Kinas härad

Från Wikipedia
Orter på häradsnivå
Orter på häradsnivå i dagens Kina. Rosa markerar egentliga härader, ljusblått städer på häradsnivå, orange autonoma härad och lila mongoliska baner.
Kinesiska namn
Förenklad kinesiska 县级行政区
Traditionell kinesiska 縣級行政區
Alternativt kinesiskt namn
Förenklad kinesiska
Traditionell kinesiska
Tibetanskt namn
Tibetanska རྫོང་ (rdzong)
Zhuangiskt namn
Zhuang Hen
Mongoliskt namn
Mongolisk skrift ᠰᠢᠶᠠᠠ
Uiguriskt namn
Uiguriska
ناھىيىسى (nahiyisi)

Härad (kinesiska: ?, pinyin: xiàn), ibland översatt med "län", är en territoriell administrativ enhet i Kina som befinner sig på den tredje nivån i den administrativa hierarkin. Ett härad är i regel en landsbygdskommun som lyder under en större stad eller ort som har status som prefektur. Härader som urbaniserats ombildas ofta till städer på häradsnivå och många stadsdistrikt har status som härad.

Historisk bakgrund

Häradet var tidigare den lägsta administrativa nivån i Kina och hade som regel en muromgärdad huvudort, där häradshövdningen (kinesiska: 县令?, pinyin: xiànlìng) residerade i sin yamen. Häradshövdingen hade ansvar för förvaltning, skatteuppbörd, rättskipning och infrastruktur. Häradshövdingarna rekryterades bland de män som tagit examina i det kejserliga examensväsendet och utsågs direkt av centralmakten. De fick inte tjänstgöra i sin hemprovins och roterades mellan olika ämbeten med jämna mellanrum. Under häradena fanns det ingen formell administrativ struktur utan myndigheterna styrde genom informella lokala sammanslutningar.[1]

Härad i dagens Kina

Häradet bibehölls som förvaltningsenhet efter Folkrepubliken Kinas upprättande och år 2001 fanns det 2461 härad,[2] varav många kunde spåra sina ursprung tillbaka flera tusen år.[3] Idag kan ett härad omfatta flera hundratusen invånare och häradena har också fått nya indelningar. Sedan 1990-talet har det varit en statlig prioritet att främja urbanisering och som ett led i denna politik har många härad ombildats (县改市) till "städer på häradsnivå" (县级市).[4] 2001 fanns det 393 sådana städer. Stadsdelar i större städer räknas ofta som stadsdistrikt på häradsnivå. Sammanlagt fanns det 2861 orter på häradsnivå år 2001.[2]

Dessutom finns det en rad andra typer av härad som baner (eller fänikor) i Inre Mongoliet och autonoma härad för olika etniska grupper.[5] I Tibet kallas häradet för dzong, vilket betyder "fort" och går tillbaka på en gammal administrativ enhet i det gamla Tibet före 1959. Det finns också olika typer av särskilda områden på häradsnivå, som skogsdistrikt.[5]

Även i Republiken Kina på Taiwan har häradet bevarats som förvaltningsenhet, men dessa fyller delvis en annan funktion än på fastlandet.

Subprefekturer

Städer på subprefekturnivå (kinesiska: 副地级市?, pinyin: fùdìjíshì) är en inofficiell beteckning på vissa städer på häradsnivå som oftast lyder direkt under provinsregeringen. Anledningen till den annorlunda benämningen är att kadrerna som arbetar i städer på subprefekturnivå rankas en halv nivå högre och har större befogenheter än kadrer som arbetar i orter på häradsnivå.

Exempel på städer på subprefekturnivå är Jiyuan (i Henan), Xiantao, Qianjiang och Tianmen (Hubei), Manzhouli (Inre Mongoliet), Shihezi, Tumushuk, Aral, and Wujiaqu (Xinjiang).

Referenser

  1. ^ Ch'ü (1988), ss. 1-35.
  2. ^ [a b] Wilkinson (2012), s. 260.
  3. ^ Lieberthal (2004), s. 183.
  4. ^ Uradyn E. Bulag, "From Yeke-Juu League to Ordos Municipality: Settler Colonialism and Alter/Native Urbanization in Inner Mongolia," Provinicial China 7, no. 2 (2002), s. 212. Libris 4294142
  5. ^ [a b] 中国的行政区划县级行政单位
  • Ch'ü, T'ung-tsu (1988) (på engelska). Local government in China under the Ch'ing. Harvard East Asian monographs, 0073-0483 ; 143. Cambridge, Mass.: Harvard University Press, Council on East Asian Studies. Libris 5116674. ISBN 0-674-53678-9 
  • Lieberthal, Kenneth (2004) (på engelska). Governing China: from revolution through reform (2. ed.). New York: Norton. Libris 10053551. ISBN 0-393-92492-0 
  • Wilkinson, Endymion Porter. (2012) (på engelska). Chinese history: a new manual ([Rev. ed.].). Cambridge, MA: Harvard University Asia Center. Libris 13753255. ISBN 978-0-674-06715-8