Gustaf Cronhielm

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Gustaf Cronhielm

Gustaf Cronhielm, född 18 juli 1664 i Stockholm, död där 3 juni 1737, var en svensk greve, ämbetsman, kanslipresident och riksråd.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Gustaf Cronhielm föddes i Stockholm som son till Polycarpus Cronhielm. Denne var född med namnet Krumbygel i Sachsen. Han kom till Sverige och erhöll då adelskap och friherrelig värdighet. Modern, Hebbla Standorph, kom från Danzig.

Han hade genom familjens ställning goda möjligheter för att utbilda sig. Åren 1677-82 studerade han vid Uppsala universitet, fortsatte han studierna vid Riksarkivet och reste sedan till London, där han uppehöll sig i tre år, och därefter till Paris.

År 1686 utnämndes han till kammarjunkare vid hovet i Württemberg. Året därpå kallade kung Karl XI honom tillbaka och erbjöd honom först tjänst som hovjunkare och därefter som kronprins Karls kammarherre. Under några år var han kronprinsens lärare.

År 1698 avled Cronhielms fader, varefter han övertog dennes befattning som landshövding i Västmanlands län. Han började snart intressera sig för politiken och 1710 hade han gjort sig känd som riksdagsman och vice lantmarskalk. Han blev utnämnd till hovkansler, kungligt råd, kansliråd och ordförande i lagkommissionen samma år. Åren 1713-14 var han Lunds universitets kansler och blev 1719 kansler vid Uppsala universitet. Efter att Karl XII avlidit blev Cronhielm president i Kommerskollegium och kanslipresident, men avskedades av drottningen 1719. På grund av sitt goda namn fick han dock komma tillbaka till hovet som riksråd redan året därefter.

Han är känd för 1734 års lag, vars tillblivelse han dels såg över till innehållet och dels till stora delar formgav litterärt.

År 1712 upphöjdes Cronhielm till greve med namnet Cronhielm af Flosta. (Nummer 55, introducerad 1719). Med sin första hustru grevinnan Maria Wallenstedt, Lars Wallenstedts dotter, fick han sexton barn, varav elva blev vuxna. Hans andra hustru var friherrinnan Henrietta Beata Horn af Marienborg. De hade inga gemensamma barn. Hon hade tidigare fem barn, varav tre nådde vuxen ålder och en dotter gifte sig med sin styvbror.

Den grevliga ätten Cronhielm af Flosta dog ut år 1904 med Carl, en barnlös änkling.

Källor (urval)[redigera | redigera wikitext]

  • Svenska män och kvinnor, del 2, Stockholm: Albert Bonniers förlag, 1944, s.136f
Företrädare:
Polycarpus Cronhielm
Landshövding i Västmanlands län
1698–1710
Efterträdare:
Ludvig Fahlström
Företrädare:
Arvid Horn
Sveriges kanslipresident
1719
Efterträdare:
Johan August Meijerfeldt d.ä.
(tillförordnad)