Gustaf Otto Stenbock

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Gustaf Otto Stenbock
Gustav Otto Stenbock
Porträtterad av David Klöcker Ehrenstrahl
Titlar
Tidsperiod 1651–1685
Tidsperiod 1655–1657
Företrädare Johan Lilliehöök
Efterträdare Simon Grundel-Helmfelt
Tidsperiod 1656–1685
Tidsperiod 1658–1664
Efterträdare Gustaf Persson Banér
Tidsperiod 1660–1680
Företrädare Erik Stenbock
Efterträdare Carl Larsson Sparre
Tidsperiod 1664–1676
Företrädare Carl Gustaf Wrangel
Efterträdare Sig själv
Tidsperiod 1676–1685
Företrädare Sig själv
Efterträdare Hans Wachtmeister
Tidsperiod 1682−1685
Andra titlar Riksråd, universitetskansler, riksdagsledamot, överkommendant, guvernör, hovjunkare
Militärtjänst
Tjänstetid 1631–1685
Grad Fältmarskalk
Slag/krig Trettioåriga kriget

Torstensonska kriget
Karl X Gustavs polska krig

Karl X Gustavs första danska krig

Karl X Gustavs andra danska krig
Skånska kriget

Personfakta
Personnamn Gustaf Otto Stenbock
Född 7 september 1614
Länghems församling, Älvsborgs län, Sverige
Nationalitet Sverige Sverige
Död 24 september 1685 (71 år)
Stockholm, Sverige
Begravd Strängnäs domkyrka, Södermanlands län, Sverige
Frälse/adelsätt Stenbock
Sätesgård Hässelbyholm, Södermanland
Torpa, Västergötland
Ulvsunda slott och Huvudsta gård, Uppland
Vapnö slott, Halland
Far Gustav Eriksson (Stenbock)
Mor Beata Margareta Brahe
Familj
Gift 22 juli 1645
Stockholm, Sverige
Make/maka Brita Horn
Gravvård i Strängnäs domkyrka

Gustaf Otto Stenbock, född 7 september 1614 i Torpa stenhus i Västergötland, död 24 september 1685 i Stockholm, var en svensk greve, militär och ämbetsman.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Gustaf Otto Stenbock var son till grevinnan Beata Margareta Brahe och riksrådet Gustav Eriksson (Stenbock). Han utnämndes till riksråd 1652 och fältmarskalk 1656 samt var generalguvernör över Skånelandskapen 1658–64. Han utnämndes sedan av förmyndarregeringen till riksamiral 1664–1676 samt kansler för Lunds universitet 1666–1684.

En kommissorialrätt avsatte Stenbock som riksamiral år 1676, efter att han ansetts ha misslyckas i sitt uppdrag. Reduktionen och förmyndarräfsten drabbade honom hårt. [1]

Stenbock var först gift med friherrinnan Brita Horn af Åminne, och sedan gift med Kristina Katarina De la Gardie (1632–1704), som var dotter till Jakob De la Gardie. De fick barnen Magnus Stenbock, Hedvig Eleonora Stenbock och Christina Catharina Stenbock (1649–1719). Stenbock är begravd i det inre av Strängnäs domkyrka.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Bra Böckers lexikon, 1979.

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

Företrädare:
Carl Gustaf Wrangel
Sveriges riksamiral
1664–1676
Efterträdare:
Sig själv
Sveriges översteamiral
Företrädare:
Ingen tidigare innehavare
Kansler för Lunds universitet
1666–1684
Efterträdare:
Claes Fleming
Företrädare:
Sig själv
Sveriges riksamiral
Sveriges översteamiral
1676–1685
Efterträdare:
Hans Wachtmeister
Sveriges generalamiral