Gustaf Steffen

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Gustaf Steffen
Gustaf Steffen 1928.JPG
Född 4 maj 1864[1]
Klara församling[2]
Död 15 april 1929[1]
Vasa församling[2]
Nationalitet Svensk
Sysselsättning Nationalekonom, universitetslärare, sociolog[2], politik[2]
Befattning Riksdagsledamot[2]
Politiskt parti Socialdemokraterna
Redigera Wikidata

Gustaf Fredrik Steffen, född 4 maj 1864 i Stockholm, död 15 april 1929, var en svensk sociolog och riksdagsledamot.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Gustaf Steffen tog 1883 studentexamen i Stockholm och studerade därefter kemi vid en tysk högskola 1883-1885, var assistent vid Bergsakademien i Berlin 1885-1887 och vid Royal Agriculture Society i London 1889. Han höll föreläsningar i nationalekonomi i England 1892-1896, och var därefter korrespondent vid Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning, Aftonbladet med flera.

Han avlade filosofie doktorsexamen i Rostock 1902, och 1903 utsågs han till professor i nationalekonomi och sociologi vid Göteborgs högskola. 1904 utsågs han till ledamot av Vetenskaps- och vitterhetssamhället.

Steffen var under åren 1911-16 ledamot av riksdagens första kammare för Stockholms läns valkrets, men 1915 uteslöts han ur det socialdemokratiska partiet på grund av påstådd, uttalad tyskvänlighet. Efter första världskriget återinträdde han dock i partiet. År 1912 blev han ledamot av bostadskommissionen, 1913 ledamot av sociala rådet och 1920 ledamot av socialiseringsnämnden.

Steffen var ledamot av Kungliga Vetenskaps- och Vitterhetssamhället i Göteborg.

Skrifter[redigera | redigera wikitext]

  • Sociala studier (sju delar, 1905-12)
  • Den industriella arbetarfrågan (1889 i "Verdandis småskrifter")
  • Färgernas betydelse i djur- och växtvärlden (1890 i "Verdandis småskrifter")
  • Normalarbetsdagen (1891 i "Verdandis småskrifter")
  • Från det moderna England (1893; tysk upplaga 1895)
  • Brittiska ströftåg (1895; tysk upplaga 1896),
  • Studier öfver lönsystemets historia i England (två delar, 1895, 1899; i Lorénska stiftelsens skrifter, 16)
  • England som världsmakt och kulturstat (1898; tysk upplaga 1899)
  • Lönarbetaren och samhället (1900), omarbetad på tyska: Geschichte der englischen lohnarbeiter, I 1250-1760 (1901), II 1760-1830 (1904), III 1830-1890 (1905)
  • Über die kaufkraft erwachsener männlicher arbeiter in England 1760-1830 (dissertation 1902)
  • England och demokratismen (1909; tysk bearbetning 1911)
  • Lagstiftningen om smärre jordbruk och jordlotter i England, Skottland och Irland (1909; emigrationsutredningen)
  • Utvandringen och de ekonomiska konjunkturerna i Sverige och Italien (1909; emigrationsutredningen)
  • Lebensbedingungen moderner kultur (1909)
  • Das problem der demokratie (1912)
  • Samhällets kamp mot fattigdomen. I. Den lagstadgade minimilönen (1913)
  • Sociologien, dess föremål och problemer (1907; tre upplagor)
  • Sociologi (I-IV, 1910- 11)
  • Der weg zu sozialer erkenntniss (1911)
  • Die grundlagen der soziologie (1912)
  • Die irrwege sozialer erkenntniss (1913)
  • Den materialistiska samhällsuppfattningens historia före Karl Marx (1914)
  • Marx och materialismen (1914)
  • Krig och kultur (fyra delar, 1914-17; flera tyska upplagor)
  • Världsåldrarna
  • Demokrati och maktpolitik

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Gustaf F Steffen, Svenskt biografiskt lexikon, Svenskt biografiskt lexikon: 20049, läs online
  2. ^ [a b c d e] Gustaf F Steffen, Svenskt biografiskt lexikon: 20049, läst: 23 augusti 2017

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]