Gustaf Törnfelt
| Gustaf Törnfelt | |
| Född | 3 april 1884[1] S:t Laurentii församling[1], Sverige |
|---|---|
| Död | 18 mars 1967[1] (82 år) S:t Laurentii församling[1], Sverige |
| Medborgare i | Sverige |
| Sysselsättning | Spelman |
| Föräldrar | Anders Johan Törnfelt Eva Charlotta Karlsdotter |
| Redigera Wikidata | |
Gustaf Werner Törnfelt, född 3 april 1884 i Söderköping, död 18 mars 1967 i Söderköping, var en svensk spelman. Han lärde sig några melodier av spelmannen Niklas Jonsson i Skönberga socken.
Biografi[redigera | redigera wikitext]
Törnfelt föddes 3 april 1884 i Söderköping. Han var son till garvaren Anders Johan Törnfelt och Eva Charlotta Karlsdotter.[2][3][4] 1887 flyttade familjen från Söderköping till Hälla Lillgård i Ringarums socken. Där började hans far att arbeta som handlare.[5][6] 1896 bosatte de sig på Källsätter i Skönberga socken.[7] Där lärde han sig några melodier av spelmannen Niklas Jonsson i Skönberga.[8] Törnfelt blev 1899 dräng på Bredsätter och år 1900 på Fröberga.[9][10] 1903 arbetade han som dräng på Stora Arentorp i Skällviks socken.[11] Törnfelt började 1908 arbeta på Ljusfors pappersbruk i Kullerstad.[12] 1909 började arbetade som dräng på Stora Norrby i Ringarums socken och 1910 på Stora Ulvebo i Skällviks socken.[13][14][15]
Törnfelt gifte sig 29 oktober 1911 med Ingrid Serafia Nilsson. De bosatte sig på Ekelund i Skällvik. 1916 blev han torpare på Östra Kolarbo under Stora Ulvebo.[16][17] Familjen flyttade 1925 Stora Norrby i Ringarum och samma år vidare till Krogsmåla i Drothems socken.[18][19][20] På senare år kom Törnfelt i kontakt med Östergötlands spelmansförbund och då började ägna sig mer åt fiolspelandet. Han kom bland annat i kontakt med spelmannen Anders Höggren i Borgs socken.[8] Törnfelt avled 18 mars 1967 i Söderköping.[21]
Familj[redigera | redigera wikitext]
Törnfelt gifte sig 29 oktober 1911 med Ingrid Serafi Nilsson (född 1892). De fick tillsammans barnen Gustav Hubert (född 1914) och Vera Ingegärd (född 1924).[22][23]
Verklista[redigera | redigera wikitext]
- Vals i D-dur efter lantbrukaren Niklas Jonsson i Skönberga.[8]
- Polska i D-dur efter lantbrukaren Niklas Jonsson i Skönberga.[8]
- Polska i D-dur. Låten spelades av bonddottern Fia Engström (Spele Fia) från Hammartorp i Skällvik. Hon var elev till Pelle Fors.[8]
- Polska i D-dur. Låten spelades av Brita Edlén, Norrköping. Törnfelt trodde att låten kom från Gusum.[8]
- Polska i D-dur från Skönberga.[8]
Källor[redigera | redigera wikitext]
Noter[redigera | redigera wikitext]
- ^ [a b c d] Sveriges dödbok 1830–2020, åttonde utgåvan, Sveriges Släktforskarförbund, november 2021, Törnfelt, Gustaf Verner, läst: 17 december 2022.[källa från Wikidata]
- ^ S:t Laurentii (E) C:7 (1879-1895) Sida: 134-135
- ^ S:t Laurentii (E) AI:20 (1881-1885) Sida: 77
- ^ S:t Laurentii (E) AI:21 (1886-1890) Sida: 290
- ^ Mogata (E) AI:13 (1887-1891) Sida: 37
- ^ Mogata (E) AI:14 (1892-1896) Sida: 41
- ^ Skönberga (E) AI:22 (1894-1899) Sida: 71
- ^ [a b c d e f g] Andersson, Nils; Olof Andersson, Samfundet för visforskning (1936). Svenska låtar 20 Östergötland II. Svenskt visarkiv. sid. 18-19. Libris 159592. ISBN 9170212198
- ^ Skönberga (E) AI:22 (1894-1899) Sida: 40
- ^ Skönberga (E) AIIa:1 (1900-1909) Sida: 49, 77
- ^ Skällvik (E) AIIa:1 (1899-1911) Sida: 5, 330
- ^ Kullerstad (E) AIIa:4 (1906-1914) Sida: 197
- ^ Ringarum (E) AIIa:1 (1900-1910) Sida: 283
- ^ Skällvik (E) AIIa:1 (1899-1911) Sida: 281
- ^ Skällvik (E) AIIa:2 (1911-1920) Sida: 263
- ^ Skällvik (E) AIIa:2 (1911-1920) Sida: 283, 258
- ^ Skällvik (E) AIIa:4 (1920-1929) Sida: 325
- ^ Ringarum (E) AIIa:9 (1920-1929) Sida: 315
- ^ Drothem (E) AIIa:9 (1916-1925) Sida: 329
- ^ Drothem (E) AIIa:11 (1926-1935) Sida: 307
- ^ Sveriges dödbok 1901-2009
- ^ Skällvik (E) C:9 (1895-1915) Sida: 88
- ^ Skällvik (E) C:10 (1916-1939) Sida: 46