Gustaf Peyron den äldre

Från Wikipedia
Gustaf Peyron den äldre
Född17 juli 1783
Sankt Petersburg
Död29 februari 1852 (68 år)
Stockholm
BegravdNorra begravningsplatsen[1][2]
kartor
Medborgare iSverige
Utbildad vidJenas universitet
SysselsättningPolitiker, ämbetsman, militär
Befattning
Regementschef, Jämtlands fältjägarregemente (1818–1821)
Regementschef, Livbeväringsregementet (1821–1824)
Regementschef, Västmanlands regemente (1823–1825)
Landshövding i Södermanlands län (1824–1833)
Sveriges lantförsvarsminister
Regeringen Nordenfalk och Regeringen Mauritz Posse II (1844–1848)
BarnGustaf Peyron den yngre (f. 1828)
Knut Peyron (f. 1831)
Gustaf Fredrik Peyron (f. 1854)
FöräldrarClaes Bartholomeus Peyron
SläktingarEduard August Peijron (syskon)
Utmärkelser
Pour le Mérite (1813)
Sankt Annas orden, andra klass (1814)
Sankt Vladimirs orden, andra klassen (1824)
Kommendör med stora korset av Svärdsorden (1836)
Andra klassen av Röda örns orden (1840)
Riddare med storkors av Guelferorden (1845)
Storkors av Dannebrogorden (1845)
Kungliga Serafimerorden (1850)
Redigera Wikidata

Gustaf Abraham Peyron, född 17 juli 1783 i Sankt Petersburg, död 29 februari 1852, var en svensk friherre, militär och politiker, bland annat krigsminister 1844–1848.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Gustaf Peyron var son till son ministerresidenten Claes Bartholomeus Peyron och bror till Eduard Peijron och Karl Peyron (1757-1784). Han var far till Gustaf Peyron den yngre och Knut Peyron.

Peyron blev 1794 fänrik vid amiralitetet, 1797 transporterades han till fänrik vid Svenska gardet, deltog 1807 i kriget i Pommern och utnämndes samma år till stabsadjutant hos konungen och kapten. Han förordnades 1813 till chef de bureau vid nordarméns i Tyskland generalstab, var i denna egenskap med vid Grossbeeren, Dennewitz och Leipzig, gjorde såsom överste 1814 års fälttåg i Brabant, Holstein och Norge.

Efter krigsslutet blev han 1818 chef för Jämtlands regemente, 1821 för Livbeväringsregementet och 1823 för Västmanlands regemente, 1824 landshövding i Södermanlands län, 1828 statssekreterare vid krigsexpeditionen, 1833 generalbefälhavare i 6. militärdistriktet, 1837 tillförordnad överpostdirektör och 1838 tillförordnad president i Krigskollegium samt kallades 18 maj 1844 till statsråd och chef för Lantförsvarsdepartementet.

Vid sitt utträde ur konseljen, 1848, övertog han generalbefälet i 2. militärdistriktet och förde det till sin död. 1825 erhöll han adlig och 1841 friherrlig värdighet, blev 1815 ledamot av Krigsvetenskapsakademien. År 1841 kreerades han till filosofie doktor i Jena.

Utmärkelser[redigera | redigera wikitext]

Svenska utmärkelser[redigera | redigera wikitext]

Utländska utmärkelser[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Peyron, 1. Gustaf Abraham, 1904–1926.

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Svenskagravar.se, Peijron, läs online, läst: 28 januari 2018.[källa från Wikidata]
  2. ^ Generallöjtnant Herr Friherre Gustaf Peyron ★ 17.7 1783 ✝ 20.2 1859, läst: 9 oktober 2023.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b c d e f g h i] ”Peyron nr 392 - Adelsvapen-Wiki”. www.adelsvapen.com. https://www.adelsvapen.com/genealogi/Peyron_nr_392. Läst 11 maj 2019. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]