Hälsokontroll

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Hälsokontroll är vanligen en preventiv undersökning för att avgöra det allmänna hälsotillståndet.

Hälsotillståndet kan undersökas genom att man studerar personens livsstil, vikt, kroppstyp, kondition, blodtryck, puls, rörelsemönster, beteende, hygien med mera. Det allmänna hälsotillståndet kan också avgöras genom att man studerar eventuella förändringar i hudfärg (cyanos, blekhet, rodnader) eller av ögonvitor, hudtemperatur, hår- och nagelförändringar, andning, synbara avvikelser (t.ex. xantelasma, förändringar av födelsemärken), eller personens egna rapporter om besvär.

Inte sällan tas ett eller flera blodprov där olika värden mäts och jämförs med referensvärden. Ofta mäts värden som hemoglobinhalt, levervärden, blodfetter, njurvärden och sänkan[1].

En systematisk översikt från Cochrane Collaboration år 2012 visade att generella hälsokontroller av friska personer inte minskar sjukligheten eller dödligheten.[2] I en uppdatering år 2019 av samma artikel fann Cochrane stöd för att hälsokontroller sannolikt inte har nytta.[3] Statens beredning för medicinsk och social utvärdering drog efter en litteratursökning år 2013 slutsatsen att riktade hälsokontroller mot hjärt- och kärlsjukdomar är kostnadseffektiva.[2][4]

Idag finns det flera aktörer som erbjuder hälsokontroller via blodprov online. Kunden beställer ett blodprov från aktörens hemsida, därefter görs ett drop-in besök på ett provtagningsställe, när blodprovet har analyserats redovisas provsvaret digitalt eller per post.[5] Blodprov kan ge svar på många hälsorelaterade frågor och mycket information om en persons hälsa, t.ex. om personen har eller är på väg att få en metabol sjukdom som typ-2 diabetes eller har brist på vitamin eller mineral, t.ex. d-vitamin. Genom att tidigt fånga upp riskfaktorer kan individen själv avgöra om livsstilsförändring krävs. Hälsokontroll via blodprov ersätter dock inte sjukvården.[6]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Vad undersöks vid ett blodprov på en hälsokontroll?”. Pion.se. https://www.pion.se/halsokontroll/. Läst 1 april 2020. 
  2. ^ [a b] ”Generella hälsokontroller för vuxna”. Statens beredning för medicinsk och social utvärdering. 19 september 2013. https://www.sbu.se/sv/publikationer/sbu-kommentar/generella-halsokontroller-for-vuxna/. Läst 25 februari 2019. 
  3. ^ Krogsbøll, Lasse T.; Jørgensen, Karsten Juhl; Gøtzsche, Peter C. (31 januari 2019). ”General health checks in adults for reducing morbidity and mortality from disease”. The Cochrane Database of Systematic Reviews 1: sid. CD009009. doi:10.1002/14651858.CD009009.pub3. ISSN 1469-493X. PMID 30699470. PMC: 6353639. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/30699470. Läst 3 mars 2019. 
  4. ^ ”Kostnadseffektivitet för populationsscreening av riskfaktorer och interventioner för hjärt- och kärlsjukdom”. Statens beredning för medicinsk och social utvärdering. 19 september 2013. https://www.sbu.se/sv/publikationer/sbus-upplysningstjanst/populationsscreening-kostnadseffektivitet-riskfaktorer-hjartkarlsjukdom/. Läst 25 februari 2019. 
  5. ^ ”Hälsoundersökning Via Blodprov - Jämför Hälsokontroller 2020”. https://xn--hlsounderskning-0kb92a.com/. Läst 28 mars 2020. 
  6. ^ ”Vad ser man på blodprov, vad kan påverka resultatet och hur tas blodet? | Medisera Health”. Medisera Health AB. 30 december 2019. https://medisera.se/vad-kan-blodprov-visa-vad-kan-paverka-resultatet-och-hur-tas-blodet/. Läst 17 maj 2020.