Gustaf Lindqvist
| Gustaf Lindqvist | |
 Oljemålning i Mariefreds rådhus | |
| Född | 24 april 1872[1] Stockholm |
|---|---|
| Död | 7 december 1946[1] (74 år) |
| Medborgare i | Sverige[2] |
| Utbildad vid | Uppsala universitet  |
| Sysselsättning | Författare |
| Redigera Wikidata | |
Karl Gustaf Oskar Eugen Lindqvist, född 24 april 1872 i Stockholm,[3] död 7 december 1946 på Berglunda sjukhem i Eksjö,[4] var en svensk borgmästare och författare som skrev under pseudonymen Mari Mihi.
Biografi[redigera | redigera wikitext]
Han var son till godsägaren Svante Lindqvist och Nanna Anneldh. Gustaf Lindqvist tog studentexamen vid Beskowska skolan i Stockholm 1892 och studerade därefter juridik vid Uppsala universitet, där han avlade hovrättsexamen 1902. Innan han tillträdde som borgmästare i Mariefreds stad 1906, var han bland annat biträde i Medelpads östra domsaga (1902–1904).[5]
Han var mellan 1910 och 1927 gift med Signe Margareta Nylund (1885–1966).
Författaren Mari Mihi[redigera | redigera wikitext]
Lindqvists debuterade med novellsamlingen Dagsländor 1898, vilken följdes av två ytterligare samlingar. Sedan följde en lång rad böcker i olika genrer, såsom reseskildringar, romaner och noveller.[5] År 1923 skrev han Ödenas röda slott som syftar på Gripsholms slott i Mariefred.
Han skildrade sina glada minnen från studentlivet i Uppsala i boken Studentens lyckliga dar : minnen från nittiotalets Uppsala (1906) samt i Kring prillan och lagern : studenthistorier (1920) tillsammans med Axel Essén och Waldemar Swahn.
Stigmannens bok, som också kom ut 1906, recenserades med följande ord av Fredrik Böök i tidskriften Ord och Bild: "Mari Mihi är ett hufvud för sig, och vår litteratur har inte så godt om hufvud, att den har råd att negligera en så pass utpräglad talang som hans. Egentligen är han nog inte novellist, trots sina tre novellsamlingar, utan han är journalist och turist, evigt på jakt efter celebriteter och remarkabla upplefvelser och eggad både af ädel kuriositet och helt vanlig nyfikenhet." Böök var inte helt positivt inställd till boken, men såg möjligheter i Mari Mihis författarskap: "Med sin snabba iakttagaregåfva och sin flotta och humoristiska berättarton tillhör han afgjordt de få läsvärda bland våra reseskildrare".[6]
Det finns olika teorier om bakgrunden till hans författarsignatur Mari Mihi (ibland hopskrivet som Marimihi). En teori är att pseudonymen har bildats genom att han satte samman bokstäver ur namnet på sin ungdomskärlek, Irma Ingeborg Mathilda von Hallwyl.[5] (Mari mihi betyder på latin "mitt hav".)
Borgmästaren i Mariefred[redigera | redigera wikitext]
Lindqvist var den siste borgmästaren i Mariefred. Han tillträdde år 1905 (först som vikarie och från 1906 som ordinarie) och innehade ämbetet i 40 år fram till sin död. På grund av sjukdom var han dock tjänstledig från uppdraget från 1939.
Under sin tid i Mariefred innehade han en rad andra offentliga uppdrag, bland annat som ordförande i stadens sparbank (1907–1913), ledamot av Södermanlands läns landsting (1908–1909) och krigsdomare vid Södermanlands regemente (1921–1940).[5]
Gustaf Lindquist har betecknats som mer intresserad av sitt författarskap och sina resor än av sina officiella plikter. Författaren Bertil Malmberg, som bodde i Mariefred under 1930-talet, har skrivit att "riktigt populär var han väl aldrig i Mariefred, ehuru Mariefred i viss mån blev populärt genom honom".[5]
Bibliografi[redigera | redigera wikitext]
- [Samling 1]. Stockholm: Skoglund. 1898. Libris nz6h56thl1jk2lxm. http://hdl.handle.net/2077/61666
- Samling 2. Stockholm: Hey'l. 1900. Libris dnpfvn0lbd26lgjn. http://hdl.handle.net/2077/57838
- Samling [3], Nya dagsländor. Bonnier. 1904. Libris 1727681
- Tvenne skaldehem [J.L. Runebergs och Z. Topelius']. Stockholm. 1899. Libris 2779673
- Des Kanzlers Kuss / von Mari Mihi. Berlin. 1901. Libris 2779699
- Andra vägar : originalnovell för Göteborgs aftonblad / af Mari Mihi. Göteborg. 1905. Libris 12318500
- Signys första säsong : en hufvudstadsroman / af Mari Mihi. Iduns romanbibliotek, 99-3111059-7 ; 39. Stockholm: Idun. 1905. Libris 2779698
- Stigmannens bok / af Mari Mihi. Stockholm: Bonnier. 1906. Libris 361671
- Studentens lyckliga dar : minnen från nittiotalets Uppsala / af Mari Mihi. Stockholm: Bonnier. 1906. Libris 1615820
- Hjärtan och hjältar : berättelser / Mari Mihi. De bästa böckerna ; [14]. Stockholm: Bonnier. 1907. Libris 1615818
- Junkern utan land och andra berättelser / af Mari Mihi. Stockholm: Bonnier. 1907. Libris 1615819
- Sultaner, helgon och röfvare / af Mari Mihi. Stockholm: Bonnier. 1910. Libris 1615821
- I landet bakom molnen och andra reseskildringar / af Mari Mihi. Stockholm: Bonnier. 1911. Libris 1636884
- Signy : roman ur Stockholms sällskapslif / af Mari Mihi. Åhlén & Åkerlunds en-kronasböcker ; 85. Göteborg: Åhlén & Åkerlund. 1911. Libris 1636885
- Bara en hundracka samt andra berättelser / Mari Mihi. Albert Bonniers 25-öresböcker ; 24. Stockholm: Bonnier. 1912. Libris 1636883
- Sparbanken i Mariefred 1863 8/8 1913. Stockholm: Hasse W. Tullbergs boktr. 1913. Libris 3224804
- Dagar med Wirsén / af Mari Mihi. Stockholm. 1915. Libris 2779696
- De gamle herrarne : svensk originalroman för Hvar 8 dag / af Mari Mihi. Göteborg. 1915. Libris 3310754
- Från Donau till Save / Mari Mihi. Från kriget ; 4. Stockholm: Bonnier. 1916. Libris 1652091
- En bok utan namn och andra berättelser. Stockholm: Åhlén & Åkerlund. 1918. Libris 1655801
- Världens vildaste vågspel och andra berättelser / av Mari Mihi. Stockholm: Åhlén & Åkerlund. 1919. Libris 1655802
- Kring prillan och lagern : studenthistorier / av Anders Eje, Mari Mihi, Waldemar Swahn. Stockholm: Åhlén & Åkerlund. 1920. Libris 1252886
- Herrgårdshistorier och herrgårdsfolk / av Mari Mihi. Stockholm: Åhlén & Åkerlund. 1921. Libris 1487547
- Ödenas röda slott / av Mari Mihi. Stockholm: Åhlén & Åkerlund. 1923. Libris 1487548
- Vägen till Kreml och andra vägar / Mari Mihi. Stockholm: Medén. 1942. Libris 1418895
Referenser[redigera | redigera wikitext]
- ^ [a b] K Gustaf O E Lindqvist, Svenskt biografiskt lexikon, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Libris, 23 oktober 2012, läs online, läst: 24 augusti 2018.[källa från Wikidata]
- ^ Vem är det: svensk biografisk handbok. 1939. Stockholm: Norstedt. 1939. Libris 3681516
- ^ Yngve Andersson, Gustaf Lindqvist, borgmästare, författare, kosmopolit, skrift utgiven av Mariefredsbygdens hembygdsförening 1984
- ^ [a b c d e] Sven Erik Täckmark: Gustaf Lindqvist i Svenskt biografiskt lexikon (1980–1981)
- ^ Projekt Runeberg, Ord och Bild, 1906
- Lindqvist, Gustaf i Vem är det 1943, sidan 509
- Svenskt författarlexikon : biobibliografisk handbok till Sveriges moderna litteratur. [1, 1900-1940]. Stockholm: Rabén & Sjögren. 1942. sid. 488. Libris 113133. https://runeberg.org/sfl/1/
- Lindqvist, Gustaf i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1912)
Externa länkar[redigera | redigera wikitext]