Gustav Adolfsdagen
 | |
| Typ | temadag |
|---|---|
| Datum | 6 november |
| Geografi och firare | Estland,[källa behövs] Finland, Sverige |
| Period | 1800-talet- |
| Anledning | Gustav II Adolf stupade i slaget vid Lützen 1632 |
| Traditioner | Gustav Adolfsbakelser |
| Allmän flaggdag | Finland, Sverige |
Gustav Adolfsdagen är en temadag som firas den 6 november[1] till minne av Gustav II Adolfs dödsdag 1632, och är allmän flaggdag i Sverige[1], Finland[2] och Estland[källa behövs]. I Sverige brukar dagen firas genom att äta Gustav Adolfsbakelser.
Gustav II Adolf stupade i slaget vid Lützen, vilket inträffade den 6 november 1632 enligt den julianska kalendern. Enligt den gregorianska kalendern var datumet den 16 november, men den kalendern började användas i Sverige först 1753.
Firande i Sverige
[redigera | redigera wikitext]Dagen har firats sedan början av 1800-talet och är fortfarande populär i Göteborg, där man hyllar sin grundare med Gustav Adolfsbakelser. I Uppsala högtidlighåller studenterna minnet av Gustav Adolfs död samt hans mycket generösa gåva till universitetet. Detta sker främst genom hyllningen vid obelisken där kören Allmänna Sången sjunger. Efteråt brukar det ordnas en enklare sammankomst med föredrag.
I Lund hedras i november varje år Gustav II Adolf med Gustavadolfsbalen, arrangerad av Göteborgs nation. GA-balen, som festen också kallas, går av stapeln i AF-borgen.
Även på flera gymnasieskolor och andra grundskolor runtom i Sverige firas dagen. På Lundsbergs skola i Värmland firas minnet av kungen på Gustav Adolfsdagen genom att en pjäs spelar upp slaget vid Lützen.
Finland
[redigera | redigera wikitext]Dagen firas också i Finland under namnet Svenska dagen, men då mera som en samlande dag för svenska språket i Finland. Traditionen att äta en bakelse den 6 november finns även i Finland.[3]
På 1930‐talet uppstod det konflikt mellan svensktalande finnar och ”äktfinnar” om firandet av dagen. Äktfinnarna ansåg att man istället för en svensk kung borde fira hans finska knektar. Vid firandet 1933–1934 förekom det slagsmål mellan grupperna och polisen fick rycka in med vattenkanoner.[4]
Källor
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b] ”Rikskommittén Sveriges Nationaldag”. Arkiverad från originalet den 11 augusti 2014. https://archive.today/20140811090907/http://www.nationaldagen.se/sveriges-flagga/allmanna-flaggdagar/. Läst 8 augusti 2014.
- ^ ”Flaggdagar och flaggtider”. Finska inrikesministeriet. Arkiverad från originalet den 5 maj 2018. https://web.archive.org/web/20180505111631/http://intermin.fi/sv/flagga-och-vapen/flaggdagar-och-tider. Läst 7 april 2018.
- ^ ”Svenska dagen genom tiderna”. Svenska Centralarkivet. http://www.kolumbus.fi/seanhype/luckan/senior-it/svenska_dagen.htm. Läst 8 mars 2014.
- ^ Oredsson, Sverker (2007). Gustav II Adolf. Atlantis. sid. 353. ISBN 978‐91‐7353‐157‐3