Gustav Meyer

Från Wikipedia
Ej att förväxla med Gustav Meyrink.

Gustav Meyer, född 25 november 1850 i Groß-Strehlitz, Oberschlesien, död 28 augusti 1900 på sinnessjukanstalten Feldhof vid Graz, var en tysk språkforskare.

Meyer blev 1877 e.o. professor i sanskrit och jämförande språkvetenskap i Prag samt var 1881-97 professor i Graz. Han var verksam företrädesvis på det grekiska och albanska språkområdet. Han uppvisade albanskan som (enda) representant för en särskild indoeuropeisk språkfamilj, och hans arbeten på detta område var banbrytande.

Bibliografi i urval[redigera | redigera wikitext]

  • Die mit Nasalen gebildeten Präsensstämme (1873)
  • Zur Geschichte der indogermanischen Stammbildung und Deklination (1875)
  • Griechische Grammatik (1880; tredje upplagan 1896)
  • Albanesische Studien (sex häften, 1883-97, i "Sitzungsberichte der Wiener Akademie der Wissenschaften")
  • Essays und Studien zur Sprachgeschichte und Volkskunde (två band, 1885, 1893)
  • Reiseskizzen aus Griechenland und Italien (1886)
  • Albanesische Grammatik (1888)
  • Griechische Volkslieder in deutscher Nachbildung (1890)
  • Etymologisches Wörterbuch der albanesischen Sprache (1891; prisbelönt av Institut de France)
  • Türkische Studien (I, 1893, i "Sitzungsberichte der Wiener Akademie der Wissenschaften")
  • Neugriechische Studien (fyra häften, 1894-95, ibid.).

Källor[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Meyer, Gustav, 1904–1926.