Hoppa till innehållet

Gustav Björkstrand

Från Wikipedia
Biskop emeritus
Gustav Björkstrand
Gustav Björkstrand, Oslo 08.10.2015.jpg
Gustav Björkstrand 2015.
KyrkaEvangelisk-Lutherska kyrkan i Finland

StiftBorgå stift, biskop
Period20062009
FöreträdareErik Vikström
EfterträdareBjörn Vikström

Prästvigd1964
Akademisk titelTeologie doktor 1976
Född25 oktober 1941 (82 år)
Karleby

Hilding Gustav Mattias Björkstrand, född 25 oktober 1941 i Karleby, är en finländsk teolog, biskop och politiker.

Björkstrand prästvigdes 1964 och blev teologie doktor vid Åbo Akademi 1976 på en avhandling[1] om Åkerblomsrörelsen. Därförinnan verkade Björkstrand som skolungdomspräst i Helsingfors svenska församlingar 1965–1969 och rektor för Kristliga folkhögskolan i Nykarleby 1971–1975.

1975–1978 var han lektor i religionsundervisningens didaktik vid Åbo Akademi och dekanus för pedagogiska fakulteten där 1977–1978. Perioden 1978–2006 innehade Björkstrand tjänst som professor vid Åbo Akademi, först som tillförordnad professor i kyrkohistoria och sedan som professor i praktisk teologi 1988–2006. Från mitten av 1990-talet har han innehaft flera uppdrag inom European Science Foundation (europeisk samarbetsorganisation för forskning). Mellan 1997 och 2005 var han akademins rector magnificus. Han blev teologie hedersdoktor vid Uppsala universitet 2000.[2]

Björkstrand har innehaft många olika förtroendeuppdrag inom såväl kyrka som samhälle, inte minst som ombud vid kyrkomötet 1973, 1974–1977, 1978–1981 och 1982. Inom den samhälleliga sektorn har han ägnat sin uppmärksamhet främst åt utbildnings- och forskningspolitiska frågor på såväl lokal, nationell som internationell nivå. Han var kultur- och vetenskapsminister i Finlands regering 1983–1987, riksdagsman (Svenska folkpartiet) i Finlands riksdag 1987–1991, ordförande i riksdagens lagutskott 1987–1991 samt ordförande i mittengruppen i Nordiska rådet 1990–1991.

Efter att ha gått i pension från Åbo Akademi 2006 blev Björkstrand vald till biskop i Borgå stift. Från akademin erhöll han titeln professor emeritus. Björkstrand uppnådde den i Kyrkolagen 6:8 fastslagna åldern för avgång med pension den 25 oktober 2009, och hans tjänst som biskop upphörde därmed automatiskt den 31 oktober samma år. Björn Vikström valdes till ny biskop den 23 september 2009 och vigdes till sitt ämbete i november samma år.

Björkstrands karriär är närmst unik i vår tid, när han varit såväl professor, akademirektor, riksdagsman, minister och biskop.

Björkstrand har skrivit bland annat biografier över Jacob Tengström och John Vikström och en bok om Svenska psalmförfattare i Finland liksom självbiografin På avstånd ser man klarare.[3]

Bibliografi (urval)

[redigera | redigera wikitext]
  • 2011 – Maria Åkerblom: sändebudet med makt över liv och död. Helsingfors: Schildts. Libris 12233776. ISBN 9789515020505 
  • 2012 – Jacob Tengström: universitetsman, kyrkoledare och nationsbyggare. Skrifter utgivna av Svenska litteratursällskapet i Finland, 0039-6842 ; 772. Helsingfors: Svenska litteratursällskapet i Finland. Libris 13614584. ISBN 9789515832559 
  • 2016 – Livet är ett lagspel - John Vikström som kyrklig ledare och samhällspåverkare. Fontana media. ISBN 9789515508294 
  • 2020 – På avstånd ser man klarare: en självbiografi. Fontana Media Ab Oy. Libris w8k8hx39tn8nxmh0. ISBN 9789515508621 
  • 2022 – Svenska psalmförfattare i Finland. Kyrkohistoriska arkivet vid Åbo akademi. Meddelanden ; 52. Åbo: Kyrkohistoriska arkivet vid Åbo akademi. Libris jz4zt2k5gsmh06h2. ISBN 9789521241499 

Utmärkelser

[redigera | redigera wikitext]

[Redigera Wikidata]

  1. ^ Björkstrand, Gustav (1976). Åkerblom-rörelsen: en finlandssvensk profetrörelses uppkomst, utveckling och sönderfall. Åbo: Stift:s för Åbo akad. forskningsinst. Libris 7907800. ISBN 9516482511 
  2. ^ ”Gustav Björkstrand”. Uppsala universitet. Arkiverad från originalet den 23 oktober 2013. https://web.archive.org/web/20131023061942/http://katalog.uu.se/empInfo/?id=N1-166. Läst 22 oktober 2013. 
  3. ^ Korsström, Tuva (24 januari 2021). ”Från utmaning till utmaning”. Hufvudstadsbladet: s. 34–35. http://www.hbl.fi/artikel/fran-utmaning-till-utmaning/. 
  4. ^ [a b] Riksdagsledamöterna, Finlands riksdag, 142, läst: 30 maj 2024.[källa från Wikidata]
  5. ^ Presidentti myönsi yli 5 300 kunniamerkkiä (på finska), 5 december 2003, läs online, läst: 30 maj 2024.[källa från Wikidata]

Vidare läsning

[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]