Hällristningsområdet i Tanum

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Världsarv
Hällristningsområdet i Tanum
Tre män i en rituell dans
Tre män i en rituell dans
Geografiskt läge
Koordinater 58°42′4″N 11°20′28″Ö / 58.70111°N 11.34111°Ö / 58.70111; 11.34111
Plats Tanumshede, Tanums kommun, Västra Götalands län
Land Sverige Sverige
Region* Europa och Nordamerika
Data
Typ Kulturarv
Kriterier i, iii, iv
Referens 557
Historik
Världsarv sedan 1994  (18:e mötet)
Hällristningsområdet i Tanum på kartan över Västra Götalands län
Red pog.svg
Hällristningsområdet i Tanum
.
* Enligt Unescos indelning.
"Brudparet"
"Spjutguden", Litslebyhällen. Figuren har tolkats av vissa som Tyr eller Oden.

Hällristningsområdet i Tanum är ett område i Tanums kommun i Bohuslän där man funnit flera berghällar med stora mängder hällristningar från bronsåldern. Inte långt från den största av dem, Vitlyckehällen, är Vitlycke museum uppbyggt.

Ristningarna[redigera | redigera wikitext]

Vitlyckehällen, som är den största av hällarna, har närmare 300 inhuggna figurer och ca 170 skålgropar. Den kanske mest berömda scenen bland alla Tanums hällristningar, "Brudparet", finns här. Bland de övriga närliggande hällarna märks Litsleby med en ca 2,3 meter lång spjutbeväpnad man, "Spjutguden", och Aspeberget med en plöjningsscen, ett antal oxar och skepp. Hällen vid Fossum ligger en bit från de övriga. Den kännetecknas av en mer sammanhållen och konstnärlig komposition. Kanske är den gjord av en enda ristare.

Hällristningarna har i modern tid fyllts i med röd färg för att göra dem tydligare. Det är inte känt om de var målade från början.

Ett världsarv[redigera | redigera wikitext]

Hällristningsområdet Tanum finns med på Unescos världsarvslista. Världsarvskommittén utsåg 1994 området till att bli ett av Sveriges världsarv, med kriterierna i, iii och iv som grund. Motiveringen löd:[1]

Kriterium i: Hällristningsområdet i Tanum utgör ett enastående exempel på bronsålderskonst av högsta kvalitet
Kriterium iii: Mångfalden av motiv i Tanumsområdet erbjuder ett exceptionellt bevis på många aspekter på livet i bronsålderns Europa
Kriterium iv: Kontinuiteten i bosättningen och den överensstämmande markanvändningen i Tanum, som är illustrerad genom hällristningarna, de arkeologiska lämningarna och det moderna landskapet i Tanumsområdet gör allt till ett remarkabelt exempel på en kontinuitet över åtta årtusenden av människans historia

Världsarvet omfattar ett 45 km² stort område runt Tanumsslätten. Totalt finns här över 500 hällristningsplatser med sammanlagt 10 000-tals bilder. [2]

Motorväg[redigera | redigera wikitext]

MotorvägenE6 går genom området. Vägverket ville inte bygga runt området, eftersom det skulle förstöra restidsvinsten, utan ville endast försöka minimera skadan där vägen skulle dras, bland annat genom att dra en bit av vägen genom en tunnel. I juni 2009 godkände regeringen Vägverkets förslag. Bygget pågick mellan 2013 och 2015.[3] Detta var den sista biten i den numera sammanhängande motorvägen mellan Oslo och Köpenhamn via Göteborg.

När motorvägen invigdes öppnade samtidigt en rastplats med information om världsarvet. Från rastplatsen har man utsikt över området.[4][5]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”ICOMOS advisory body evaluation”. http://whc.unesco.org/archive/advisory_body_evaluation/557rev.pdf. Läst 2 januari 2015. 
  2. ^ ”Världsarvsområdet i Tanum - en förhistorisk bildskatt - Västarvet”. Arkiverad från originalet den 18 augusti 2016. https://web.archive.org/web/20160818051406/http://www.vitlyckemuseum.se/sv/Vastarvet/Verksamheter/Vitlycke-museum/Varldsarvet/Faktasida/?btid=episerver_55499. Läst 23 juli 2016. 
  3. ^ Vägverket: E6-delen Pålen-Tanumshede Arkiverad 14 juli 2015 hämtat från the Wayback Machine.
  4. ^ ”Rastplats med blick mot världsarv”. http://www.bohuslaningen.se/nyheter/tanum/rastplats-med-blick-mot-v%C3%A4rldsarv-1.898915. Läst 23 juli 2016. 
  5. ^ ”Porten till världsarvet - Västarvet”. Arkiverad från originalet den 18 augusti 2016. https://web.archive.org/web/20160818071109/http://www.vitlyckemuseum.se/sv/Vastarvet/Verksamheter/Vitlycke-museum/Varldsarvet/Faktasida/?btid=episerver_75525. Läst 23 juli 2016. 

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]