Häradsskrivare
 |
Denna artikel anses ha ett svenskt perspektiv och bör skrivas om ur ett globalt perspektiv. Motivering: Det har funnits häradsskrivare även i Finland. Hjälp gärna till och förbättra texten om du kan, eller diskutera saken på diskussionssidan. (2020-10) |
 |
Häradsskrivare kallades i Sverige åren 1918-1966 chefen över ett fögderi, vars verksamhet mellan 1967 och 1990 organiserades i lokala skattemyndigheter inom fögderierna.
Före 1918 var häradsskrivaren ansvarig för att underhålla jordeböckerna och skapa mantalslängder som användes för den lokala skatteuppbörden, men han var då inte chef för fögderiet, utan det var istället en kronofogde.[1]
Häradsskrivaren var en tjänsteman underställd länsstyrelsen.[2][1]
I Gamla Finland 1744–1783 och 1797–1812 var häradskrivaren den ledande tjänsteman i lantkommissariaten vid sidan av lantkommissarien, det vill säga kronofogden, med samma uppgifter som häradsskrivarna hade i den svenska länsförvaltningen, det vill säga förandet av lantkommissariatets räkenskapsböcker och skattelängder.[3]
Bilder[redigera | redigera wikitext]
Häradsskrivare Anders Lindergren i Norra Vedbo härad, avporträtterad 1790.
Se även[redigera | redigera wikitext]
Källor[redigera | redigera wikitext]
- Gunnar Carlquist, red (1947–1955). ”Häradsskrivare”. Svensk uppslagsbok (2:a omarbetade och utvidgade upplagan). Malmö: Baltiska förlaget. sid. 1228. Libris 11112. http://svenskuppslagsbok.se/scans/band_13/1227_1228-0014.jpg. Läst 3 juni 2018 Arkiverad 19 augusti 2015 hämtat från the Wayback Machine.
Noter[redigera | redigera wikitext]
- ^ [a b] ”häradsskrivare”. Förvaltningshistorisk ordbok. Svenska litteratursällskapet i Finland. 2016
- ^ Svensk uppslagsbok band 13, sida 1228
- ^ ”häradsskrivare”. Förvaltningshistorisk ordbok. Svenska litteratursällskapet i Finland. 2016