Gutagård

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Gutagård eller Gutenhof (ryska: Готский двор) var den gotländska gården/faktoriet i Novgorod, vilken kan gå tillbaka på ett fördrag som avslöts redan tidigt på 1000-talet.

Redan 1015 omtalas i Novgorodfarmännens gård”, omkring 1070 nämns Olofs kyrka i Novgorod på en runsten och 1152 brann ”varjagernas bönehus”, liksom 1181, varefter den uppfördes i sten. Före 1269 har gotlänningarna också ägt en särskild gillesgård, vilken dock var försåld detta år. Till anläggningen var också knutna särskilda lagerplatser. Storhetstiden för gården var 1100- och 1200-talen. Fram till 1192 var Gutagård den enda ”varjaggården” i staden, då den fick sällskap av Peterhof.

Då Gutagård formellt sett tillhörde den gotländska landsbygden kan Visbyborna ha förvägrats tillträde dit efter inbördeskriget 1288, vilket kan ha varit en avgörande faktor för att Lübeck under 1290-talet attackerade Visbys ledande roll i handhavandet av ärenden kring Peterhof. När sedan Visbyborna åter fick tillträde till Gutagård kunde de hävda sig och sin rätt igen. Åtminstone före 1331 har Visbybor haft tillgång till handelsgården igen. Före 1402 hyrdes gården ut till hansan, vilken hyra skulle erläggas av Reval, och förblev i den statusen under resten av sin existens. På 1500-talet gled den ur händerna på såväl gotlänningar som hanseater, men ännu 1548 uppbar landsbygdens sändebud hyra från Reval, och 1562 erkändes indirekt gotlänningarnas ägorätt, då ryska sändebud var i Visby för att inspektera den ryska gården där. Gutagård organiserades förmodligen likartat med Peterhof.

Enligt nutida arkeologer ska Gutagård ha varit belägen i Novgorod på östra sidan (handelssidan) av floden Volchov, söder om Jaroslavgården, vid dåvarande Mikhailovagatan, nuvarande Stora Moskvagatan, söder om Nikolskajagatan. Något längre norrut längs samma gata ska tyska/lybska gården ha varit belägen.


Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  • Елена Александровна Рыбина (Elena Aleksandrovna Rybina), Иноземные дворы в Новгороде XII-XVII вв. (1986; "Utländska gårdar i Novgorod från 1100- till 1600-talet"), digitaliserad, med karta på sidan 22.