Guvernementet Kurland

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Guvernementet Kurland
Курляндская губернiя (Ryska)
Gouvernement Kurland (Tyska)

1795–1918
Flagga Vapen
Guvernementet Kurlands utsträckning och kretsindelning (på ryska).
Guvernementet Kurlands utsträckning och kretsindelning (på ryska).
Huvudstad Mitau
Språk tyska, ryska, lettiska
Religion Lutherdom
Bildades 1795


Upphörde 1918


Areal 27 286 km²
Folkmängd
 – befolkningstäthet
672 534 (1897)
25 inv/km²
Idag del av Lettland
Lettlands historia
Lettlands statsvapen
Denna artikel är en del av en serie
Tidig historia
Kundakulturen (ca 8000–5000 f.Kr.)
Narvakulturen (ca 5300–1750 f.Kr.)
Stridsyxekulturen (ca 2950-2300 f.Kr.)
Liver och Balterkulturen (ca 2000 f.Kr.-800-talet)
Medeltiden
Skandinavisk koloni i Kurland (650-850-talet)
Kurland, Semgallen, Livland och Lettgallen (800-1200-talet)
Nordiska korståg (1193-1316)
Svärdsriddarorden (1202-1237)
Livländska orden (1237-1561)
Tidigmoderna tiden
Livländska kriget (1558-1583)
Hertigdömet Kurland och Semgallen (1561–1795)
Andra polska kriget (1600-1629)
Svenska Livland (1621–1721)
Polska Livland (1629–1772)
Kurländsk kolonisering (1637-1690)
Karl X Gustavs ryska krig (1656-1661)
Stora nordiska kriget (1700-1721)
Moderna tiden
Guvernementet Livland och Kurland (1721/1795–1918)
Östfronten under första världskriget (1914–1918)
Baltiska hertigdömet (1918)
Det självständiga Lettland
Republiken Lettland (1918–1940)
Molotov-Ribbentrop-pakten (1939)
Reichskommissariat Ostland (1941–1945)
Lettiska SSR (1940–1990)
Den sjungande revolutionen (1987–1990)
Lettland (1990/1991–)

Lettland-portalen

Guvernementet Kurland var ett guvernement i Kejsardömet Ryssland 1795–1918. Större delen av Kurland ingår idag i republiken Lettland, där det utgör det historiska landskapet Kurzeme.

Geografi[redigera | redigera wikitext]

Kurland var den sydligaste av de ryska östersjöprovinserna och bestod av det egentliga Kurland (hertigdömet Kurland), den västra delen av Kurland, hertigdömet Semgallen, den östligaste delen, omfattande kretsarna Mitau och Selburg, biskopsstiftet Pilten (i kretsen Goldingen) och området Polangen (sydvästligaste delen vid Östersjön) samt gränsar i norr till Livland och Rigaviken, i öster till guvernementet Vitebsk, i söder till guvernementet Vilna, guvernementet Kovno och Ostpreussen och i väster till Östersjön.

Befolkning[redigera | redigera wikitext]

Kurlands befolkning, som 1897 uppgick till 672 534 invånare, bestod huvudsakligen (74 procent) av letter, vilka bildade bondeståndet; adeln och en stor del av stadsbefolkningen var till härstamning tyskar; endast 1,7 procent var ryssar och 1 procent polacker och litauer. Med avseende på bekännelsen var (1897) 76 procent protestanter, 16 procent rysk-ortodoxa och romerska katoliker, 8 procent judar. Lutherska kyrkan hade ett provinskonsistorium i Mitau.

Förvaltning[redigera | redigera wikitext]

I militäriskt hänseende tillhörde Kurland militärdistriktet Vilna. Guvernementet indelades i tio kretsar: Goldingen, Hasenpoth, Mitau, Tuckum, Bauske, Friedrichsstadt, Grobin, Illuxt, Talsen och Windau.

Kurland hade liksom de övriga östersjöprovinserna kvar sin juridiska organisation, sina lantdagar och kretsständer.

Näringsliv[redigera | redigera wikitext]

Jordbruket var jämte boskapsskötsel huvudnäring och skötes på ett mera rationellt sätt än i de angränsande guvernementen. Råg, havre, vete, korn, foderväxter, lin och hampa odlas mest.

Industrin var med undantag av brännvinsbränning inte betydlig, inte heller handeln. Utförseln bestod mest av brännvin, spannmål, lin, hudar och trävaror, införseln av manufaktur- och kolonialvaror.

Järnvägslinjen Sankt Petersburg-Warszawa genomskar sydöstra hörnet av Kurland. En bana gick från Riga till Windau och en från Riga över Mitau genom södra Kurland till Libau.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Den kurländska lantdagen, som författningsenligt utgjordes endast av adeln, beslöt att lägga Hertigdömet Kurland under Rysslands spira och förmådde 28 mars 1795 de forna hertigen att mot en pension för sig och sina döttrar avsäga sig regeringen. Kurland blev sålunda en rysk provins.

Kejsarinnan Katarina II lovade, att ständerna skulle få behålla tyska språket och sin gamla författning. Den senare gällde i huvudsak ännu i början på 1900-talet, även regeringens russifierande böjelser även i Kurland framträdde i flera avseenden. Bondeståndets ställning förbättrades genom livegenskapens upphävande 1817. Den ryska lagboken (Svod zakonov) infördes 1835.

En kejserlig ukas påbjöd 1850 ryska språkets användning (i stället för det tyska) i alla officiella skrivelser, men genomfördes strängt först 1867. Under det revolutionära tillståndet i Ryssland efter kriget med Japan härskade jäsning även i Kurland, och bl. a. avsatte en grupp letter och litauer i december 1905 myndigheterna i Windau och arbetade för upprättandet av en Lettisk republik, men rörelsen kvävdes, och dess upphovsmän dömdes i oktober 1906 till fängelse eller tvångsarbete.

Efter ryska revolutionen 1917 upplöstes guvernementet och uppgick i den självständiga republiken Lettland.

Källa[redigera | redigera wikitext]

Small Sketch of Owl.pngDen här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Kurland, 1904–1926.