Gustaf von Psilander
| Gustaf von Psilander | ||
|---|---|---|
| ||
Titlar
| ||
| Tidsperiod | 1719 | |
| Tidsperiod | 1716-1728 | |
| Företrädare | Nils Posse | |
| Efterträdare | Johan Didrik Grönhagen | |
| Tidsperiod | 1728 - 1734 | |
| Företrädare | Georg Vilhelm Fleetwood | |
| Efterträdare | Georg Bogislaus Staël von Holstein | |
| Yrke | Militär | |
| Övrigt arbete | Landshövding | |
Militärtjänst
| ||
| I tjänst för |  SverigeMall:Landsdata Holland Holland 1689-1695 | |
| Försvarsgren | Flottan | |
| Land | Sverige | |
| Tjänstetid | 1689-1738 | |
| Grad | Amiral | |
| Slag/krig | Slaget vid Orford Ness | |
| Utmärkelser | Adlades 1712, 1719 friherre | |
|
| ||
Personfakta
| ||
| Född | 16 augusti 1669 Stockholm | |
| Död | 18 mars 1738 Karlskrona | |
Släkt
| ||
| Frälse- eller adelsätt | von Psilander | |
| Barn | Peter von Psilander | |
| ||
| Gustaf von Psilanders begravningsvapen, som hänger i Kalmar domkyrka | ||
Gustaf von Psilander, född 16 augusti 1669 i Stockholm, död 18 mars 1738 i Karlskrona, var en svensk friherre, militär och amiral. Han deltog i slaget vid Orford Ness den 27 juli 1704. Under åren 1716 till 1728 var han landshövding på Gotland och mellan 1728 och 1734 i Kalmar län.
Biografi
Efter språkstudier i Stralsund började Psilander vid 18 års ålder tjänstgöra vid flottan som skeppsskrivare. År 1689 blev han konstapel och hade under åren 1689-1695 anställning vid holländska flottan och deltog i flera av dess strider. Efter hemkomsten befordrades han 1697 till överlöjtnant i svenska flottan och år 1700 till kapten. Som fartygschef var han med om landstigningen på Själland samma år samt överförandet av svenska hären till östersjöprovinserna. Under en konvoj av svenska flottan till England var han befälhavare på skeppet Öland och anfölls vid inseglingen till Engelska kanalen av en engelsk eskader på nio skepp, då han vägrade hälsa den engelska flottan genom att nedfira märsseglen. Efter fyra och en halv timmes strid måste han ge sig, då fartyget blivit manöverodugligt och en fjärdedel av besättningen var stridsoduglig. Fartyget bogserades i land och Psilander fängslades i en månad. Fartyget reparerades hjälpligt, men strandade under hemfärden på Skagens rev och slogs sönder.
Först 1710 blev Psilander åter fartygschef, utsågs till holmmajor i Karlskrona samma år, utnämndes 1714 till viceamiral och chef för örlogsvarvet i Karlskrona och erhöll 1715 amiralsfullmakt. I oktober 1716 förordnades han till landshövding på Gotland, där han lyckades avvärja flera ryska anfall. År 1728 förflyttades han till Kalmar för att vara närmare flottstationen i Karlskrona, där han hade flera uppdrag. I december 1734 utnämndes han till president i Amiralitetskollegiet. 1831 lät Svenska Akademien prägla en medalj över Psilander.
Gustaf von Psilander har fått följande fartyg uppkallade efter sig:
- HMS Psilander (1899), en torpedkryssare sjösatt 1899, togs ur bruk 1937, sänktes 1939.
- HMS Psilander (J18), en jagare sjösatt 1926, togs ur bruk 1947.
Källor
- Psilander, Gustaf von P. i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1915)
- von Hofsten, Gustaf & Waernberg, Jan (2003). Örlogsfartyg - Svenska maskindrivna fartyg under tretungad flagg. Svenskt Militärhistoriskt Bibliotek. sid. 131 & 160. ISBN 91-974384-3-X
Vidare läsning
- Glete, Jan: Gustaf von Psilander i Svenskt biografiskt lexikon (1995-1997)
- Liljegren, Bengt (2002). ”Kaptenen som vägrade stryka flagg”. Populär historia 2002:3,: sid. 38-44 : färgill.. 1102-0822. ISSN 1102-0822. http://www.popularhistoria.se/artiklar/kaptenen-som-vagrade-stryka-flagg/. Libris 10224825
| Företrädare: Nils Posse |
Landshövding i Gotlands län 1716-1728 |
Efterträdare: Johan Didrik Grönhagen |
| Företrädare: Georg Vilhelm Fleetwood |
Landshövding i Kalmar län 1728 - 1734 |
Efterträdare: Georg Bogislaus Staël von Holstein |
|