Gustaf Robert Dahlander

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Gustaf Robert Dahlander
Gustaf Robert Dahlander.jpg
Född7 juni 1834[1][2]
Karl Johan församlingSverige[2][3][4]
Död27 september 1903[1][2] (69 år)
Adolf Fredriks församlingSverige[1][2]
BegravdNorra begravningsplatsen[5]
kartor
MedborgarskapSvenskt
Utbildad vidChalmers tekniska högskola Blue pencil.svg
SysselsättningFysiker[1], elektroingenjör[1], fackskolelärare[1]
ArbetsgivareChalmers tekniska högskola
Kungliga Tekniska högskolan
BarnRobert Dahlander (f. 1870)
Redigera Wikidata

Gustaf Robert Dahlander, född 7 juni 1834 i Göteborg, död 27 september 1903 i Stockholm, var en svensk ingenjör och fysiker, föreståndare (rektor) för KTH 1890–1902. Dahlander studerade vid Chalmerska slöjdskolan i Göteborg och Skeppsbyggeriinstitutet i Karlskrona och utexaminerades 1852 som skeppsbyggmästare, tog 1856 civilingenjörsexamen vid Högre artilleriläroverketMarieberg, anställdes samma år som lärare vid Chalmersska slöjdskolan samt utnämndes 1862 till lektor vid Chalmers och 1870 till professor i teoretisk och tillämpad fysik vid Teknologiska institutet. 1860 blev han ledamot av Kungliga Vetenskaps- och Vitterhetssamhället i Göteborg och 1873 ledamot av Kungliga Vetenskapsakademin. Han blev filosofie hedersdoktor vid Uppsala universitet i samband med jubelfesten 1893.

Såväl i Göteborg som i Stockholm hade Dahlander ett flertal viktiga uppdrag för staten och kommunen. Exempelvis kan nämnas att han som sekreterare, och sedermera även som ledamot, i kommittén för den tekniska undervisningens ordnande (1872–1876) och genom särskilda i samband därmed stående uppdrag bidrog till reorganisationen och utvecklingen av det tekniska undervisningsväsendet i Sverige. Vidare bidrog han till ordnandet an Göteborgs kommunala vattenledningsverk samt till utvecklingen av belysnings- och telefonväsendet i Stockholm. 1883–1902 var Dahlander ledamot och ordförande i styrelsen för Tekniska skolan i Stockholm.

1890–1902 var Dahlander tillförordnad rektor för Kungliga Tekniska högskolan (KTH). Ur KTH:s utvecklingshistoria under Dahlanders ledning kan nämnas upprättandet av fackskolor för elektroteknik (1901) och skeppsbyggnadskonst, förändrade inträdeskrav, varigenom studentexamen blev obligatorisk för ordinarie elever, inrättandet av fysiskt och elektrotekniskt laboratorium, överflyttning till KTH och utvidgning av Jernkontorets materialprovningsanstalt.

Dahlanders professur omvandlades 1899 på hans eget initiativ från en professur i tillämpad fysik till en prufessor i elektroteknik. Han blev således KTH:s förste professor i ett elektrotekniskt ämne, och räknas därför som grundare av detta område på KTH.[6]

Som vetenskaplig författare utövade Dahlander en bred verksamhet. I Vetenskapsakademins handlingar, tyska Annalen der Physik und Chemie och andra tidskrifter offentliggjorde han bland annat undersökningar rörande determinantteorin, den geometriska teorin för accelerationen, ljusets diffraktion, den mekaniska värmeteorin, metalltrådars spänstighetskoefficient, kroppars avsvalning i vätskor.

Dahlander ägnade sig även åt dramatiskt författarskap och utgav i tryck femaktstragedien Ingvar (1863), sorgespelet Sjökonungen (1879) och skådespelet En carolin (1880).

1859–1866 var han en av utgivarna av Sveriges första tekniska tidskrift, Tidskrift för teknologi och tillämpad naturlära. Dahlander författade en mängd artiklar i mekanik i Nordisk familjebok under signaturen G. R. D.. Dahlander genomförde åtskilliga resor i utlandet för vetenskapliga och tekniska ändamål, bland annat 1865–1866 som Letterstedtsk stipendiat utsedd av Vetenskapsakademin samt 1873 och 1877 på grund av uppdrag från Sveriges regering.

Far till Robert Dahlander, född 1870.

Bibliografi[redigera | redigera wikitext]

  • Den minsta qvadratmethoden, särdeles med afseende å dess användande inom fysiken. Göteborg. 1858. Libris länk 
  • Ingvar : sorgspel i 5 akter. Örebro. 1863. Libris länk 
  • Om den tekniska undervisningen i några af Europas länder. Göteborg: D. F. Bonnier. 1866. Libris länk 
  • Lärobok i mekaniken. Göteborg: Bonnier. 1869. Libris länk 
  • Inledning till maskinläran. 1, Läran om kraftmaskiner. Göteborg: Bonnier. 1870. Libris länk 
  • Tillämpad värmelära : anteckningar om värmets användande inom tekniken. Stockholm: Beijer. 1873. Libris länk 
  • Problem och öfningar i fysik. Stockholm: Alb. Bonnier. 1878-1879. Libris länk 
  • Åtgärder vidtagna i några af Europas länder för konstindustriens befrämjande : reseberättelse. Stockholm: Centraltryckeriet. 1878. Libris länk  - Medförfattare Fritz von Dardel.
  • Sjökonungen : sorgespel i fem akter. Stockholm. 1879. Libris länk 
  • En carolin : skådespel i fem akter. Stockholm. 1880. Libris länk. http://hdl.handle.net/2077/53257 
  • Elektriciteten och dess förnämsta tekniska tillämpningar : med särskild hänsyn till de nyaste uppfinningarne. Stockholm: Bonnier. 1882. Libris länk 
  • Lärobok i fysik för högre läroverk och för sjelfstudium. Stockholm: Bonnier. 1886. Libris länk 
  • Elektricitetens nyaste framsteg på teknikens område. Stockholm: Bonnier. 1888. Libris länk 
  • Elektriciteten : nyaste uppfinningar och forskningar : ett supplement till förf:s förut (år 1893) utg. bok i samma ämne : Elektriciteten och dess förnämsta tekniska tillämpningar o. s. v. Med 194 figurer i texten. Stockholm. 1899-1901. Libris länk 
  • Angående förslaget till Tekniska högskolans utvidgning : (anförande af Högskolans föreståndare vid lärarekollegiets sammanträde den 21 Jan. 1901.). Stockholm. 1901. Libris länk 
  • P.M. angående Tekniska högskolans organisation, meddelad högskolans styrelse den 27 april 1902. Stockholm. 1902. Libris länk 

Källor[redigera | redigera wikitext]

Small Sketch of Owl.pngDen här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Dahlander, Gustaf Robert, 1904–1926.

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d e f] Gustaf Robert Dahlander, Svenskt biografiskt lexikon, Svenskt Biografiskt Lexikon ID: 15783, läs online, (Källa från Wikidata)
  2. ^ [a b c d] Sveriges dödbok, omnämnd som: 18340607 Dahlander, Gustaf Robert, läst: 2 april 2018, (Källa från Wikidata)
  3. ^ Folkräkningar (Sveriges befolkning) 1880, Riksarkivet, omnämnd som: Dahlander, Gustaf Robert, f. 1834 i Göteborg Göteborgs och Bohus län, Professor, läs online, läst: 2 april 2018, (Källa från Wikidata)
  4. ^ Folkräkningar (Sveriges befolkning) 1890, Riksarkivet, omnämnd som: Dahlander, Gustaf Robert, f. 1834 i Göteborg, Professor, läs online, läst: 2 april 2018, (Källa från Wikidata)
  5. ^ Dahlander, GUSTAF R., SvenskaGravar.se, läs online, läst: 13 april 2017, (Källa från Wikidata)
  6. ^ Kongl. Elektrosektionen 1910 - 1985: Gustaf Robert Dahlander Arkiverad 20 augusti 2009 hämtat från the Wayback Machine.

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Företrädare:
Knut Styffe
Föreståndare för Kungliga Tekniska högskolan (t.f.)
1890–1902
Efterträdare:
Anders Lindstedt