Gustaf Hermansson

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Gustaf Hermansson
Per Frans Gustaf Hermansson - from Svenskt Porträttgalleri XX.png
Född9 oktober 1864[1][2][3]
Stockholm[4][2][3]Sverige
Död3 mars 1931[1][2] (66 år)
Högalids församling[2]
MedborgarskapSvenskt
SysselsättningArkitekt[1][2]
Noterbara verkOscarskyrkan[2] och Sofia kyrka[2]
NamnteckningGustaf Hermanssons namnteckning 1889.jpg
Redigera Wikidata

Per Frans Gustaf Hermansson, född 9 oktober 1864 i Katarina församling, Stockholm, död 3 mars 1931, var en svensk arkitekt. Han var gift med Sigrid Elisabeth Fjellström.

Utbildning[redigera | redigera wikitext]

Hermansson utbildades till arkitekt vid Kungliga Tekniska högskolan och Konstakademien i Stockholm mellan åren 1882 och 1888. Efter studier flyttade han till Sundsvall, där han efter Sundsvallsbranden 1888 var verksam i stadens återuppbyggnad.

Liv och verk[redigera | redigera wikitext]

I Sundsvall har han utfört ritningar till en mängd byggnader, såsom kyrka, sparbank, folkskola, flickskola och flertalet privata hus. Från och med 1896 var han stadsarkitekt i Sundsvall. Från 1897 tjänstgjorde han vid Överintendentsämbetet (vilket 1918 ombildades till Byggnadsstyrelsen), tidvis som tillförordnad byggnadsråd.

Hans byggnader i tegel och natursten speglar stilistiskt den europeiska arkitekturutvecklingen från 1880-talet och framåt. Han anknyter tilI historiska stilar som nygotik och renässans, men även romansk byggnadskonst samt, efter 1900, stormaktstidens arkitektur. Jugendstilen förekommer lite, för att inte säga sparsamt, i hans i byggnader. Arkitekturstilen han företrädde gjorde att han tillhörde 1880-talsarkitekturens främsta fullföljare i Sverige. Men han var knappast en arkitekt som gick några egna vägar i sitt konstnärliga skapande.

Efter 1900 kom han också, trots sina försök att följa de nya idealen i flera kraftfullt utformade profanbyggnader, att helt stå i skuggan av generationskamrater som Carl Westman, Ragnar Östberg och andra inom den så kallade nationalromantiska riktningen. De angrepp han fick utstå som en av företrädarna för den efter sekelskiftet förkättrade åttiotalsarkitekturen, liksom uteblivandet av mera spektakulära uppdrag, fördystrade starkt hans sista år.[källa behövs]

Några arbeten (urval)[redigera | redigera wikitext]

Fasadritning till Mälarborgen.

Därtill en hel del kyrkorestaureringar samt en rad statliga, kommunala och privata byggnader av olika typer som seminarier, affärs- och bostadshus, villor och arbetarbostäder.

Bilder[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] Arkitekter verksamma i Sverige, 11 juli 2014, licens: CC0, (Källa från Wikidata)
  2. ^ [a b c d e f g] P F Gustaf Hermansson, Svenskt biografiskt lexikon, Svenskt Biografiskt Lexikon ID: 12908, (Källa från Wikidata)
  3. ^ [a b] Svenskt porträttarkiv: j6S8rJvx9lAAAAAAAABV-Q, omnämnd som: Per Frans Gustaf Hermansson, läst: 1 mars 2018, (Källa från Wikidata)
  4. ^ Arkitekter verksamma i Sverige, 9 januari 2015, licens: CC0, (Källa från Wikidata)

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Företrädare:
Sven Malm
Stadsarkitekt i Sundsvall
1896-1897
Efterträdare:
Natanael Källander