Gustaf Bonde (diplomat)

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Gustaf Bonde, född 8 oktober 1911 i Trolleholm, Malmöhus län, död 21 september 1977 i Stockholm, var en svensk diplomat.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Bonde var son till greve Gustaf Trolle-Bonde (1868-1951) och grevinnan Henriette Falkenberg (1883-1932). Han blev fänrik vid Skånska kavalleriregementets (K 2) reserv 1932 och tog kansliexamen 1935. Bonde diplomerades från Handelshögskolan i Stockholm 1937 och blev attaché vid Utrikesdepartementet (UD) 1937. Han tjänstgjorde i Paris, Budapest, Washington, Kairo och Aten 1937-1956. Bonde var protokollchef vid UD 1956-1962, ambassadör i Chile 1962-1965, Rio de Janeiro 1966-1970, Teheran, jämväl Kabul 1970-1973 och Budapest 1973[1]-1978.

Han gifte sig första gången 1935 med grevinnan Jacqueline Barck (1914-2009), dotter till greve Nils Barck och Juliette Eberlin. Han gifte sig andra gången 1961 med Elisabeth Ljunglöf (född 1922), dotter till kapten Oscar Dyrssen och Maria Hallin.[1] Bonde är far till Carl (född 1937), Nils (född 1942) och Fredrik (född 1947).

Utmärkelser[redigera | redigera wikitext]

Bondes utmärkelser:[2]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Vem är det: svensk biografisk handbok. 1977. Stockholm: Norstedt. 1976. sid. 131-132. Libris länk. ISBN 91-1-766022-X. http://runeberg.org/vemardet/1977/0151.html 
  2. ^ Harnesk, Paul, red (1962). Vem är vem? 1, Stor-Stockholm (2. uppl.). Stockholm: Vem är vem. sid. 183. Libris länk. http://runeberg.org/vemarvem/sthlm62/0207.html