättade ett fältlasarett; dessutom skapade han Sveriges första janitscharorkester.

1784 ritade han en stadsplan med regelbundna kvarter för en tänkt handels- och hantverksstad. Planen godkändes av Gustav III, men orten, Malmköping, fick endast köpingsrättigheter.

Under fälttåget 1788 förde han först befälet över de trupper, som landsteg vid Fredrikshamn, kommenderades sedan att försvara gränsen, men återvände sårad 1789 till Sverige, med fullmakt som general i armén. Efter Gustav III:s död förmåddes han att begära avsked från sin överstebeställning, men kvarstod i armén. Siegroth var en för sin tid ovanligt kunnig militär och driftig regementschef samt även synnerligen skicklig i fortifikationssaker. Han var dessutom en omtänksam lanthushållare.

Han var gift sedan 1761 med friherrinnan Elisabet Mariana Makeléer. Efter henne fick en av Siegroth ägd herrgård namnet Marianelund, och detta har gett upphov till ortnamnet Mariannelund.

Bildgalleri[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]