Gustav Adolfsbakelse

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Exempel på Gustav Adolfsbakelse.
Exempel på Gustav Adolfsbakelse.
Vinnaren i 2003 års tävling.

Gustav Adolfsbakelse är en bakelse som äts till minnet av Gustav II Adolfs dödsdag den 6 november 1632.[1] Traditionen att äta en bakelse den 6 november har även spritts till Finland där framförallt finlandssvenskarna firar Svenska dagen på Gustav II Adolfs dödsdag.[2]

Historia[redigera | redigera wikitext]

Förmodligen började traditionen 1854 i samband med Gustav II Adolfs-statyns invigning i Göteborg, där bland andra konditorn R. Rubenson varje år i Bloms hotels salonger brukade arrangera en uppskattad utställning av sina konstnärligt utförda bakverk och konfektyrer. Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning recenserade julutställningen 1854: "Man finner här artiklar, vilka kunna kallas verkliga små konstverk i sitt slag, som t.ex. små avbildningar av Gustav Adolfsstatyen, medaljonger innehållande kopior av kända genremålningar, utförda i choklad och socker etc." I GHT för 1854 kunde man, några dagar före statyns avtäckning, hitta en annons där Rubenson gjorde reklam för Gustav Adolfs-karameller med kungens bild. Idén att göra sötsaker av Gustav Adolf i Göteborg var verklighet redan innan göteborgarna kunde se kungabilden på torget.[3][1] Möjligen skapades traditionen att äta just den 6 november 1909 av konditorn Carl Bräutigamkonditoriet Bräutigams på hörnet Östra Hamngatan/Kungsgatan i Göteborg. Han hade inspirerats av tysk tradition där man åt speciella bakverk på helgondagar och gjorde en bakelse med citron- eller chokladgrädde varvat med sockerkaka och på toppen en kungasilhuett i rosa marsipan.[4][5]

Det finns ingen standardiserad bakelse utan varje region, stad eller till och med konditori har egna varianter. Nästan alltid har dock Gustav Adolfsbakelsen en kungasilhuett, vanligen i vit marsipan eller choklad. Mördegs- och sockerkaksbottnar överväger bland varianterna.[1] I Norrtälje gjordes en variant med rund smördegsbotten och spunnet socker runt kungasilhuetten. Sockret symboliserade dimman som låg över slagfältet i Lützen.[1]

I en tävling 2003 arrangerad av Livrustkammarens vänförening, Gastronomiska Akademiens vänförening och radioprogrammet Meny gjordes ett försök att skapa en standardiserad Gustav Adolfsbakelse. Petra Gunnarsson från Trollhättan vann med en bakelse gjord på sockerkaksbottnar, fläderkräm, svartvinbärskräm, hallongelé och tre chokladtrianglar som bildar en krona.[6] Den nya bakelsen har inte fått någon större spridning på Sveriges konditorier.[7]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d] ”Gustav Adolf bakelsens historia”. Danska Wienerkonditoriet. http://www.danskan.se/historia/gustav-adolf-bakelsens-historia. Läst 10 november 2013. 
  2. ^ ”Svenska dagen genom tiderna”. Svenska Centralarkivet. http://www.kolumbus.fi/seanhype/luckan/senior-it/svenska_dagen.htm. Läst 8 mars 2014. 
  3. ^ GHT, 11 december 1954, "Pappa till HT:s flygande - och sötsak av Gustav Adolf."
  4. ^ Gustav Adolf – alla bakelsers kung”. Dagens Nyheter. 5 november 2011. http://www.dn.se/mat-dryck/gustav-adolf-alla-bakelsers-kung/. Läst 10 november 2013. 
  5. ^ ”Gustav Adolf bakelsen 100 år”. SVT. http://www.svt.se/nyheter/sverige/gustav-adolf-bakelsen-100-ar. Läst 10 november 2013. 
  6. ^ Söderhjelm, Simone (6 november 2003). ”Ny standard skapad för Gustav Adolfbakelser”. Aftonbladet. http://www.aftonbladet.se/nyheter/article10410111.ab. 
  7. ^ Gustav Adolfsdagen. Nordiska museet. Läst 2016-10-22.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]